BREDS KYRKA

Breds kyrka ligger en mil nordväst om Enköping på gränsen till Västmanland i en trakt rik på fornlämningar. På samma plats stod en medeltida föregångare till den nya kyrkan. Gamla kyrkan revs då den nuvarande uppfördes 1836-37. Ritningarna utfördes av Fredrik Blom redan 1824. Den långsträckta byggnaden i nyklassisk stil är uppförd i gråsten och spritputsad i vitt med gråfärgad sockel. Kyrkan byggdes från början som en enskeppig, rektangulär sal med kor och långhus i samma höjd och bredd, höga rundbågiga fönster och ett kraftigt torn i väster. Den låga sakristian i öster från 1836-38 ingick ej Bloms planer. Tornhuven erhöll sin nuvarande överbyggnad i form av en huv med lanternin och spira efter en ombyggnad 1892. Ritningarna utfördes av arkitekten Gustaf Pettersson. För gudstjänstbesökarna finns två portaler, den ena i mittpartiet av långhusets sydmur, den andra i tornets västmur. Taken är klädda med koppar. Interiören har i stort sett samma stilenliga, enkla prägel som då den var nyinredd. Över det höga, ljusa kyrkorummet höjer sig ett segmentvalv. Murarna avslutas upptill av en profilerad list. Den slutna bänkinredningen byggdes 1747 för kapellet. Renoveringar har utförts 1907-08 då den fasta inredningen ommålades i vitt med förgylld dekorering och läktaren byggdes om samt 1924-25 då bl.a. bänkinredningen, ombyggdes och den övriga fasta inredningen åter ommålades. Altartavlan är målad 1839 av P Berggren. På ena kormuren hänger ett medeltida triumfkrucifix. Ytterligare äldre träskulpturer härrör från kapellet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999

Breds kyrka uppfördes 1836-37 i nyklassicistisk stil efter ritningar från 1824 av arkitekten Fredrik Blom, en av landets främsta arkitekter på sin tid. Breds kyrkogård omges av en gråstensmur med gräsbevuxen jordvall på insidan. Innanför muren löper en trädkrans av ädla lövträd. Mitt på kyrkogårdsmurens södra sida ligger ingången med skulpterade grindstolpar försedda med Karl XIV Johans namnchiffer. Grindarna är av svartmålat smidesjärn. Från grindarna löper en grusgång rakt mot kyrkans södra entré kantad av låga, hårt tuktade lövträd. Övriga gångar på kyrkogården är också grusade.

Utmärkande för kyrkogården är det stora inslaget av påkostade familjegravar från det sena 1800-talet och 1900-talets första hälft. Ett flertal av dem är grusgravar med stenramar och några är även inhägnade med järnkätting och hörnstolpar av granit. De har även stora gravstenar i granit. Rakt öster om koret finns en grusgrav med stenram och gjutjärnskors från 1860-talet.

De yngsta gravarna är belägna på västra delen av kyrkogården.

Breds kyrka uppfördes 1836-37 i nyklassicistisk stil efter ritningar från 1824 av arkitekten Fredrik Blom, en av landets främsta arkitekter på sin tid. Breds kyrkogård omges av en gråstensmur med gräsbevuxen jordvall på insidan. Innanför muren löper en trädkrans av ädla lövträd. Mitt på kyrkogårdsmurens södra sida ligger ingången med skulpterade grindstolpar försedda med Karl XIV Johans namnchiffer. Grindarna är av svartmålat smidesjärn. Från grindarna löper en grusgång rakt mot kyrkans södra entré kantad av låga, hårt tuktade lövträd. Övriga gångar på kyrkogården är också grusade.

Utmärkande för kyrkogården är det stora inslaget av påkostade familjegravar från det sena 1800-talet och 1900-talets första hälft. Ett flertal av dem är grusgravar med stenramar och några är även inhägnade med järnkätting och hörnstolpar av granit. De har även stora gravstenar i granit. Rakt öster om koret finns en grusgrav med stenram och gjutjärnskors från 1860-talet.

De yngsta gravarna är belägna på västra delen av kyrkogården.

Breds kyrka ligger en mil nordväst om Enköping på gränsen till Västmanland i en trakt rik på fornlämningar. På samma plats stod en medeltida föregångare till den nya kyrkan. Gamla kyrkan revs då den nuvarande uppfördes 1836-37. Ritningarna utfördes av Fredrik Blom redan 1824. Den långsträckta byggnaden i nyklassisk stil är uppförd i gråsten och spritputsad i vitt med gråfärgad sockel. Kyrkan byggdes från början som en enskeppig, rektangulär sal med kor och långhus i samma höjd och bredd, höga rundbågiga fönster och ett kraftigt torn i väster. Den låga sakristian i öster från 1836-38 ingick ej Bloms planer. Tornhuven erhöll sin nuvarande överbyggnad i form av en huv med lanternin och spira efter en ombyggnad 1892. Ritningarna utfördes av arkitekten Gustaf Pettersson. För gudstjänstbesökarna finns två portaler, den ena i mittpartiet av långhusets sydmur, den andra i tornets västmur. Taken är klädda med koppar. Interiören har i stort sett samma stilenliga, enkla prägel som då den var nyinredd. Över det höga, ljusa kyrkorummet höjer sig ett segmentvalv. Murarna avslutas upptill av en profilerad list. Den slutna bänkinredningen byggdes 1747 för kapellet. Renoveringar har utförts 1907-08 då den fasta inredningen ommålades i vitt med förgylld dekorering och läktaren byggdes om samt 1924-25 då bl.a. bänkinredningen, ombyggdes och den övriga fasta inredningen åter ommålades. Altartavlan är målad 1839 av P Berggren. På ena kormuren hänger ett medeltida triumfkrucifix. Ytterligare äldre träskulpturer härrör från kapellet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996-1999