Hultsjö Kyrka

År 1779 väcktes den första tanken på uppförandet av en ny kyrka i
Hultsjö. Den dåvarande kyrkan låg vid Hultsjösjöns strand vid den
gamla prästgården. På grund av brist på tillgångar lades projektet
på is fram till 1841. Kyrkan ansågs då vara alldeles för liten och
dessutom ganska förfallen och därför togs ett beslut att bygga en ny
kyrka inom tio år. Det dröjde dock fram till 1859 då man började
med att uppföra kyrkan på en höjd 500 meter sydväst om den gamla.
1860 stod kyrkan klar på den nya kyrkogården och 1862 invigdes
den. På 1930-talet var det dags att modernisera kyrkogården och
ett omfattande fyllnadsarbete tog sin början för att avslutas 1931
och 1932 ordnades kyrkogården och gravarna lades i raka rader.
Ännu 1949 fanns ett fåtal gravkullar kvar men kyrkogården var till
mestadelen utslätad och belagd med grus eller besådd med gräs.
För att svara mot önskemål från församlingen anlades så en minneslund
2003. Den är belägen norr om kyrkan och förslaget togs
fram av Arkitekthuset.

Allmän karaktär
Kyrkogården är i det närmaste kvadratisk till formen med kyrkan
centralt placerad. Kyrkogården anlades samtidigt som kyrkan
byggdes 185960. Kyrkogården är enhetlig och ger ett öppet
intryck. Huvuddelen är täckt av en gräsmatta och hela kyrkogården
har nord-sydliga rygghäckar, i söder måbär och i norr oxbär.
Fortfarande finns en tydlig prägel med större och mer påkostade
gravvårdar i sydväst, närmast kyrkans ingångar. Det finns inget av
allmänna linjen bevarat.

Omgärdning
Kyrkogården kringgärdas av en enhetlig stenmur som förmodligen
är jämnårig med kyrkan. Muren är en kallmurad skalmur som till
stora delar är beväxt med mossa. Den fungerar som stödmur mot
den lägre liggande marken utanför kyrkogården men i norr skjuter
den upp cirka 30 centimeter och i väster, vid ingången, är den
midjehög.

Ingångar
I väst finns kyrkogårdens huvudingång med kraftiga krysshamrade
grindstolpar med rak avslutning. Den svartmålade smidda grinden
är märkta ÅR 1861. I norr finns ytterligare en ingång. Den är
utformad likt den västra men med ett enklare uttryck.

Vegetation
Kyrkogården omgärdas på tre sidor av en äldre, troligen ursprunglig,
trädkrans av lönn, kompletterad med yngre lönnar. Väster och norr
om kyrkan fi nns sju respektive sex pelaralmar och i öster fi nns ett
antal sockertoppsgranar. Längs muren i det sydöstra hörnet växer
en cypresshäck. Över hela kyrkogården är planterat rygghäckar,
måbär i söder och oxbär i norr.

Gångsystem
Grusgångssystemet på Hultsjö kyrkogård är en spillra av det ursprungliga.
De flesta gångar har lagts igen till förmån för gräs.

Gravvårdstyper
Det är främst den låga och breda formen som dominerar gravvårdarna
på Hultsjö kyrkogård. I området sydväst om kyrkan fi nns
större och mer högresta vårdar men i övrigt fi nns i stort sett bara
den för efterkrigstiden så typiska formen.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.

Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A är den västra delen av området söder om kyrkan. Det är
ett typiskt köpegravskvarter med stora och påkostade gravvårdar.
Fem grusgravar och en stenomgärdning fi nns bevarade men fl era
gravvårdars utformning med fl yglar talar för att flertalet grusbäddar
såtts igen med gräs. Över hela kvarteret växer låga nord-sydliga
rygghäckar av måbär. I kvarterets sydöstra hörn flankeras en grusgrav
av två sorgeträd i form av paraplyaskar.

Gravvårdstyper
Gravvårdarnas ålder sträcker sig från 1877 till 2002 med en jämn
spridning från 1920-talet och framåt. Klart fl est vårdar är från
1980-talet. Åldersfördelningen innebär att den vanligaste vården är
den låga och breda, de tidiga med klassiserande element som pelare
eller tympanonfält men ju yngre vården är desto mer sparsmakad
är den. De äldsta vårdarna reser sig som solitärer i kvarteret varav
fl era stenkors. Titlar är relativt vanligt förekommande, något som
är brukligt i den här typen av kvarter. Vanligast är hemmansägaren
och doktor, i övrigt finns bland annat landstingsmannen, barnmorskan,
smedmästaren och skulptören.

Kvarter B
Allmän karaktär
Den östra delen av området söder om kyrkan är kvarter B. Även här
är kvarteret öppet med en gräsyta med låga rygghäckar av måbär som
bildar bakgrund till gravvårdarna. I kvarteret växer två hagtornsträd
och vid kyrkans kor en tall och en rönn.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är daterade 19062006 med ett klart överslag
från 1950- och 60-talen vilket innebär att det är den moderna
vården med låga och breda proportioner som dominerar i kvarteret.
Vanligast är den svarta graniten men ett större inslag av röd granit
finns också. De äldsta vårdarna är mer dekorativt utformade, gärna
med klassiska motiv medan de yngsta är mer asymmetriska och
har den naturliga stenen som förebild. Titlar finns endast på tre av
vårdarna: kyrkvärd, trävaruhandl. och fd. grenadjären.

Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarteret innefattar hela den norra delen av kyrkogården. Hela
kvarteret är en stor gräsyta. Centralt placerad ligger minneslunden.
Meterhöga rygghäckar av oxbär finns i nord-sydliga rader över hela
kvarteret, förutom längst i öster där de är låga häckar av måbär. Sex
pelaralmar finns i kvarteret.

Gravvårdstyper
Den övervägande delen av gravvårdarna i kvarteret är från 1900-
talets andra hälft. Två vårdar finns från sent 1800-tal. Längs med
kyrkogårdsmuren finns flera större vårdar. Titlar som förekommer
är kontraktsprosten och kyrkoherde, organisten och folkskollärarinnan,
köpman samt hemmansägaren.

Minneslunden
Allmän karaktär
Minneslunden anlades 2003 efter önskemål från församlingen. Den
ligger norr om kyrkan och ramas in av oxbärshäckar. I norr och söder
växer pelaralmar som har en rumsskapande verkan. Själva lunden
består av en låg gräskulle som kröns av ett träkors.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - 1779 beslöt man bygga till den medeltida kyrkan med ett långhus åt norr, så att den gamla kyrkan skulle bilda kor, med sakristia i öster. Ortens ritning, signerad Lars Wickman, bearbetades av ÖIÄ men bygget blev inte av. Frågan aktualiserades åter på 1830-talet, men först 1854 kom man till beslut, denna gång om nybyggnad. Axel Nyströms andra, omarbetade förslag kom till utförande 1859-60, med Johan Herrlin (Heslén?) som byggmästare. Kyrkan är föga förändrad sedan tillkomsten, med undantag för modern altartavla och bänkdekor.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med torn i väster och kor med bakomliggande sakristia i öster (sakristian låg i norr på Nyströms första förslag, men flyttades till nuvarande läge på församlingens önskan, "såsom på senare tid här å orten skett vid andra nya kyrkor"). Ingångar i väster och mitt på långsidorna. Byggd i sten, spritputsad i vitt med slätputsade omfattningar och hörnlisener. Huggen oputsad stensockel. Kopparplåt på samtliga tak.

EXTERIÖR - Långhuskyrka med kraftigt torn med pyramidtak, avslutat med liten lanternin med spira. Tornets massiva tyngd framhävs av de förhållandevis små ljudöppningarna. Tandsnittsfris under takfoten på torn och långhus. Västingången markeras med korskrönt vimperg. Ritningens nyromanska stildrag är inte fullt ut genomförda, flera avvikelser har skett i detaljer.

INTERIÖR - Rymlig salkyrka med tredingstak med kraftigt profilerad hålkäl. Väggar gråvita, tak och hålkäl putsade i gulvitt. Den raka korväggen har två fönster i ytterkant. Den breda altaruppställningen i vitt och guld med dubbla pilastrar och entablement inramade från början ett snidat altarkors mot en målad fond med moln och änglahuvuden svävande över Jerusalems stad. Korset, förgyllt med vackert arbetad svepduk i vitt och törnekrans, förvaras i sakristian. Det utbyttes 1977 mot en målning föreställande den gode herden, utförd av Sven-Bertil Svensson, Mörbylånga. Genombruten altarring med balusterdockor, nummertavlor med sirade ramar. På sydväggen kopia efter Rafaels Sixtinska madonna av J Henrik Beck (1778-1875). Över sakristiedörrarna grisaillemålningar. Åttkantig predikstol med ljudtak samt draperimålning på väggen. Målad i grått och vitt med förgyllda lister och emblem. Fyra bänkkvarter med dörrarnas spegelfält dekorerade med modern stänkmålning i rött-vitt-svart, bänkarna för övrigt målade i gulbrunt. Korbänkar. Läktare med bröstningen prydd med förgyllda emblem. Ståtlig orgel från 1862 i vitt och guld, byggd av J N & C Söderling. Läktaren underbyggd till halva djupet. Välbevarat vapenhus med dubbla trappor.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993