HUSKVARNA KYRKA

Huskvarna kyrka är uppförd 1907-08. Den består av ett långhus
med ett något smalare kor och sakristia i väster, med rak avslutning.
Mot detta svarar långhusets smalare östligaste tredjedel. I öster är ett
brett vapenhus i två våningar. Exteriörens utformning är utpräglat
nationalromantisk med inslag av snickarglädje och drag av norsk
stavkyrka. Under kor och sakristia är en källare med nedgång på
norra sidan.
Kyrkans sockel är av svartmålad betong. Fasaderna är klädda med
liggande brun panel, vars profi l är svagt rundad. Ovan sockeln och i
höjd med fönstren är droppnäsor av trä. Hörn, fönster och portar har
släta omfattningar. Gavelröstena är klädda med brun locklistpanel
där lockens nederdel är kontursågad. Ingångarna i öster, norr och
söder har skärmtak med kraftiga konsoler med rik kontur. Takfallen
är täckta med tjärpapp. Östra portens (huvudingången) skärmtak
kröns av ett förgyllt träkors. Sydporten har två ursprungliga grågröna
dörrar med pärlspont inom runda och fyrkantiga fyllningar. Nordporten
är en pardörr från 1985 i överensstämmande utförande. Till
dess granittrappa ansluter från väster en samtida handikappramp i
samma material, med smidesräcken. Östporten är en pardörr från
1930 med rombisk svartmålad ekpanel och reliefer. Sakristiporten
i väster är utförd 1985 i likhet med sydportens dörrblad. Alla portarna
har granittrappor. Kyrkans fönster har ursprungliga, gröna
träbågar med färgade antikglas i träspröjs. Långhuset har i norr
och söder stora fönsteröppningar med sex lufter, vilka fl ankerar
portarna. Fönstren har genomgående en rektangulär form, med
undantag för ett rundfönster i långhusets östra gavelröste. Vapenhusets
fönster har en annan utformning med smäcker spröjsning i
schweizerstil och klarglas. Utformningen av taken utgör en stor del
av kyrkans karaktär. Långhuset har ett sadeltak med mycket kraftig
resning. På varje sida är två stora takkupor med antikglasfönster.
Över takets mitt reser sig en lanternin i två våningar, vars sidor är
genombrutna av klarglasfönster. Den nedre delen bär ett sadeltak
och den övre en spira med förgyllt kors på kula. Dessa båda tak är
de enda som har kvar den ursprungliga eternittäckningen. I övrigt är
alla takfall på kyrkan klädda med papp, belagd med krossad skiff er
(Icopal Kombi-shingel). Långhustaket skjuter ut över koravslutningens
uppstickande byggnadskropp, vilken genombryts av fönster i
alla sidor. Vid detta reser sig en ursprunglig skorsten av tegel med
ornerade friser. Vapenhuset har ett enkelt sadeltak med ett snidat
tupphuvud i änden. Sakristians tak är valmat. Alla taken har kraftiga
takskägg med utskjutande kontursågade sparrar. Hängrännor
och stuprör är av svart plåt.

Huskvarna kyrka uppfördes 1907-08 efter ritningar av byggnadsingenjör
Birger Damstedt vid Husqvarna Vapenfabriks AB. Bygget
bekostades av brukspatron Wilhelm Th am och bolaget. Kyrkan gav
redan från början upphov till delade meningar, särskilt interiören
med dess öppna och avancerade takstol. Väggar och undertak var
helt klädda med vitmålad spont. Predikstolen var placerad över
altaret i sann lågkyrklig anda. På ömse sidor om altaret (nuvarande
kapell och sakristia) var små rum med bänkar, öppna mot kyrkorummet.
Ett stort fönster ovanför altarnischen gav ett kraftigt motljus.
Överlag var det en enkel inre arkitektur med mer drag av frikyrklig
samlingslokal i stor skala. Uppvärmningen skedde genom en varmluftsanläggning
med pannrum under koret. På ett tidigt stadium
igensattes öppningen mot lanterninen. 1915 färdigställdes en 19-
stämmig orgel av P L Åkerman & Lund, Stockholm, med fasad ritad
av arkitekt Georg A Nilsson, Stockholm. Kyrkorummet låg fj ärran
från den nya högkyrklighetens ideal och 1923 föreslog biskop Lindberg
vid visitation att den i hans tycke oroliga takkonstruktionen
skulle klädas in. Det som störde pietetskänslan och andakten borde
bort. I denna riktning kom även kyrkoherden Ragnar Lindstam att
energiskt att arbeta. 1924 gjorde Byggnadsstyrelsens arkitekt Göran
Pauli ett besök och konstaterade att kyrkan saknar varje intresse
ur såväl kulturhistorisk som estetisk synpunkt.
Pauli uppgjorde program till en restaurering som genomfördes
1930. Denna restaurering kom helt att förändra interiören. Huvuddraget
var att genom ett nytt innertak och inpanelning dölja den
oroliga takstolskonstruktionen samt de därtill hörande, till golvet
nedgående stödkonstruktionerna. Kyrkorummets breda mittparti
gjordes smalare genom insättande av vägg i linje med ytterväggarna
i läktarpartiet. För fönstren gjordes stora nischer. Korets sidoutrymmen
avskiljdes med väggar. Övriga väggar befriades från listverk
och dylikt innan allt kläddes in med skivor av plywood. Takstolens
snidade bjälkändar bortsågades för att man skulle kunna sätta upp
ett tunnvalv av slätspont, mot vägg och altarnisch med profi lerade
lister. I altarnischen uppsattes ett plant brädtak. Korgolvet höjdes
och altarpredikstolen avlägsnades. Fondväggens stora fönster igensattes.
Alla fönster försågs med innerbågar. Nya fönster togs upp
över fönstren i kyrkans mittparti. Ytterbågarna gavs till stor del ny
spröjsning och försågs med färgade antikglas. Innerportarna kläddes
med plywood och försågs med snidade änglahuvuden. Bänkinredningens
gavlar byggdes om till en enkel rektangulär form. Mot
koret placerades bänkskärmar med obelisker i trä på ömse sidor om
mittgången. Läktaren ombyggdes totalt och orgelfasadens karaktär
ändrades genom fastsättning av listverk och snidade fl yglar. Den
ursprungliga intentionen var att få tag i en gammal altartavla och
predikstol för det nya kyrkorummet, vilket visar på Paulis ambition
att skapa ett historiskt kyrkorum med rötter i framförallt 1700-talet.
Man kunde dock inte uppbåda några äldre inredningsdetaljer.
Istället tillverkades en ny predikstol i ren barockstil, ritad av Pauli
och tillverkad av bildhuggarna Esse och Ingvar Ousbäck, far och
son. I väntan på ny altaruppsats utformades altarväggen med djupare
liggande listverk i klassiserande anda och enkel dekormålning
med kristna motiv, utförd av artisten Josef Berggren. Altarringen
utformades med samma fyllningar som nischen. Berggren svarade
för allt dekormåleri i kyrkan i form av marmoreringar och friser
på listverk och för stjärnor på altarnischens blåa tak. Väggarnas
plywood ströks i gulvit ton (med ett slags kompositionsfärg)
och takvalvet i ljusblå. Altarväggens djupare liggande del målades
i stålblått med accenter i rött. Inredningen hölls i dämpade färger,
blått och gråblått med inslag av guld och rött. Predikstolen i svart,
blått, grått och guld. Vapenhuset försågs med dekor i blågrått och
en inskription. Ny armatur tillkom, ritad av Pauli och tillverkad av
cicelör C V Borg, Jönköping, vilka även svarade för en ny dopfunt.
Byggmästare vid arbetena var G Käll, Vättersnäs, och målaremästare
var Ström från Tenhult och J A Pettersson från Huskvarna.
Den samtida lokalpressen uttryckte idel lovord över de avslutade
arbetena. Ovanför altarnischen uppsattes 1931 ett krucifi x snidat
av skulptören Carl Oscar Avén, Stockholm. Pauli skisserade sedan
på en förändring av exteriören, för att få denna i samklang med
interiörens stil, men detta kom aldrig att realiseras.
1946 donerades en altaruppsats av disponent Emil Nilsson. För
dess triptyk av Uppståndelsen stod konstnären Edward Berggren
och för ramverket arkitekt David Nilsson. 1949 utökades orgeln
till att omfatta 34 stämmor och fi ck pneumatisk traktur. Om- och
tillbyggnaden gjordes av Åkerman & Lund. Ett rum för organist
avskildes i vapenhusets övre våning. 1955-56 skedde en inre renovering
ledd av arkitekt Helmer Flensborn, Huskvarna. I kyrkorummet
belades korgolvet med grå Ölandskalksten och vissa målningsarbeten
genomfördes, varvid man höll sig till befi ntliga nyanser. De
båda obeliskerna på främre bänkskärmarna avlägsnades p.g.a. att
de skymde altaret. De ersattes av en himla- och en jordglob, ritade
av Flensborn och snidade av Ingvar Ousbäck. En ny, genombruten
altarring tillverkades. I vapenhuset revs södra läktartrappan och ett
rum avskildes. En toalett ordnades under norra trappan. Sakristian i
kyrkans nordvästra hörn omdanades till andaktsrum och ny sakristia
ordnades sydvästra hörnrummet. Kapp- och samlingsrum inrymdes
i källaren. 1964 tillverkades en ny dopfunt av granit, vilket utfördes
av stenhuggare Sven Larsson, Jönköping. 1967 fl yttades triumfkrucifi
xet så att det istället kom att hänga i öppningen till altarnischen.
1969 färdigställdes en ny orgel för läktaren omfattande 33 stämmor.
Orgelbyggare var dansken Bruno Christensen, Tinglev, och arkitekt
för fasaden var Helmer Flensborn. Ett ryggpositiv ingick i nybygget.
Samtidigt minskades läktarens djup med tre meter. Samma år
invigdes Sankt Lukaskapellet i det tidigare andaktsrummet.
1982 byttes yttertakens ursprungliga eternittäckning mot singelklädd
papp. Flera av eternitplattorna hade varit i dåligt skick, vilket
lett till rötskador på takpanel och stomme. Alla hängrännor och
stuprör byttes mot nya, lika de befi ntliga av svartmålad galvaniserad
plåt. Nya tryckimpregnerade vindskivor och vattbräder uppsattes.
Arkitekt var Per Rudenstam, Huskvarna. 1985-86 svarade samme
arkitekt för en genomgripande inre restaurering. Korgolvet utökades
med bl.a. en körplats i söder. En ny bänkinredning tillverkades med
bekvämare mått. För att förbättra akustiken kläddes väggarna med
plattor av typen Firex (Swedspan spånskiva), med öppna fogar till
skillnad från föregående beklädnad. Under läktaren ordnades plats
för ljusbärare och manöverpulpet bakom spaljéer. Det igensatta
fondfönstret i koret återöppnades och försågs med en glasmålning
av Ci och Kjell Jordahn. I korets sidofönster insattes färgat antikglas.
Altare och altarring tillverkades, det förra fristående och den
senare fl yttbar. Sakristian utvidgades så till att omfatta korets södra
sidokapell. På samma sätt utvidgades Sankt Lukaskapellet, till vilket
en ny ingång gjordes från norra sidogången. Denna försågs med
en ramp av kalksten, varvid predikstolen fi ck fl yttas något åt söder.
Kapellet gavs en helt ny inredning med altare och lösa stolar. De
välvda fönstren i valvet ovan läktaren ersattes med nischer som blottade
takfönstren. I vapenhuset ordnades vindfång, toaletten handikappanpassades,
läktarentrén ombyggdes och ett förråd byggdes in.
Varmluftsanläggningen ersattes med kommunal fj ärrvärme. Vind
och golv isolerades. Ny ljudanläggning installerades. Alla trägolven
slipades. Alla målade ytor rengjordes respektive ommålades med
befi ntlig färgsättning som utgångspunkt. Väggarnas skivor målades
i beige marmorering, vilket gjorde intrycket av rummet varmare.
Kortaket och valvet gråmålades. Triumfkrucifi xet rengjordes och
retuscherades samt hängdes tillbaks på korets fondvägg. 1930 års
dopfunt togs åter i bruk. Den norra ingången handikappanpassades
med en ramp och nya dörrblad. 1991 färdigställdes en kororgel av
Bruno Christensen & Sönners orgelbyggeri. Krönets lyra togs från
den gamla läktarorgeln.