FRÖJEREDS KYRKA

FRÖJEREDS KYRKA - Salkyrkan från 1858 består av ett brett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster och torn i väster. Öster om koret är en smalare rak sakristia.
FASAD - Kyrkan vilar på en låg, något utkragande sockel av gråsten. Fasaderna är spritputsade och vitkalkade. Alla öppningar och hörn har omfattningar vilka är slätputsade. Ovan västporten sitter en inmurad rektangulär kalkstenshäll med förgylld inskription om kyrkans byggnation. På ömse sida om porten är armaturer från 1950. Varje sida av tornet har ett par rundbågade ljudgluggar i vilka sitter ursprungliga rundbågade parluckor med svart fjällpanel. På sakristians nordvägg sitter två 1600-talsgravhällar fastsatta med järnklamrar.
FÖNSTER - Alla fönster är ursprungliga med karmar, bågar och spröjs av gråmålat trä samt blåsta glasrutor. Smygarna följer - om inget annat anges - deras form och har bleck av kopparplåt. De rundbågade långhusfönstren har korspost med fem öppningsbara lufter, varav en lunett. Lufterna har sex rutor var och lunetten tolv. Entréportarnas överljus består av tre lufter, varav en lunett med samma spröjsning som ovannämnda. De andra lufterna har två rutor var. I korets gavelröste sitter en lunett med en tät spröjsning som strålar ut från en treenighetstriangel. I sakristians östvägg är två liggande fönster med mittpost och två öppningsbara lufter i vilka sitter sex rutor. Smygarna är stickbågade. I tornets mellanvåning är tre smala rektangulära fönster med enkla öppningsbara lufter och tre rutor.
PORT - Alla portar är ursprungliga med gråmålad fiskbenspanel upptill och liggande panel nedtill. Västporten och de båda mittportarna är raka pardörrar utformade på samma sätt med överljusförsedda rundbågssmygar. Västporten har sentida handtag medan övriga endast kan öppnas inifrån. Framför nordporten är en kalkstenstrappa. Sakristians port är rak och har sentida handtag. Den sitter i en stickbågad smyg med kalkstenstrappa och smidesräcken från 1964.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak och sakristian ett tak som är flackt valmat över varje sida. Båda täcks av enkupigt lertegel. Torntaket består av en flack huv som bär en åttasidig öppen lanternin. Denna har fyra breda och fyra smala rundbågsöppningar med ursprungliga smidesstaket. De bredare öppningarna kröns av spetsgavlar med förgyllda kulor i toppen. Lanterninen bär en spira som avslutas med ett förgyllt kors på kula. Torntaket är helt klätt med svartmålad järnplåt. Alla byggnadsdelar har kraftigt profilerade ursprungliga takfötter av gråmålat trä. Dessa skjuter in horisontalt på långhusgavlarna. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.

Kyrkan uppfördes 1858 efter ritningar av A R Pettersson. Tre år senare installerades en orgel, tillverkad av Johan Niklas Söderling, Göteborg. 1907 omändrades altarpartiet. En altartavla av konstnären Birger Sandzén uppsattes och fick en arkitektonisk inramning i form av två kolonner, ritat av Gustaf Lindgren. Sannolikt vid detta tillfälle försågs exteriören med en ny mörkare färg.
1936 företogs en genomgripande renovering under ledning av arkitekt Allan Berglund. Exteriören vitkalkades åter. Interiören ommålades efter program av K J R Johansson. Denne konserverade även den gamla kyrkans altaruppsats i barock, vilken kom att ersätta Sandzéns altartavla och dess "hetsiga färger". Altaruppsatsen och ett epitafium som nu även konserverades hade bevarad ursprunglig färgsättning som enbart behövde fästas. Taket gavs en blågrå kulör med marmorerad list. Väggarna kalkades i en gräddvit ton. Lunetten i korgaveln igensattes. Bänkarna byggdes om till större bekvämlighet med behållande av de ursprungliga dörrarna. Kaminen försågs med en ny skorsten och belysningen elektrifierades. 1951 installerades elvärme efter program av S Lidén. 1964 lagades fasadernas puts och avfärgades med silikatfärg. Hängrännor och stuprör av kopparplåt uppsattes. Sakristiporten fick en ny trappa. Arkitekt var Anders Ekman, Falköping. 1971 konserverades den gamla kyrkans barockpredikstol och försågs med ett nytt podium. Den ställdes i ett av tornrummen som kunde fungera som museum.
Vid 1977-78 års renovering gjordes inbyggnader under läktaren efter ritningar av arkitekt Torsten Thorén. Dessa skulle rymma samlingssal, kapprum och skrudkammare. För detta slopades de fem bakre bänkraderna. Interiören ommålades med användande av plastfärg, befintlig färgsättning behölls till stor del. Barockpredikstolen inkorporerades vid detta tillfälle i kyrkorummet. 1984 fick tornet ny taktäckning och rötskadat virke i dess takstol utbyttes. Året därpå uppställdes en kororgel från Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Vid detta tillfälle kapades den främre bänkraden i söder.
1986-87 restaurerades interiören och återfick något av 1907 års prägel. Sandzéns altartavla återuppsattes på sin ursprungliga plats och gavelns lunett återöppnades. Barockpjäsen flyttades då till södra långsidan. Stora uppvärmningskostnader föranledde isolering av golv och tak. 1994-95 restaurerades Söderlingsorgeln av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. 1996 borttogs exteriörens cementhaltiga putslagningar och silikatfärg, vilka hade lett till fuktskador. Ny hydraulisk kalkputs påfördes i dessas ställe och avfärgades med kalkfärg. Snickerierna målades och nya fönsterbleck monterades. 2000 uppsattes en parabol i lanterninen, avsedd för skolans bruk. 2003 föranledde omfattande färgspjälkning en inre ommålning. Takets plastfärg ersattes av linoljefärg. Färgsättningen behölls, dock ändrades färgen på tak och bänkar från grågrönt till ljusgrått. Konservatorsarbeten omfattade fästning av färg på predikstol, äldre läktarbröst, nummertavlor, keruber och äldre altaruppsats samt rengöring av altartavla och orgelfasad. Golven slipades och fernissades.