ELLEHOLMS KYRKA

Källor och litteratur, ett urval
Underhållsplan för Elleholms kyrka 2006-12-07, SWECO FFNS Arkitekter AB, Malmö
Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 1 Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 1989
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Blekinge. Landskapets kyrkor. 2002 (red. Mariann Ullén). Sockenkyrkoprojektets landskapsrapporter, Riksantikvarieämbetet

Källor och litteratur, ett urval
Underhållsplan för Elleholms kyrka 2006-12-07, SWECO FFNS Arkitekter AB, Malmö
Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 1 Skåne och Blekinge. Riksantikvarieämbetet och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien. 1989
Sockenkyrkorna kulturarv och bebyggelsehistoria, Riksantikvarieämbetet, 2008
Blekinge. Landskapets kyrkor. 2002 (red. Mariann Ullén). Sockenkyrkoprojektets landskapsrapporter, Riksantikvarieämbetet

FÖRSAMLING 1995 - ELLEHOLM

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 223, år 1900: 392, år 1995: 2008

FÖRSAMLINGSHISTORIK – Medeltida stadsförsamling.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ensam på Elleholmens södra del strax intill Mörrumsån. Den ligger på platsen för den nu försvunna medeltida staden Elleholm samt Hovgården med samma namn som låg på en holme i Mörrumsån, nära dess utlopp i Pukaviken väster om Karlshamn. Stadsprivilegierna från 1450 upphörde 1600. Någon kyrkogård finns inte, kyrkan omges av parken till Elleholms herrgård. Läget är plant och kyrkan är omgiven av höga lövträd och parkvegetation. Kyrkan ingår i större riksintresseområde för kulturmiljövården.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Det s.k. ELLEHOLMS KAPELL uppfördes troligen under medeltidens senare hälft, troligen sedan Elleholm fått stadsprivilegier 1450; kapellet omtalas tidigast 1569. Det var uppfört av sten, men i övrigt av okänd utformning. Rivet i samband med att ny kyrka uppfördes, troligen på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Kyrkan består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, vidbyggd sakristia i öster av samma bredd som långhuset och torn i väster. Långhus och sakristia är uppförda i korsvirke medan det panelklädda tornet är byggt i resvirke. Kyrkan uppfördes 1713. Den nuvarande sakristian tillkom 1784. 1727 omtalas en äldre sakristia, som reparerades så sent som 1781. I väster hade kyrkan ett vapenhus, uppfört före 1763, som 1819 påbyggdes med en våning till klocktorn.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan har putsade fasader med liggande rektangulära fönsteröppningar och täcks av ett valmat sadeltak, över sakristian ett pulpettak. Det låga tornet kröns av en fyrkantig lanternin med pyramidtak. Kyrkorummet nås via tornets bottenvåning. Det låga kyrkorummet har platt innertak med synliga bjälkar som bärs upp av konsoler. Den enkla bänkinredningen är sluten. Altaruppsats och predikstol är från 1713.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1997 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000, rev. 2008.