BORRIE KYRKA

null, Borrie kyrkas tidiga byggnadshistoria är oklar. En rad olika historiker och forskare har diskuterat kyrkans byggnadshistoria från olika perspektiv och konsthistoriska analyser, men utan att hitta en samstämmig uppfattning om byggnadsprocessen. Kyrkan är uppförd av Komstadkalksten och Köpingesandsten sannolikt under 1100-talet med långhus och kor med absid. Förtagningar i murarna i långhusets östra del kan indikera att den har föregåtts av en träkyrka. Långhuset var försett med syd- och nordportal. Eventuellt kan även ett torn ha uppförts samtidigt, vilket den smala tornbågen i väster kan tyda på. Hur det tornet i så fall var utformat är okänt. Resterna av det torn som finns bevarat idag uppfördes sannolikt under 1200-talet delvis av gråsten i samma bredd som långhuset. Tornet lär ha rasat redan under senmedeltiden. Eventuellt höjdes långhuset i samband med tornets uppförande och tornets västgavel har ommurats vid något tillfälle. Under 1400-talet tillkom ett vapenhus i söder.
1771 byggdes läktaren om i kyrkans västra del.

På 1860-talet var kyrkan i mycket bristfälligt skick och gudstjänster fick inte längre förrättas i kyrkan. Församlingsborna blev hänvisade till Stora Herrestads kyrka. 1874 beslutades att kyrkan skulle rivas. Klockstapeln revs och klockbocken placerades i koret. Absiden och vapenhuset revs. Korets tunnvalv av tegel revs och en ny takstol uppfördes för att ge plats för klockan. Blytaket togs ned och såldes. Övriga delar blev kvar och förföll allt mer.

1909 beslutades att ett jordfästningskapell skulle inredas i kyrkan, där de äldre inventarierna, dopfunten, krucifixet och altaret kunde förvaras. Domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin utförde uppmätningsritningar samt förslag till ombyggnad, som dock aldrig förverkligades. På uppmätningsritningarna samt på de samtida fotografierna framgår att absiden är helt riven och att långhusets murar endast delvis är bevarade.

Otto Rydbeck, professor i förhistorisk och medeltidsarkeologi i Lund, gjorde 1927 tillsammans med flera andra ett upprop för att rädda Borrie ödekyrka. 19271929 genomgick kyrkan en omfattande restaurering, då en ny absid murades upp på den gamla grunden och långhusets murar återuppfördes. Långhusets östmur återskapades utifrån bevarade byggnadsdelar. Koret återfick sitt äldre utseende. Ny takkonstruktion och nya fönster och dörrar sattes in. Interiört rekonstruerades altarnischerna och golvet belades med tegelplattor. Nytt altare murades upp och nya bänkar tillkom. En ny klockstapel uppfördes på kyrkogårdens nordöstra del. Ritningarna utfördes av arkitekt Einar Lundberg (18891978), som varit inblandad i ett flertal kyrkorestaureringar i Sverige. Byggmästare var Alf A Nilsson. Kyrkan återinvigdes 2 juli 1929.

På 1950-talet installerades el, taket lades om och bänkarna renoverades och målades och 1964 belades tornruinens golv med tegelplattor.

1992 ersattes absidens koppartak mot blyplåt, fönster och dörrar målades om från grönt till grått, fogar lagades och tornmurens ovansida putsades.

Efter 2010 Det äldre enkupiga teglet i gula och röda nyanser omlades med rött enkupigt tegel och en ny port tillverkades till västportalen. Fönstren ommålades invändigt? Rengöring av putsade ytor eller omkalkning. Ommålning av bänkar och dörrarnas insida.

Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med kor med absid något förskjutet mot nordost och murrester av tornet i väster.

Kyrkans murar är uppförda av Komstadkalksten och Köpingesandsten med en något utskjutande skråkantad kalkstenssockel. En del av murarna samt hela absiden återuppfördes i samband med restaureringen 19271929. Korets fasad avslutas upptill med en profilerad rundbågefris, vilken även återkommer med en båge på långhusets nord- och sydöstra sida. Långhusets västra gavel har tre rundbågiga blinderingar i gavelröstet. I väster finns ruinresterna efter tornet, vilka utgörs av låga gråstensmurar med cementavtäckningar. Golvet består av röda kvadratiska tegelplattor. Mot den norra muren är två gravhällar uppställda. Långhuset och koret täcks av sadeltak belagt med rött enkupigt tegel och absiden av ett kägeltak med blyplåt.

Långhuset och koret har på södra sidan två rundbågiga fönsteröppningar med gråmålade träfönster med antikglas i blyspröjs från 19271929 samt solbänkar av kalksten. Huvudingången är via kyrkans västra gavel, men ingångar finns även i söder och norr. Västportalen är rundbågig och försedd med gråmålade pardörrar, som nygjordes med de äldre som förebild omkring år 2010. Dörrbladen i söder och norr är gråmålade med en enkel fiskbenspanel med årtalet 1928 i överkant samt tröskelstenar av kalksten. Nord- och sydportalerna är rundbågiga och smalnar av något uppåt.

Interiör
Kyrkorummet består av ett rektangulärt långhus med smalare kor med absid. Huvudingången i väster leder direkt in i långhuset.

Långhusets golv består av röda kvadratiska tegelplattor. Väggarna är oputsade och med synligt murverk av kalksten. Södra sidan har en rundbågig fönsternisch, vilken saknar innanfönster. Det plana, bjälkförsedda taket är målat i en grå ton. I väster finns en rundbågig tornbåge med skråkantade vederlag. Den smala höga triumfbågen flankeras av två mindre bågar, som omger var sin nisch med sidoaltare uppmurade av Köpingesandsten. Bågöppningarna flankeras av mycket välhuggna pilastrar, som pryds bland annat av en lejonrelief.

Korets golv ligger ett steg högre än långhuset, men med samma golvbeläggning. Väggarna är putsade och avfärgade i vitt liksom takets tunnvalv. I söder finns en rundbågig fönsteröppning, där delar av murverket lämnats utan puts. I norr finns en liten rektangulär nisch i muren.
Absiden avskiljs från koret av en finhuggen tribunbåge av Köpingesandsten med kolonnbas.

Inredning och inventarier
Altaret är uppmurat av huggen sandsten i samband med restaureringen 19271929.

Altaruppsatsen är från 1600-talets första hälft med en centralt placerad altartavla, som framställer Nattvarden i skuren relief. Tavlan flankeras av kvinnliga hermer, änglahuvud och har en polykrom bemålning.

Dopfunten är placerad i långhusets nordöstra hörn. Cuppan är, enligt Barbro Sundnér, tillverkad av gotländsk kalksten under medeltiden och är tillskriven den s k Blentarpsgruppen. Foten är tillverkad av Komstadkalksten. Cuppan har en huggen fris med arkadbågar och godronnerad undersida.

Den slutna bänkinredningen i två kvarter tillkom i samband med restaureringen 19271929 och ansluter mot väggarna i söder och norr. De enkla utformade gavlarna är gråmålade med marmorering i luckornas speglar.

Klockan lär vara stöpt 1526 till Borige kyrka och omgjuten av Andreas Wetterholtz 1764
Bland kyrkans övriga inventarier finns ett triumfkrucifix från 1400-talet, som hänger på långhusets norra vägg. Det föreställer den lidande Kristus och korset avslutas med rundlar med evangelistsymbolerna. I långhusets västra del finns en fattigstock av trä med järnbeslag.