minnesbyggnaden på Braheholmen

Braheholmen ingick ursprungligen i godskomplexet Rörbo som under 1500-talet
tillhörde familjen Brahe. År 1598 lät Magnus Brahe bygga en större stenbyggnad
på ön, som vid denna tid benämndes Axholmen. Byggnaden uppfördes i två
våningar med vind, taktorn, spiror och koppartak och fick namnet Axholms slott.
Enligt arkivuppgifter var byggnaden kringbyggd av ett flertal byggnader,
däribland glashus, smedja och borggårdshus. Kring slottet lär även ha funnits
vackra trädgårdsanläggningar. Ätten Brahe ägde flera järnbruk i länet såsom
Bockhammar, Hörnsjöfors och Svanå. När Magnus Brahe dog år 1633 gick
Axholmen i arv till hans dotter Ebba Brahe. Ebba Brahe testamenterade i sin tur
egendomen till sin son Pontus de la Gardie.

I början av 1700-talet övergavs slottet på Axholmen till förmån för en ny
huvudbyggnad på fastlandet, nuvarande Axholms gård, och slottet på holmen
förföll. Vid mitten av 1700-talet brann slottet på Braheholmen och i slutet av
1700-talet fanns endast grunden kvar. Under tidigt 1800-tal övergick Axholms
gård i familjen Posses ägo. Troligtvis var det den dåvarande ägaren hovmarskalk
greve Knut Posse, som år 1807-1808 lät uppföra den nuvarande byggnaden på ön
som ett minne över Axholms slott. Det var även då tavlorna interiört tillkom,
föreställande motiv från den rika flora av sägner som omger Ebba Brahe och
Axholms slott.

Byggnaden står på en platå som förmodligen utgörs av grundrester från det
tidigare slottet. Minnesbyggnaden utformades som en förenklad miniatyr av det
ursprungliga slottet och enligt traditionen ska en del av byggnadsmaterialet från
slottsruinen ha återanvänts då minnesbyggnaden uppfördes. Braheholmen var i
familjen Posses ägo fram till slutet av 1800-talet då först Svanå bruk och sedan
Surahammars bruk förvärvade holmen. I början av 1900-talet då holmen ägdes av
godsägare V-G Lundkvist hade målningarna i minnesbyggnaden flyttats till Sura
ödekyrka. År 1914 skänkte V-G Lundkvist Braheholmen till nuvarande ägarna
Fläckebo församling (numera Västerfärnebo-Fläckebo församling). Enligt
gåvobrevet villkorades donationen med att holmen med tillhörande byggnad
skulle vårdas och bevaras till eftervärlden och att tavlorna skulle återbördas till sin
ursprungliga plats, vilket också skedde. Den minnessten som restes över gåvan
finns ännu att beskåda på holmen.

Det är osäkert om Ebba Brahe någonsin vistats på ön. Trots detta förknippas
byggnaden på holmen med henne - mycket tack vare målningarna med motiv från
några av de sägner som omgärdat henne.

Det finns många sägner och historier om Ebba Brahe. Hon var en skicklig
affärskvinna som bl.a. förvaltade Hörnsjöfors bruk och utvecklade Svanå bruk.
Ebba Brahe är en av de mer uppmärksammade kvinnorna i svensk historia, även
om hon ofta reduceras till Gustav Il Adolfs ungdomskärlek. Målningarna i
byggnaden vittnar om att sägnerna om Ebba Brahe fortfarande florerade tre
hundra år efter hennes död vilket visar på den betydelse hon haft i svensk historia.

Braheholmen är belägen i Fläcksjön i Sala kommun. Till holmen kommer man
endast med båt då fast broförbindelse saknas sedan 1700-talet. Verksamheten på
holmen är begränsad till någon enstaka gudstjänst och ett fåtal besökare per år.
Vården av holmen sköts på ideell basis av Fläckebo hembygdsförening. Det finns
en särskild kommitte med syfte att hantera de frågor som rör Braheholmen. Sedan
2014 finns en samordnande fastighetsförvaltare i Norra Västmanlands kontrakt,
där Västerfärnebo-Fläckebo församling ingår.
Braheholmen utgör fornlämning, Fläckebo 8:1. Fornlämningen utgörs av ett
slottsruinsområde med bl.a. flera husgrunder, stenvall och trädgårdsterasseringar.
Området finns utpekat och beskrivet i Kulturminnesvårdsprogrammet för Sala
kommun.
Braheholmen ingår i Natura 2000-området Fläcksjön (SE 250 153). De frodiga
strandängarna längs Fläcksjön och Svartån har länge hävdats. Hävden av de öppna
markerna har skapat ett mycket rikt fågelliv. Det finns också lövskog med mycket
höga naturvärden inom området. Natura 2000 är EU:s nätverk för värdefulla
naturområden.

Minnesbyggnaden omges av en numera förvildad parkanläggning och i
sluttningen sydost om byggnaden finns ett avträde/redskapsskjul byggt 1916.
Avträdet har en enkel grundläggning på hörnstenar, panelfasader målade med
Falu rödfärg och sadeltak klätt med tvåkupiga tegelpannor. Byggnaden inrymmer
två avträden samt ett förråd.