EKSHÄRADS KYRKA

KYRKOMILJÖ: Den nuvarande kyrkan från 1688 ligger strategiskt placerad på Kyrkheden mitt i Ekshärads tätort, alldeles intill korsningen mellan riksväg 62 och vägarna mot Torsby och mot Klarälvens östsida. Samhället har en huvudgata med butiker och bensinstationer. Norr om kyrkan finns sju stycken kyrkstallar som är omgjorda till marknadsbodar. Norr om kyrkan finns också det fd kommunhuset där idag bland annat pastorsexpeditionen är inrymd. Den gamla skolan väster om riksvägen är idag församlingshem. Prästgården i Grinnemo ligger öster om kyrkan nere vid älven och har under lång tid varit kyrkoherdeboställe. Ena flygelbyggnaden utgörs av en äldre byggnad, som enligt uppgift är uppförd 1692 av prästen Bengt Aurenius. Den nuvarande huvudbyggnaden är timrad i en våning under 1800-talets första hälft och senare påbyggd med en våning. Byggnaden har röd panel, vita snickerier och ett sadeltak med svarta betongpannor. Prästgården med trädgård har med sin traditionella utformning ett stort miljövärde som en del av den kulturhistoriskt betydelsefulla miljön kring kyrkan. Öster om kyrkan finns ett bårhus från 1945 och S:t Olovs kapell byggt 1982, ligger i södra kanten av kyrkogården.

KYRKOGÅRDEN: Kyrkogården togs i bruk 1690. Stenmuren började läggas 1765 och på 1830-talet utbyttes trägrindarna i muren mot nuvarande järngrindar. När marken närmast kyrkan inte medgav ytterligare begravningar utökades kyrkogården etappvis söderut under de följande århundradena. År 1953 utvidgades den med en terrass österut och 1975 företogs en utvidgning söderut med en urnlund. Kyrkogården är, förutom den senaste utvidgningen, anlagd på helt plan mark med en terrass mot odlingsmarker och Klarälven i öster. På övriga tre sidor omges den av en stenmur som i norr och väster avgränsas av landsvägar och i söder kyrkogårdsförvaltningens lokaler och industriområde. Björk utgör dominerande träslag på begravningsplatsen. Förutom björkar längs äldre delens gränser i öst och väst leder en björkallé fram till kyrkan från den senaste utvidgningen, där man ersatt den söderut flyttade stenmuren med friväxande rosor. Kvartershäckar av olika slags växter. Sedan samtliga grusgravar och ramar avlägsnats på 1950-talet utgörs hela ytan av gräsmatta som genomkorsas dels av grusbelagda gångvägar, dels av plattgångar i kvarteren. Utmärkande för kyrkogården är över 450 smidda gravkors. De äldsta järnkorsen är uppställda öster om kyrkan invid muren och är från andra hälften av 1700-talet och första hälften av 1800-talet. Den största koncentrationen smideskors finns strax söder om kyrkan. Här finns fem olika typer av smideskors: yrkeskors, livsträd, florkors, bygelkors samt triangelkors. Den gamla traditionen med smidda gravkors består och det tillverkas idag kors av flera konsthantverkare i trakten.
St Olavs kapell är placerat i sydöstra kanten av 1975 års utvidgning av kyrkogården på yttersta kanten till den djupa ravinen ner till Klarälven. Framför kapellet ligger en urnlund och söder om den en minneslund som togs i bruk 1996. Kring kapellet finns en gräsad yta och en grusad gång leder fram till byggnaden. Marken framför entréerna har belagts med betongsten. Närmast huvudentrén finns en rabatt. En trägärdsgård ramar in kyrkogården närmast kapellet mot söder och öster.

KYRKOMILJÖ: Den nuvarande kyrkan från 1688 ligger strategiskt placerad på Kyrkheden mitt i Ekshärads tätort, alldeles intill korsningen mellan riksväg 62 och vägarna mot Torsby och mot Klarälvens östsida. Samhället har en huvudgata med butiker och bensinstationer. Norr om kyrkan finns sju stycken kyrkstallar som är omgjorda till marknadsbodar. Norr om kyrkan finns också det fd kommunhuset där idag bland annat pastorsexpeditionen är inrymd. Den gamla skolan väster om riksvägen är idag församlingshem. Prästgården i Grinnemo ligger öster om kyrkan nere vid älven och har under lång tid varit kyrkoherdeboställe. Ena flygelbyggnaden utgörs av en äldre byggnad, som enligt uppgift är uppförd 1692 av prästen Bengt Aurenius. Den nuvarande huvudbyggnaden är timrad i en våning under 1800-talets första hälft och senare påbyggd med en våning. Byggnaden har röd panel, vita snickerier och ett sadeltak med svarta betongpannor. Prästgården med trädgård har med sin traditionella utformning ett stort miljövärde som en del av den kulturhistoriskt betydelsefulla miljön kring kyrkan. Öster om kyrkan finns ett bårhus från 1945 och S:t Olovs kapell byggt 1982, ligger i södra kanten av kyrkogården.

KYRKOGÅRDEN: Kyrkogården togs i bruk 1690. Stenmuren började läggas 1765 och på 1830-talet utbyttes trägrindarna i muren mot nuvarande järngrindar. När marken närmast kyrkan inte medgav ytterligare begravningar utökades kyrkogården etappvis söderut under de följande århundradena. År 1953 utvidgades den med en terrass österut och 1975 företogs en utvidgning söderut med en urnlund. Kyrkogården är, förutom den senaste utvidgningen, anlagd på helt plan mark med en terrass mot odlingsmarker och Klarälven i öster. På övriga tre sidor omges den av en stenmur som i norr och väster avgränsas av landsvägar och i söder kyrkogårdsförvaltningens lokaler och industriområde. Björk utgör dominerande träslag på begravningsplatsen. Förutom björkar längs äldre delens gränser i öst och väst leder en björkallé fram till kyrkan från den senaste utvidgningen, där man ersatt den söderut flyttade stenmuren med friväxande rosor. Kvartershäckar av olika slags växter. Sedan samtliga grusgravar och ramar avlägsnats på 1950-talet utgörs hela ytan av gräsmatta som genomkorsas dels av grusbelagda gångvägar, dels av plattgångar i kvarteren. Utmärkande för kyrkogården är över 450 smidda gravkors. De äldsta järnkorsen är uppställda öster om kyrkan invid muren och är från andra hälften av 1700-talet och första hälften av 1800-talet. Den största koncentrationen smideskors finns strax söder om kyrkan. Här finns fem olika typer av smideskors: yrkeskors, livsträd, florkors, bygelkors samt triangelkors. Den gamla traditionen med smidda gravkors består och det tillverkas idag kors av flera konsthantverkare i trakten.
St Olavs kapell är placerat i sydöstra kanten av 1975 års utvidgning av kyrkogården på yttersta kanten till den djupa ravinen ner till Klarälven. Framför kapellet ligger en urnlund och söder om den en minneslund som togs i bruk 1996. Kring kapellet finns en gräsad yta och en grusad gång leder fram till byggnaden. Marken framför entréerna har belagts med betongsten. Närmast huvudentrén finns en rabatt. En trägärdsgård ramar in kyrkogården närmast kapellet mot söder och öster.

KYRKOMIOLJÖ: Den nuvarande kyrkan från 1688 ligger strategiskt placerad på Kyrkheden mitt i Ekshärads tätort, alldeles intill korsningen mellan riksväg 62 och vägarna mot Torsby och mot Klarälvens östsida. Samhället har en huvudgata med butiker och bensinstationer. Norr om kyrkan finns sju stycken kyrkstallar som är omgjorda till marknadsbodar. Norr om kyrkan finns också det fd kommunhuset där idag bland annat pastorsexpeditionen är inrymd. Den gamla skolan väster om riksvägen är idag församlingshem. Prästgården i Grinnemo ligger öster om kyrkan nere vid älven och har under lång tid varit kyrkoherdeboställe. Ena flygelbyggnaden utgörs av en äldre byggnad, som enligt uppgift är uppförd 1692 av prästen Bengt Aurenius. Den nuvarande huvudbyggnaden är timrad i en våning under 1800-talets första hälft och senare påbyggd med en våning. Byggnaden har röd panel, vita snickerier och ett sadeltak med svarta betongpannor. Prästgården med trädgård har med sin traditionella utformning ett stort miljövärde som en del av den kulturhistoriskt betydelsefulla miljön kring kyrkan. Öster om kyrkan finns ett bårhus från 1945 och S:t Olovs kapell byggt 1982, ligger i södra kanten av kyrkogården.

KYRKOGÅRDEN: Kyrkogården togs i bruk 1690. Stenmuren började läggas 1765 och på 1830-talet utbyttes trägrindarna i muren mot nuvarande järngrindar. När marken närmast kyrkan inte medgav ytterligare begravningar utökades kyrkogården etappvis söderut under de följande århundradena. År 1953 utvidgades den med en terrass österut och 1975 företogs en utvidgning söderut med en urnlund. Kyrkogården är, förutom den senaste utvidgningen, anlagd på helt plan mark med en terrass mot odlingsmarker och Klarälven i öster. På övriga tre sidor omges den av en stenmur som i norr och väster avgränsas av landsvägar och i söder kyrkogårdsförvaltningens lokaler och industriområde. Björk utgör dominerande träslag på begravningsplatsen. Förutom björkar längs äldre delens gränser i öst och väst leder en björkallé fram till kyrkan från den senaste utvidgningen, där man ersatt den söderut flyttade stenmuren med friväxande rosor. Kvartershäckar av olika slags växter. Sedan samtliga grusgravar och ramar avlägsnats på 1950-talet utgörs hela ytan av gräsmatta som genomkorsas dels av grusbelagda gångvägar, dels av plattgångar i kvarteren. Utmärkande för kyrkogården är över 450 smidda gravkors. De äldsta järnkorsen är uppställda öster om kyrkan invid muren och är från andra hälften av 1700-talet och första hälften av 1800-talet. Den största koncentrationen smideskors finns strax söder om kyrkan. Här finns fem olika typer av smideskors: yrkeskors, livsträd, florkors, bygelkors samt triangelkors. Den gamla traditionen med smidda gravkors består och det tillverkas idag kors av flera konsthantverkare i trakten.
St Olavs kapell är placerat i sydöstra kanten av 1975 års utvidgning av kyrkogården på yttersta kanten till den djupa ravinen ner till Klarälven. Framför kapellet ligger en urnlund och söder om den en minneslund som togs i bruk 1996. Kring kapellet finns en gräsad yta och en grusad gång leder fram till byggnaden. Marken framför entréerna har belagts med betongsten. Närmast huvudentrén finns en rabatt. En trägärdsgård ramar in kyrkogården närmast kapellet mot söder och öster.

KYRKOMILJÖ: Den nuvarande kyrkan från 1688 ligger strategiskt placerad på Kyrkheden mitt i Ekshärads tätort, alldeles intill korsningen mellan riksväg 62 och vägarna mot Torsby och mot Klarälvens östsida. Samhället har en huvudgata med butiker och bensinstationer. Norr om kyrkan finns sju stycken kyrkstallar som är omgjorda till marknadsbodar. Norr om kyrkan finns också det fd kommunhuset där idag bland annat pastorsexpeditionen är inrymd. Den gamla skolan väster om riksvägen är idag församlingshem. Prästgården i Grinnemo ligger öster om kyrkan nere vid älven och har under lång tid varit kyrkoherdeboställe. Ena flygelbyggnaden utgörs av en äldre byggnad, som enligt uppgift är uppförd 1692 av prästen Bengt Aurenius. Den nuvarande huvudbyggnaden är timrad i en våning under 1800-talets första hälft och senare påbyggd med en våning. Byggnaden har röd panel, vita snickerier och ett sadeltak med svarta betongpannor. Prästgården med trädgård har med sin traditionella utformning ett stort miljövärde som en del av den kulturhistoriskt betydelsefulla miljön kring kyrkan. Öster om kyrkan finns ett bårhus från 1945 och S:t Olovs kapell byggt 1982, ligger i södra kanten av kyrkogården.

KYRKOGÅRDEN: Kyrkogården togs i bruk 1690. Stenmuren började läggas 1765 och på 1830-talet utbyttes trägrindarna i muren mot nuvarande järngrindar. När marken närmast kyrkan inte medgav ytterligare begravningar utökades kyrkogården etappvis söderut under de följande århundradena. År 1953 utvidgades den med en terrass österut och 1975 företogs en utvidgning söderut med en urnlund. Kyrkogården är, förutom den senaste utvidgningen, anlagd på helt plan mark med en terrass mot odlingsmarker och Klarälven i öster. På övriga tre sidor omges den av en stenmur som i norr och väster avgränsas av landsvägar och i söder kyrkogårdsförvaltningens lokaler och industriområde. Björk utgör dominerande träslag på begravningsplatsen. Förutom björkar längs äldre delens gränser i öst och väst leder en björkallé fram till kyrkan från den senaste utvidgningen, där man ersatt den söderut flyttade stenmuren med friväxande rosor. Kvartershäckar av olika slags växter. Sedan samtliga grusgravar och ramar avlägsnats på 1950-talet utgörs hela ytan av gräsmatta som genomkorsas dels av grusbelagda gångvägar, dels av plattgångar i kvarteren. Utmärkande för kyrkogården är över 450 smidda gravkors. De äldsta järnkorsen är uppställda öster om kyrkan invid muren och är från andra hälften av 1700-talet och första hälften av 1800-talet. Den största koncentrationen smideskors finns strax söder om kyrkan. Här finns fem olika typer av smideskors: yrkeskors, livsträd, florkors, bygelkors samt triangelkors. Den gamla traditionen med smidda gravkors består och det tillverkas idag kors av flera konsthantverkare i trakten.
St Olavs kapell är placerat i sydöstra kanten av 1975 års utvidgning av kyrkogården på yttersta kanten till den djupa ravinen ner till Klarälven. Framför kapellet ligger en urnlund och söder om den en minneslund som togs i bruk 1996. Kring kapellet finns en gräsad yta och en grusad gång leder fram till byggnaden. Marken framför entréerna har belagts med betongsten. Närmast huvudentrén finns en rabatt. En trägärdsgård ramar in kyrkogården närmast kapellet mot söder och öster.

KYRKOMILJÖ: Den nuvarande kyrkan från 1688 ligger strategiskt placerad på Kyrkheden mitt i Ekshärads tätort, alldeles intill korsningen mellan riksväg 62 och vägarna mot Torsby och mot Klarälvens östsida. Samhället har en huvudgata med butiker och bensinstationer. Norr om kyrkan finns sju stycken kyrkstallar som är omgjorda till marknadsbodar. Norr om kyrkan finns också det fd kommunhuset där idag bland annat pastorsexpeditionen är inrymd. Den gamla skolan väster om riksvägen är idag församlingshem. Prästgården i Grinnemo ligger öster om kyrkan nere vid älven och har under lång tid varit kyrkoherdeboställe. Ena flygelbyggnaden utgörs av en äldre byggnad, som enligt uppgift är uppförd 1692 av prästen Bengt Aurenius. Den nuvarande huvudbyggnaden är timrad i en våning under 1800-talets första hälft och senare påbyggd med en våning. Byggnaden har röd panel, vita snickerier och ett sadeltak med svarta betongpannor. Prästgården med trädgård har med sin traditionella utformning ett stort miljövärde som en del av den kulturhistoriskt betydelsefulla miljön kring kyrkan. Öster om kyrkan finns ett bårhus från 1945 och S:t Olovs kapell byggt 1982, ligger i södra kanten av kyrkogården.

KYRKOGÅRDEN: Kyrkogården togs i bruk 1690. Stenmuren började läggas 1765 och på 1830-talet utbyttes trägrindarna i muren mot nuvarande järngrindar. När marken närmast kyrkan inte medgav ytterligare begravningar utökades kyrkogården etappvis söderut under de följande århundradena. År 1953 utvidgades den med en terrass österut och 1975 företogs en utvidgning söderut med en urnlund. Kyrkogården är, förutom den senaste utvidgningen, anlagd på helt plan mark med en terrass mot odlingsmarker och Klarälven i öster. På övriga tre sidor omges den av en stenmur som i norr och väster avgränsas av landsvägar och i söder kyrkogårdsförvaltningens lokaler och industriområde. Björk utgör dominerande träslag på begravningsplatsen. Förutom björkar längs äldre delens gränser i öst och väst leder en björkallé fram till kyrkan från den senaste utvidgningen, där man ersatt den söderut flyttade stenmuren med friväxande rosor. Kvartershäckar av olika slags växter. Sedan samtliga grusgravar och ramar avlägsnats på 1950-talet utgörs hela ytan av gräsmatta som genomkorsas dels av grusbelagda gångvägar, dels av plattgångar i kvarteren. Utmärkande för kyrkogården är över 450 smidda gravkors. De äldsta järnkorsen är uppställda öster om kyrkan invid muren och är från andra hälften av 1700-talet och första hälften av 1800-talet. Den största koncentrationen smideskors finns strax söder om kyrkan. Här finns fem olika typer av smideskors: yrkeskors, livsträd, florkors, bygelkors samt triangelkors. Den gamla traditionen med smidda gravkors består och det tillverkas idag kors av flera konsthantverkare i trakten.
St Olavs kapell är placerat i sydöstra kanten av 1975 års utvidgning av kyrkogården på yttersta kanten till den djupa ravinen ner till Klarälven. Framför kapellet ligger en urnlund och söder om den en minneslund som togs i bruk 1996. Kring kapellet finns en gräsad yta och en grusad gång leder fram till byggnaden. Marken framför entréerna har belagts med betongsten. Närmast huvudentrén finns en rabatt. En trägärdsgård ramar in kyrkogården närmast kapellet mot söder och öster.

KYRKOMILJÖ: Den nuvarande kyrkan från 1688 ligger strategiskt placerad på Kyrkheden mitt i Ekshärads tätort, alldeles intill korsningen mellan riksväg 62 och vägarna mot Torsby och mot Klarälvens östsida. Samhället har en huvudgata med butiker och bensinstationer. Norr om kyrkan finns sju stycken kyrkstallar som är omgjorda till marknadsbodar. Norr om kyrkan finns också det fd kommunhuset där idag bland annat pastorsexpeditionen är inrymd. Den gamla skolan väster om riksvägen är idag församlingshem. Prästgården i Grinnemo ligger öster om kyrkan nere vid älven och har under lång tid varit kyrkoherdeboställe. Ena flygelbyggnaden utgörs av en äldre byggnad, som enligt uppgift är uppförd 1692 av prästen Bengt Aurenius. Den nuvarande huvudbyggnaden är timrad i en våning under 1800-talets första hälft och senare påbyggd med en våning. Byggnaden har röd panel, vita snickerier och ett sadeltak med svarta betongpannor. Prästgården med trädgård har med sin traditionella utformning ett stort miljövärde som en del av den kulturhistoriskt betydelsefulla miljön kring kyrkan. Öster om kyrkan finns ett bårhus från 1945 och S:t Olovs kapell byggt 1982, ligger i södra kanten av kyrkogården.

KYRKOGÅRDEN: Kyrkogården togs i bruk 1690. Stenmuren började läggas 1765 och på 1830-talet utbyttes trägrindarna i muren mot nuvarande järngrindar. När marken närmast kyrkan inte medgav ytterligare begravningar utökades kyrkogården etappvis söderut under de följande århundradena. År 1953 utvidgades den med en terrass österut och 1975 företogs en utvidgning söderut med en urnlund. Kyrkogården är, förutom den senaste utvidgningen, anlagd på helt plan mark med en terrass mot odlingsmarker och Klarälven i öster. På övriga tre sidor omges den av en stenmur som i norr och väster avgränsas av landsvägar och i söder kyrkogårdsförvaltningens lokaler och industriområde. Björk utgör dominerande träslag på begravningsplatsen. Förutom björkar längs äldre delens gränser i öst och väst leder en björkallé fram till kyrkan från den senaste utvidgningen, där man ersatt den söderut flyttade stenmuren med friväxande rosor. Kvartershäckar av olika slags växter. Sedan samtliga grusgravar och ramar avlägsnats på 1950-talet utgörs hela ytan av gräsmatta som genomkorsas dels av grusbelagda gångvägar, dels av plattgångar i kvarteren. Utmärkande för kyrkogården är över 450 smidda gravkors. De äldsta järnkorsen är uppställda öster om kyrkan invid muren och är från andra hälften av 1700-talet och första hälften av 1800-talet. Den största koncentrationen smideskors finns strax söder om kyrkan. Här finns fem olika typer av smideskors: yrkeskors, livsträd, florkors, bygelkors samt triangelkors. Den gamla traditionen med smidda gravkors består och det tillverkas idag kors av flera konsthantverkare i trakten.
St Olavs kapell är placerat i sydöstra kanten av 1975 års utvidgning av kyrkogården på yttersta kanten till den djupa ravinen ner till Klarälven. Framför kapellet ligger en urnlund och söder om den en minneslund som togs i bruk 1996. Kring kapellet finns en gräsad yta och en grusad gång leder fram till byggnaden. Marken framför entréerna har belagts med betongsten. Närmast huvudentrén finns en rabatt. En trägärdsgård ramar in kyrkogården närmast kapellet mot söder och öster.

KYRKOMIOLJÖ: Den nuvarande kyrkan från 1688 ligger strategiskt placerad på Kyrkheden mitt i Ekshärads tätort, alldeles intill korsningen mellan riksväg 62 och vägarna mot Torsby och mot Klarälvens östsida. Samhället har en huvudgata med butiker och bensinstationer. Norr om kyrkan finns sju stycken kyrkstallar som är omgjorda till marknadsbodar. Norr om kyrkan finns också det fd kommunhuset där idag bland annat pastorsexpeditionen är inrymd. Den gamla skolan väster om riksvägen är idag församlingshem. Prästgården i Grinnemo ligger öster om kyrkan nere vid älven och har under lång tid varit kyrkoherdeboställe. Ena flygelbyggnaden utgörs av en äldre byggnad, som enligt uppgift är uppförd 1692 av prästen Bengt Aurenius. Den nuvarande huvudbyggnaden är timrad i en våning under 1800-talets första hälft och senare påbyggd med en våning. Bygganden har röd panel, vita snickerier och ett sadeltak med svarta betongpannor. Prästgården med trädgård har med sin traditionella utformning ett stort miljövärde som en del av den kulturhistoriskt betydelsefulla miljön kring kyrkan. Öster om kyrkan finns ett bårhus från 1945 och S:t Olovs kapell byggt 1982, ligger i södra kanten av kyrkogården.
KYRKOGÅRDEN: Kyrkogården togs i bruk 1690. Stenmuren började läggas 1765 och på 1830-talet utbyttes trägrindarna i muren mot nuvarande järngrindar. När marken närmast kyrkan inte medgav ytterligare begravningar utökades kyrkogården etappvis söderut under de följande århundradena. År 1953 utvidgades den med en terrass österut och 1975 företogs en utvidgning söderut med en urnlund. Kyrkogården är, förutom den senaste utvidgningen, anlagd på helt plan mark med en terrass mot odlingsmarker och Klarälven i öster. På övriga tre sidor omges den av en stenmur som i norr och väster avgränsas av landsvägar och i söder kyrkogårdsförvaltningens lokaler och industriområde. Björk utgör dominerande träslag på begravningsplatsen. Förutom björkar längs äldre delens gränser i öst och väst leder en björkallé fram till kyrkan från den senaste utvidgningen, där man ersatt den söderut flyttade stenmuren med friväxande rosor. Kvartershäckar av olika slags växter. Sedan samtliga grusgravar och ramar avlägsnats på 1950-talet utgörs hela ytan av gräsmatta som genomkorsas dels av grusbelagda gångvägar, dels av plattgångar i kvarteren. Utmärkande för kyrkogården är över 450 smidda gravkors. De äldsta järnkorsen är uppställda öster om kyrkan invid muren och är från andra hälften av 1700-talet och första hälften av 1800-talet. Den största koncentrationen smideskors finns strax söder om kyrkan. Här finns fem olika typer av smideskors: yrkeskors, livsträd, florkors, bygelkors samt triangelkors. Den gamla traditionen med smidda gravkors består och det tillverkas idag kors av flera konsthantverkare i trakten.
St Olavs kapell är placerat i sydöstra kanten av 1975 års utvidgning av kyrkogården på yttersta kanten till den djupa ravinen ner till Klarälven. Framför kapellet ligger en urnlund och söder om den en minneslund som togs i bruk 1996. Kring kapellet finns en gräsad yta och en grusad gång leder fram till byggnaden. Marken framför entréerna har belagts med betongsten. Närmast huvudentrén finns en rabatt. En trägärdsgård ramar in kyrkogården närmast kapellet mot söder och öster.

FÖRSAMLING 1995 - EKSHÄRAD

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 3109, år 1900: 7422, år 1995: 3945

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. År 1789 utbröts Deglunden (Gustav Adolf) församling.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i utkanten av Ekshärads tätort ovanför Klarälvens dalgång.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Vid arkeologisk undersökning 1966 av den gamla kyrkplatsen i Ekshärad, belägen strax intill Klarälven c:a 300 m nordost om den nuvarande, blottades grundstenarna till en träkyrka, sannolikt från äldre medeltid. Den hade rektangulärt långhus och smalare, eventuellt tresidigt avslutat, kor (koret i denna form möjligen resultat av en ombyggnad under senmedeltid eller strax efter reformationen). Numera finns på platsen ett kors och ett altare.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande träkyrkan i Ekshärad uppfördes 1686-88 med Anders Larsson Rang som byggmästare. Den består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, vidbyggd sakristia och vapenhus mitt på långhusets nord- respektive sydsida samt västtorn. Kyrkan är välbevarad och typisk för byggnadstiden beträffande såväl planform, exteriör som interiör.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Den timrade kyrkans ytterväggar är spånklädda och rödfärgade samt täcks av valmade takfall. Kyrkans interiör är brädfodrad och vitmålad. År 1764 uppfördes en läktare i väster. De nuvarande fönsteröppningarna härrör från 1864-65. Vid restaureringen 1927, utförd av Bror Almqvist, var avsikten att i görligaste mån återge kyrkan dess ursprungliga karaktär. I samband därmed tillkom trätunnvalvets dekorationsmåleri i harmonierande barockstil, liksom den nuvarande bänkinredningen. Altaruppsatsen och predikstolen från 1697 respektive 1662 härrör från den föregående kyrkan.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1994 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2005.