ULRICEHAMNS STATIONSHUS

Stationshuset i Ulricehamn uppfördes 1905 strax norr om den gamla stationsbygganden som revs i samband med att järnvägslinjen breddades från smalspårigt till normalspårigt. Ritningarna till stationshuset i Ulricehamn signerades av arkitekt Axel Peterson, hemmahörande i Lund. Axel Peterson levde mellan åren 1866-1939 och var till största delen verksam som byggnadskontrollant vid de stationer som uppfördes vid västra centralbanan.
Stationshuset som uppfördes norr om det gamla stationshuset fick en monumental utformning, enligt uppgift ska arkitekten ha inspirerats av Trolleholms slott i Skåne.
Byggnaden uppfördes i två våningar med inredd vind. Bottenvåningen inrymde två väntsalar och tågexpeditioner. Två tjänsterum fanns även på övervåningen, som dock till största delen upptogs av en bostadsvåning, bestående av förstuga, kök, serveringsrum, matrum, salong, "herrns rum", sängkammare och barnkammare. Ytterligare bostadsrum fanns på vinden.
Fasadritningarna från år 1905 visar en fantasifull byggnad med brant avvalmade gavelspetsar och fyra vertikala sidopartier utformade som torn. Byggnaden har slutna fasader med murade fönsterbågar av olika form; stickbågar, rundbågar samt ellipsbågar.
Fasaden mot staden är symmetriskt uppbyggt med mittpartiet utformat som en öppen loggia med två kraftiga murade pelare och tre ellipsbågar. Fasadens övre del avslutas av en fantasirik fronton med blinderingar runt en urtavla och överst en hjulformad gavelkrönande dekoration med flaggstång. Tornen på ömse sidor om mittfasaden fungerade som trapphus till de tre våningsplanen. De har likadana konformade takhuvar med spiror, trots att det ena tornet har rektangulär form medan det andra är runt.
Mot banan är fasaden likaledes symmetriskt uppbyggd med ett mittparti i två våningar och torn på ömse sidor. Andra våningens takterrass fungerade som skärmtak vid perrongen. Mittpartiet avslutas uppåt av en takgesims utformad som en fris med blinderingar och överst i mitten en mjukt utformad takkupa med lunettfönster. De två tornen är i själva verket utskjutande fasadpartier med fantasifulla sinsemellan olika takformer.
Stationshuset i Ulricehamn är uppfört i en slags borgromantisk karaktär med sina två olikformade torn, tunga slutna fasader och mörkt tegel. Stationshuset har även drag av den typiska 1890-tals tegelarkitekturen med markerade hörn och tornuppbyggnader, en varierad taksiluett samt takbeklädnad av skiffer.
Stationshuset renoverades under 1950-talet samt 1987-88. För närvarande inrymmer stationshuset andra funktioner, såsom expedition och väntsal för länstrafiken, SJ resebyrå, kioskrörelse och taxistation. Interiören har därför ändrat karaktär för att passa till de nya kraven. Vad gäller exteriören har det skett en del smärre förändringar; den öppna loggian byggdes igen på 1950-talet, samt att tågexpeditionen byggdes ut och fick ett större skärmtak mot perrongen, vissa dörr- och fönsterpartier byttes ut. Efter den senaste ombyggnaden har nya skärmtak ersatt de gamla samt några dörrar tagit upp i bottenvåningen. Lunettfönstret på taket försvann dock redan på 1950-talet.

KÄLLA: Beslut - Byggnadsminnesförklaring, Länsstyrelsen i Älvsborgs län, 1991-12-16, Dnr 221-59-90.