SÖDRA HESTRA KYRKA

Det finns litet känt om den tidigkristna tiden i bygden, en präst vid namn Andreas skall ha varit verksam
på platsen under 1200-talet och det fanns då en träkyrka här. Det finns inga källor som berättar om hur
denna träkyrka såg ut men den stenkyrka som uppfördes efter den torde varit färdigställd någon gång i
mitten av 1200-talet. Denna slutsats dras av de myntfynd som gjordes vid rivningen av kyrkan, dessa
daterades till 1200-talets senare halva. Handlingar från 1700-talets mitt berättar att kyrkan då byggdes till
med omkring 9,5 meter på längden till att bli cirka 24 meter lång, bredden gjordes inget åt utan var
fortsättningsvis 6 meter bred. Detta gör att den ursprungliga kyrkan torde varit strax under 15 meter lång
och 6 meter bred, det vapenhus som fanns antas ha uppförts under 1400-talet.
1806 beslutades vid en sockenstämma att kyrkan skulle byggas till och under de kommande stämmorna
bestämdes om utstämpling av byggnadsmaterial till ombyggnadsarbetena. Ombyggnaden lät dock dröja
på sig och under sockenstämman 1826 bestämdes istället att en helt ny kyrkobyggnad skulle uppföras
och församlingen vänder sig till Överintendentsämbetet i Stockholm för att få ett ritningsförslag på en ny
kyrka. Ritningsförslaget upprättades av arkitekt Johan Abraham Wilelius vid Överintendentsämbetet i
Stockholm och kyrkan uppfördes av byggmästaren Pehr Andersson från Västra Tåå i Sanviks socken.
Det tog tre år att bygga den nya kyrkan och den placerades alldeles norr om vart den medeltida
stenkyrkan stått. Det gjordes en del ändringar jämfört med de ritningar som Wilelius upprättat.
1830 var kyrkan färdigställd och de utvändiga arbetena avslutades med att spåntäckningen och
tornlanterninen målades av Anders Eriksson i Åhs. Ett år senare målades kyrkan invändigt i en bruten vit
färg i blågrå nyans. För det invändiga måleriet stod målaren Lars Linneroth från Jönköping och för
förgyllningsarbetena på läktarbröstning, altare, dörrar och bänkgavlar stod G Kahnberg. Kahnberg
förgyllde även 73 stjärnor som sattes upp i kyrkorummets tak. Redan 1832, året efter att kyrkan målades
invändigt, gjordes en ändring i koret då korväggen bakom altarkorset bemålades med skenperspektiviskt
arkitekturmåleri.
Efter att kyrkans måleri färdigställts sker inga förändringar förrän i mitten av 1840-talet då kyrkan lät
bygga sin orgel. Den byggdes av orgelfirman J N Söderling i Göteborg. 1875 gjordes ändringar av
måleriet i koret då ett draperimåleri tillkom. Vid samma tid ersattes spåntaket med en taktäckning av
hyvlade stickor, detta gjordes i samband med att förstärkningsarbeten gjordes på kyrkans takstolar. I
slutet av 1800-talet installerades järnkaminer i kyrkan och spåntäckningen ersattes med järnplåt.
1927 påbörjades en omfattande restaurering efter program av arkitekt Axel Forsséns från Göteborg.
Arbetena utfördes av byggmästaren C J Rolander från Klevshult och omfattade både invändiga och
utvändiga arbeten. Utvändigt så omputsades fasaderna och tornet. Två korfönster murades igen.
Invändigt lades ett nytt golv i långhuset ovanpå det gamla
golvet. Ett nytt värmesystem installerades och för att
spara på värmen monterades nya innerbågar på alla
kvarvarande fönster. innertaket lagades och kyrkorummet
rengjordes och ommålades. Det utfördes
konserveringsåtgärder på korets måleri och predikstolens
äldre målning plockades fram under den vita färg som
stolen målades med när predikstolen monterades i den
nya kyrkan.
Efter den stora restaureringen skedde inga större ingrepp i
kyrkan och det dröjde fram till i mitten av 1900-talet då
kyrktaket lades om med kopparplåt. Inne i kyrkan tillkom
en ny orgel som byggdes av Hammarbergs orgelbyggeri
samt utfördes ett nytt ljudtakt till predikstolen, det nya
ljudtaket utfördes efter ritningar av arkitekt P A
Wetterqvist från Halmstad. 1955 genomfördes ytterligare
en större restaurering efter program av arkitekt Manne
Carlman från Halmstad. Vid restaureringen gjordes
reparations och förstärkningsarbeten på tornet som då var
rötskadat vidare putslagades kyrkan och avfärgades vit.
Invändigt knackades putsen ner från väggarna utom i koret
där kormålningarna övermålades under inseende av
konservator. Efter att väggarna omputsats avfärgades
kyrkorummet på nytt och i vapenhuset tillkom ett nytt
innertak som målades i en blå ton. I koret sattes en ny
altarmålning upp, denna utfördes av konstnären Erik Abrahamsson. Den gamla altarprydnaden, korset
med svepeduken, sattes upp i ett igenmurat fönster. 1968-70 gjordes en total omputsning där den gamla
putsen knackades ned innan kyrkan putsades på nytt, det utvändiga snickeriet ommålades.
1984-85 gjordes den senaste stora
invändiga renoveringen och restaureringen av kyrkan. Efter de tidigare
gjorda restaureringarna som utförts genomdrevs i mitten av 1980-talet
omfattande arbeten som omfattade både exteriöra och interiöra åtgärder. Arbetena
genomfördes efter program av arkitekt Jerk Alton från Kumla. Utvändigt gjordes
putslagningar och kyrkan avfärgades på nytt, entré tillgänglighetsanpassades.
Invändigt togs putsen ned och ett nytt bruk applicerades på väggarna innan
kyrkan på nytt avfärgades. Bänkarna under läktaren plockades bort och en
läktarunderbyggnad tillkom, utrymmena inreddes som väntrum, toalett samt
tillkom en ny rymligare sakristia. De främre bänkarna togs bort och kring
predikstolen skapade gångutrymme. Bänkinredningen målades invändigt med
en röd kulör vilken fortfarande präglar bänkarna och kyrkorummet. Golvet slipades och altarringen
byggdes om för att bli mer bekväm. Det gjordes även en hel del konservatorsarbeten i kyrkan.
Arbetena från 1980-talet följdes 1997-2000 av en restaurering där fasaderna putslagades och avfärgades
med kalkfärg, snickerierna målades med linoljefärg. Tornlanterningen reparerades och målades med
linoljefärg. Inne i kyrkan slipades golven och oljades, några år senare målades det så kallade
Mariarummet under läktaren om.

Södra Hestra kyrka är en salskyrka med rundavslutat
kor i öster, sakristia i norr och ett
lanterninkrönt västtorn. Exteriört följer kyrkan
helt de nyklassicistiska idealen och har
vitkalkade murytor som är spritputsade med släta
hörn och omfattningar. Takytorna är täckta med
kopparplåt, ursprungligen var taken spånklädda.
Invändigt har Södra Hestra ett typiskt
nyklassicistiskt kyrkorum med rymd och stora
fönsteröppningar. Det har skett få omdaningar av
kyrkobyggnaden som exteriört är välbevarad och
enbart genomgått åtgärder av underhållskaraktär.
Interiört är kyrkorummet präglat av ett antal olika
renoveringar som dock har varit tämligen
varsamma mot det nyklassicistiska uttrycket. I sitt
nuvarande gestaltning präglas interiören av det
utseende kyrkorummet gavs vid den senaste
restaureringen i mitten av 1980-talet.