Jörns stationshus

STATIONSHUSET - Anläggandet av stambanan genom övre Norrland blev ett mycket arbetskrävande byggnadsföretag. Sträckan Långsele-Vännäs var klar i oktober 1891. Från Vännäs måste banan föras över både Vindelälven och Skellefte älv innan den kom fram till Jörns station.
Bansträckningen mellan Vännäs och Jörn tog drygt två år att bygga och i december 1893 var man framme i Jörn. Stationshuset i Jörn invigdes den 2 augusti 1894, då stambanan var färdig i sin helhet till Boden. År 1930 byggdes en tvärbana från Jörn till Arvidsjaur vid Inlandsbanan.

Jörns stationshus ritades av arkitekten Folke Zettervall, som 1890 hade anställts vid SJ:s arkitektkontor. Zettervall gjorde skisser och färdigställde även ritningar till byggnaden.

Stationshuset var en stor timrad byggnad med vissa fornnordiska detaljer. Den tillhör den mängd karaktäristiska tvåvånings stationishus av trä som SJ byggde i Norrland på 1890-talet. Flertalet av dessa byggdes efter ett långt drivet typhussystem. De allra flesta panelkläddes utan annan dekor än enkla listverk i avvikande kulör.

Stationshuset uppfördes i timmer i två våningar i en fornnordisk stil. Fasaden mot banan är symmetrisk med ett skärmtak längs hela fasaden som även blir våningsavskiljande. Två hörnrisaliter och en mindre takkupa symmetriskt placerad centralt mellan dessa ger karaktär åt fasaden. Motsvarande långfasad är mer uppdelad med ett utstickande sexkantigt trapphus, och en hörnrisalit med balkong. Det svarttjärade timret är synligt på fasaderna. Listverk utgörs av ett brett våningsavskiljande band av grönfärgad stående fasspontpanel. Fönstren är korsspröjsade. Dörr- och fönstersnickerier är målade i grönt med röda omfattningar. En sockel av huggen sten bär upp byggnaden. På taket ligger grönmålad plåt. Takfoten är kraftigt utskjutande över fasaderna. På taket finns två skorstenar med utkragad överdel som troligen är original sedan uppförandet. Gavelspetsarna och de många olika takkupornas nockar har dekorationer med fornnordiska motiv.

KÄLLA: förslag till skyddsföreskrifter 2002 11 26

PERRONGTAKET - Stationshuset invigdes 1894, och har ett högt arkitektoniskt värde genom den konsekvent genomförda och välbevarade utformningen i fornnordisk stil. Stationshuset ägs av Jernhusen AB och är ett byggnadsminne enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Perrongtaket, som är av en typ som började uppföras på 1920-talet, är välbevarat och en värdefull del av stationens helhetsmiljö. Perrongtaket ägs av staten och förvaltas av Banverket.

KÄLLA: Framställning om byggnadsminnesförklaring av och skyddsföreskrifter för perrongtaket vid Jörns station, Skellefteå kommun, Västerbottens län. 2006-03-09

STATIONSHUSET - Anläggandet av stambanan genom övre Norrland blev ett mycket arbetskrävande byggnadsföretag. Sträckan Långsele-Vännäs var klar i oktober 1891. Från Vännäs måste banan föras över både Vindelälven och Skellefte älv innan den kom fram till Jörns station.
Bansträckningen mellan Vännäs och Jörn tog drygt två år att bygga och i december 1893 var man framme i Jörn. Stationshuset i Jörn invigdes den 2 augusti 1894, då stambanan var färdig i sin helhet till Boden. År 1930 byggdes en tvärbana från Jörn till Arvidsjaur vid Inlandsbanan.

Jörns stationshus ritades av arkitekten Folke Zettervall, som 1890 hade anställts vid SJ:s arkitektkontor. Zettervall gjorde skisser och färdigställde även ritningar till byggnaden.

Stationshuset var en stor timrad byggnad med vissa fornnordiska detaljer. Den tillhör den mängd karaktäristiska tvåvånings stationishus av trä som SJ byggde i Norrland på 1890-talet. Flertalet av dessa byggdes efter ett långt drivet typhussystem. De allra flesta panelkläddes utan annan dekor än enkla listverk i avvikande kulör.

Stationshuset uppfördes i timmer i två våningar i en fornnordisk stil. Fasaden mot banan är symmetrisk med ett skärmtak längs hela fasaden som även blir våningsavskiljande. Två hörnrisaliter och en mindre takkupa symmetriskt placerad centralt mellan dessa ger karaktär åt fasaden. Motsvarande långfasad är mer uppdelad med ett utstickande sexkantigt trapphus, och en hörnrisalit med balkong. Det svarttjärade timret är synligt på fasaderna. Listverk utgörs av ett brett våningsavskiljande band av grönfärgad stående fasspontpanel. Fönstren är korsspröjsade. Dörr- och fönstersnickerier är målade i grönt med röda omfattningar. En sockel av huggen sten bär upp byggnaden. På taket ligger grönmålad plåt. Takfoten är kraftigt utskjutande över fasaderna. På taket finns två skorstenar med utkragad överdel som troligen är original sedan uppförandet. Gavelspetsarna och de många olika takkupornas nockar har dekorationer med fornnordiska motiv.

KÄLLA: förslag till skyddsföreskrifter 2002 11 26

PERRONGTAKET - Stationshuset invigdes 1894, och har ett högt arkitektoniskt värde genom den konsekvent genomförda och välbevarade utformningen i fornnordisk stil. Stationshuset ägs av Jernhusen AB och är ett byggnadsminne enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Perrongtaket, som är av en typ som började uppföras på 1920-talet, är välbevarat och en värdefull del av stationens helhetsmiljö. Perrongtaket ägs av staten och förvaltas av Banverket.

KÄLLA: Framställning om byggnadsminnesförklaring av och skyddsföreskrifter för perrongtaket vid Jörns station, Skellefteå kommun, Västerbottens län. 2006-03-09

STATIONSHUSET - Anläggandet av stambanan genom övre Norrland blev ett mycket arbetskrävande byggnadsföretag. Sträckan Långsele-Vännäs var klar i oktober 1891. Från Vännäs måste banan föras över både Vindelälven och Skellefte älv innan den kom fram till Jörns station.
Bansträckningen mellan Vännäs och Jörn tog drygt två år att bygga och i december 1893 var man framme i Jörn. Stationshuset i Jörn invigdes den 2 augusti 1894, då stambanan var färdig i sin helhet till Boden. År 1930 byggdes en tvärbana från Jörn till Arvidsjaur vid Inlandsbanan.

Jörns stationshus ritades av arkitekten Folke Zettervall, som 1890 hade anställts vid SJ:s arkitektkontor. Zettervall gjorde skisser och färdigställde även ritningar till byggnaden.

Stationshuset var en stor timrad byggnad med vissa fornnordiska detaljer. Den tillhör den mängd karaktäristiska tvåvånings stationishus av trä som SJ byggde i Norrland på 1890-talet. Flertalet av dessa byggdes efter ett långt drivet typhussystem. De allra flesta panelkläddes utan annan dekor än enkla listverk i avvikande kulör.

Stationshuset uppfördes i timmer i två våningar i en fornnordisk stil. Fasaden mot banan är symmetrisk med ett skärmtak längs hela fasaden som även blir våningsavskiljande. Två hörnrisaliter och en mindre takkupa symmetriskt placerad centralt mellan dessa ger karaktär åt fasaden. Motsvarande långfasad är mer uppdelad med ett utstickande sexkantigt trapphus, och en hörnrisalit med balkong. Det svarttjärade timret är synligt på fasaderna. Listverk utgörs av ett brett våningsavskiljande band av grönfärgad stående fasspontpanel. Fönstren är korsspröjsade. Dörr- och fönstersnickerier är målade i grönt med röda omfattningar. En sockel av huggen sten bär upp byggnaden. På taket ligger grönmålad plåt. Takfoten är kraftigt utskjutande över fasaderna. På taket finns två skorstenar med utkragad överdel som troligen är original sedan uppförandet. Gavelspetsarna och de många olika takkupornas nockar har dekorationer med fornnordiska motiv.

KÄLLA: förslag till skyddsföreskrifter 2002 11 26

PERRONGTAKET - Stationshuset invigdes 1894, och har ett högt arkitektoniskt värde genom den konsekvent genomförda och välbevarade utformningen i fornnordisk stil. Stationshuset ägs av Jernhusen AB och är ett byggnadsminne enligt lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Perrongtaket, som är av en typ som började uppföras på 1920-talet, är välbevarat och en värdefull del av stationens helhetsmiljö. Perrongtaket ägs av staten och förvaltas av Banverket.

KÄLLA: Framställning om byggnadsminnesförklaring av och skyddsföreskrifter för perrongtaket vid Jörns station, Skellefteå kommun, Västerbottens län. 2006-03-09