TUNA KYRKA

Vapenhuset har gråa, slipade, kvadratiska kalkstensplattor, 410x410 mm, tunna fogar. Kalkstenssockel, ca 100 mm hög. Slätputsade vitmålade väggar och slätputsat vitmålat tak. Entrédörr, segmentbågeformad pardörr, dörrblad samt karm, inklädda i nitad kopparplåt, djup perspektivnisch, vit målning. Hög pardörr in till kyrkorum, korgbåge, gröngrå målning. Två rektangulära fyllningar, bågformade i överdel, kraftigt profilerade ramar, under dessa, två fyllningar utan ram, längst ner två reliefer med diagonalt rutmönster. Dörrbladen är delade horisontellt ca 4/5 upp från golv.

Orgelläktaren har en blågrå heltäckningsmatta, gradänger i trä för bänkinredning, lackat trägolv, nytt i samband med ändring av bänkinredning 1922. Slätputsade vitmålade väggar, lika långhus, skyddsräcken mot fönster, trä, grå målning. Smalt kryssvalv, lika i öster, slätputsat, vitt. Läktarbarriär i trä utmed hela orgelläktaren, framskjutande mittparti, bröstning uppdelad i fält med stående fyllningar, ljust grågrön marmorering, förgyllt ramverk, skilda av halva, förgyllda balustrar. Krönande listverk med överliggare samt stylobat med liggande fyllningar, förgyllt ramverk, mörkt grågrön marmorering. Insida mot läktare, små rundade sittbänkar i hörn, grå målning. Den täta läktarbarriären i trä kan vara samtida med kyrkan. Den äldre kyrkans läktarbröstning är i senare tid flyttad till kyrkvärdsbänkens framsida. Befintliga snickerier bättringsmålades och marmorerades vid restaurering 1928, reparation av färgskikt, 1978-79.

Orgelfasaden har en grågrön marmorering, försedd med skulpterade och förgyllda ornament. Mot läktare, grå målning. Två bänkkvarter, på vardera sida orgel, gradänger i tre steg, gavlar, ljust grön marmorering, i övrigt grågrön målning. Trappa till dörr mot torn; balkong med räcke, trä, grå målning, under väggar samt inbyggt arkivskåp, grå målning, plansteg, heltäckningsmatta. Vidare, trappa innanför dörr; trä, lackade plansteg, röd-brun lasering av sättsteg samt sidor. Trappa till plan 1 trappa, öppna plansteg, lackade, brun lasering sidor. Dubbla breda trädörrar lika vapenhus, grå målning. Fristående bänk med inbyggd förvaring under sittskiva samt krokar på ryggstöd, grå målning. 1922 utformades ny bänkinredning av Isak Sundberg.

Orgelfasad ritad och byggd av Lars Fredrik Hammerdahl 1796-1800. Orgelfasad försedd med nya dekorelement av J. Edler d. y., 1881. Nytt orgelverk av Olof Hammarberg samt renoverad orgelfasad, 1978-79.

Läktarunderbyggnad, smala träplank, slipade och såpade. WC och garderob byggt 1978-79. Hög träsockel, grågrön målning. Väggar slätputsade, vit målning, lika kyrkorum, på var sida entrédörr, mot väster; målningar med skenarkitektur, arkader med urnor i nischer. Tak, grova plank, blank, grå målning. Två raka sidotrappor i trä, heltäckningsmatta, melerad petroleum, metallister plansteg, sidor mörkt grå målning. Trappa tillkom vid ombyggnad 1978-79, dubbla trappor till läktaren 1988. Läktaren vilar på tio träkolonner, fyra på vardera sida altargång, insida sarg och en i mitten av varje bänkvarter, mörkt grågrön marmorering skaft, kapitäl ljust grågrön marmorering, mot tak, abakus, grå målning lika tak. Pardörr in till kyrkorum, gröngrå målning, åtta kvadratiska fyllningar, de sex översta i grönaktigt glas, längst ner, gröngrå marmorering, ljusgrå ram, profilerade foder, marmorering lika fyllningar, sparkskydd i koppar.

Kyrkorummet har ett trägolv, tre till inskription och ornamentering väl bevarade gravstenar av kalksten finns infällda i golvet. Kyrkan är invändigt slätputsad, vit målning, på den norra väggen hänger en trärelief, starka färger, delvis förgylld. Åttadelat stjärnvalv över långhusets mitt samt smala kryssvalv i öster och väster, slätputsat, vitt. Huvudentrén i södra porten består av yttre och inre pardörrar, den yttre klädd i kopparplåt med liggande falsar, brun karm, den inre pardörren; hög pardörr in till kyrkorum, gröngrå målning, tio kvadratiska fyllningar, de åtta översta i grönaktigt glas, längst ner, gröngrå marmorering, ljusgrå ram, sparkskydd i koppar. Två kolonner, mörkt grågrön marmorering, förgyllda korintiska kapitäl, entrén/vindfånget kröns av en slät fris, ljust gröngrå marmorering och en guldförgylld kornisch. I vindfång; sockel och foder, trä, mörkt grågrön marmorering, golv av kalkstensplattor, lika långhus, nedsänkt dörrmatta.

Slutna bänkkvarter, tre stycken. Konkavt svängd mot koret, prydd med ett par pyramider. Rektangulära fyllningar, grågrön marmorering, ljust gråa ramverk mot grågrön botten, överliggare samt listverk mot golv, mörkare marmorering, sockel mot golv, brunröd marmorering. Bänkinredning delvis ursprunglig, tillverkad av snickaren Nils Persson. Pyramiderna, förmodligen från 1708. Bänkinredning ombyggd 1928, Erik Högström, nya sittbänkar, lutande ryggstöd, de äldre bänkdörrarna bibehållna. Eldurnor vid bänkavslutningarna bytte plats med pyramider vilka placerades vid läktartrapporna. Reparation av färgskikt, 1978-79.

Predikstolen hänger i korets norra del, rakt utformad, trä, snidade och förgyllda ornament på gråmarmorerad botten. Baldakin/ljudtak försedd med ett kort, nedhängande, skulpturerat draperi, fortsatt i blå målning mot väggen. Trappa med räcke, grå marmorering, inga fyllningar. Slutna bänkkvarter, tre stycken. Konkavt svängd mot koret, prydd med ett par pyramider. Rektangulära fyllningar, grågrön marmorering, ljust gråa ramverk mot grågrön botten, överliggare samt listverk mot golv, mörkare marmorering, sockel mot golv, brunröd marmorering.

Vid renoveringen 1928 utvidgades koret. Gravstenarna har med stor sannolikhet tillhört tre murade gravar som vid restaureringen 1928 påträffades inom området för gamla kyrkan. Tträgolv, lika långhus. Golv framför altare upphöjt med två steg, sidor halv- hästskoformade, sättsteg marmorerade i grågrönt, lika altare, grå gångmatta i mitten. Rosamelerad matta framför altarring. Gravstenar med inskriptioner, inlagda i golv. Korets väggar vitputsade. Bröstning till läktare eller bänkar i gamla kyrkan bildar en rektangulär sarg kring runsten i vägg mot öster, samma stil som dörr till sakristia, plattskärningsteknik. Väggparti, grå målning i samma höjd som bröstning.

Nummertavla, kvadratisk piedestal med skåp för altartavlans siffror, marmorerad lika övriga snickerier i kor. Tavla, svart filt, ornamenterad förgylld ram, mässingssiffror.

I korets norra del, mot främsta bänkkvarteret, en dopfunt i slipad och polerad Leksandsmarmor. Kupolformad cuppa, svarvad bas, rund fot. Dopfat av pressad mässing.
Fragment av tidigare dopfunt finns på Härnösands museum. Dopfat, 1777.

Mellan korväggens två fönster står altaruppställningen i trä, arkitektoniskt uppbyggd som en tempelgavel, marmorerad och rikt dekorerad med förgyllda ornament. I en rundbågig nisch mellan två korintiska kolonner står en gipskopia av Thorvaldsens Kristusstaty, ovanför nischen bär två guldförgyllda änglar en krans. Altarbord av trä, grå marmorering, framsidan pryds av en förgylld relief föreställande pelikanen med sina ungar. Johan Edler d. ä. och eventuellt även Olof Berggren svarade 1793-94 för utförandet av altaruppställning efter ritning från ÖIÄ. Altaruppställning omarbetade och försedd med dekorelement av John Edler d. y. år 1881. Då tillkom troligen kopian av Thorvaldsens Kristusstaty, vilken står i nischen. Ursprungligen stod där ett bronserat kors. Altaret sänkt 1928. 1978-79 förgylldes altaruppsatsen.

Rund, öppen altarring, svarvade balusterdockor, ljust grågrön kulör, bas och överliggare i mörkt grågrön kulör, knäfall, lika marmorering, klädd med grå textil. Framtill ett fält av genombrutet, förgyllt lövverk i smidat trä, även tunn linje förgylld, 1978-79. Dörrar mot söder och norr.

Kororgel i trä, grålaserad målning, Grönlunds Orgelbyggeri AB, arkitekt Erik Vagn Chistensen, kons. A. Hedman.

Triumfkrucifix av trä hänger i norr, ovanför entré till sakristia, från 1400-talets förra hälft.

Golvur placerat i den norra delen av koret, till höger om ingång till sakristia, grå målning, förgyllda ornament, fyllningar och listverk, fyllning med årtalet 1871.

Ingång till sakristian, en äldre snidad dörr, fyra fält inramat av dekor i plattskärningsteknik. I dörrens mitt, inskription med årtalet 1721. Sakristian har heltäckningsmatta, mörkt mossgrön, hög träsockel, grå målning. Kryssvalvstak, slätputsat vit målning, slätputsade vitmålade väggar. Yttre entré från väster, enkeldörr i trä, tre fyllningar, profilerat dörrfoder, ljust grå målning, lika sockel. Tillbyggt förråd i skivmaterial, skrudskåp mot norr, två höga pardörrar med tre fyllningar vardera, enkeldörr till förråd, tre fyllningar, dörrar i björk. Trappa till källare i sakristians sydöstra hörn, sluten trappsarg i trä, rektangulära, stående fyllningar, ljust grå målning. Handledare, grå målning.

I källaren, betonggolv, beige målning, golvets färg uppmålad ca 100 mm på vägg. Duschrum och WC i f.d. pannrum. Taket, platsbyggd betong, vit målning. Pardörr mot öster, trä, grå målning. Trappa till entré i öster, betong. Luckor mot grundmuren under kyrkan och delar av den äldre befintliga kyrkan, kryputrymme.

1898 satte man in kaminer i kyrkorummet, borttagna 1928. Ersatt av värmeledning med pannrum, under sakrisita. Uppvärmning sker genom centralvärmeledning med pannrum. Elvärme 1955, nytt värme- och ventilationssystem baserat på elradiatorer under fönster samt frånluftsaggregat.

Kvarteret Tuna prästbord 1:1 i Sundsvalls kommun. Härnösands stift.

Tuna församling bildade under 1800-talet Tuna pastorat tillsammans med Attmar. Bebyggelsen koncentrerades kring Ljungan. Landskapet och bygden uppvisar flertalet fornminnen, som gravhögar och runstenar, vilket vittnar om bosättningar sedan lång tid tillbaka.

Tuna kyrka uppfördes 1776-78 på samma plats som den gamla medeltida kyrkan, rester av de medeltida kyrkomurarna finns kvar i nuvarande kyrkas östra och södra del. Ritning och kostnadsförslag upprättades av stifts- och provinsialbyggmästaren Daniel Hagman redan 1772. I ett brev 1777 meddelade dock Överintendentsämbetet att de inte godkände Hagmans ritning, man menade att Tuna som var moderkyrka i ett pastorat, skulle uppföras med torn. Nya ritningar av Olof Tempelman bifogades, vilka följdes, dock tillkom tornet först 1937. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades och leddes av Hagman, men övertogs 1777 av sonen Pehr Hagmansson. Kyrkan med endast grund till ett torn invigdes den 5 juli 1778 av kyrkoherde Nils Nordstrand. Tuna kyrkas interiör överensstämmer med flera andra av Daniels Hagmans kyrkointeriörer.