HELIGA KORSETS KAPELL

Kapellrum

Golv: Ursprungliga plattor av tandmejslad Hellekiskalksten.
Ursprungliga ventiler utefter sidorna.
Ursprungliga mässingshållare för kransar. Dessa är nedsänkta i golvet men kan höjas upp vid behov.
Två ursprungliga luckor för blomavfall bakom altaret.

Väggar: Puts, målad med sekundär färg. Ursprungligen troligen kalkfärg. Senaste ommålning 1986 med hartsfärg.
Grovputsat parti, ursprungligen behandlat med asbestspray för ljudabsorbering, ovanför entréporten. Asbestsanering 1986.
På altarväggen och en del av norra väggen frescomålningar av Sven Erixson.

Tak: Puts, målad med sekundär färg. Ursprungligen troligen kalkfärg. Senaste ommålning 1986 med hartsfärg.
Grovputsat parti, ursprungligen behandlat med asbestspray för ljudabsorbering, över mitten mellan kolonnraderna. Asbestsanering 1986.

Dörrar: Ursprungliga enkeldörrar av lackerat trä. Ursprungligt titthål.
Ursprunglig pardörr av lackerat trä borttagen. Karmar av lackerat trä. Där innanför ursprunglig pardörr av målat järn.

Fönster: Nio ursprungliga: fyra mindre mot norr, fyra mindre mot söder samt ett större mot söder bakom orgeln. Karmar och lodräta spröjsar av trä utbytta 1972.

Källa: Skogskyrkogården Heliga korsets kapell (Skogskrematoriet) Byggnadshistorisk Inventering 1995, Hedvig Schönbäck, Stockholms Stadsmuseum. Texten bearbetad av Lisa Sarban.

Allmänt

Väggar: Puts, målad med sekundär färg mot norr, öster och söder.
Ursprungliga och delvis utbytta plattor av Ekebergsmarmor mot Monumenthallen.

Tak: Kopparplåt över hela. Omläggning i etapper. Omläggning pågår sommaren 1995.
Ursprungligen var endast kapellrummet och orgelläktaren täckt med kopparplåt, övriga utrymmen hade pappklädda betongtak. Betongen byttes mot koppar 1964.

Dörrar: Dörr av trä och glas. Nytillverkad enligt ursprunglig modell 1972.

Fönster: Ursprungliga skjutfönster utbytta 1972 mot pivotfönster med karmar och bågar av lackerat trä.
Ursprunglig fönsterbänk av tandmejslad kalksten. Skålningar för blomkrukor.
Nio ursprungliga: fyra mindre mot norr, fyra mindre mot söder samt ett större mot söder bakom orgeln. Karmar och lodräta spröjsar av trä utbytta 1972.
Ett ursprungligt med karm och båge av lackerat trä.
Ursprungligt fönster utbytt 1972 mot ett troligen likadant. Karmar och bågar av lackerat trä.
Ursprungliga skjutfönster utbytta 1972 mot pivotfönster med karmar, bågar och fönsterbänk av lackerat trä.
Ursprungligt skjutfönster utbytt 1972 mot pivotfönster med karmar, bågar och fönsterbänk av lackerat trä.

Övrigt: Eventuellt ursprunglig väggarmatur av järn.

Kapellgård till Heliga Korsets kapell

Golv: Kalkstensplattor och gräs. Plattorna omlagda och delvis utbytta 1972.
Tröskelsten av marmor.

Sockel: Plattor av Ekebergsmarmor.

Väggar: Puts, målad med sekundär färg.

Dörrar: Dörr av trä och glas mot rum 109. Nytillverkad enligt ursprunglig modell 1972.

Fönster: Karosseripanel över fönster mot rum 109. Panelen utbytt 1972.

Övrigt: Ursprunglig betongmur mot söder och väster, målad med sekundär färg.
Mot söder delvis svängbar och krönt av ursprungligt järnstaket, målad med sekundär färg. Svängbart murparti troligen från 1973.
Ursprunglig järngrind mot söder, målad med sekundär färg. Senaste ommålning 1994.
Ursprungligt, runt vattenkar av gråsten.

Monumenthallen.

Golv: Kalkstensplattor, lagda i mönster för att markera gångvägar. Delvis omlagda och utbytta 1972 och 1993.
Runt hallen ursprunglig bård med cirkelrunda plattor, delvis utbytta.

Väggar: Kapellvägg och pelare klädda med ursprungliga och utbytta plattor av Ekebergsmarmor.
Tre ursprungliga, igensatta ljudtrattar för högtalare på kapellväggen.

Tak: Yttertak av koppar, senast omlagt 1993.
Innertak av trä. Ljusöppning ovanför uppståndelsegruppen.
Ursprungligt skärmtak av Ekebergsmarmor mellan kapellet och Monumenthallen.

Dörrar: Ursprungligt väggparti av glas och koppar till kapellet. Entrédörr i väggpartiet. Figurer av Bror Hjorth.

Övrigt: Uppståndelsegrupp av brons på gråstensfundament av John Lundqvist.
Ursprungliga hållare av brons för belysning på pelarna. Ursprungligen för gas och elektricitet, idag endast elektricitet.
Katafalk av kalksten från början av 40-talet.
Ursprunglig dricksfontän av järn, målad med sekundär färg. Senaste ommålning 1994.
Ursprunglig klocka av koppar strax norr om Monumenthallen.

Källa: Skogskyrkogården Heliga korsets kapell (Skogskrematoriet) Byggnadshistorisk Inventering 1995, Hedvig Schönbäck, Stockholms Stadsmuseum. Texten bearbetad av Lisa Sarban.

BYGGNADSHISTORIK SKOGSKREMATORIET med Trons, Hoppets respektive Heliga Korsets kapell

I tävlingsprogrammet från 1914 föreskrevs, att de deltagande skulle föreslå lämplig plats för ett huvudkapell med krematorium. Beslutet att låta uppföra denna byggnad sköts dock upp under närmare 20 års tid. Flera gånger under dessa år var frågan uppe till diskussion i kyrkogårdsnämnden och de båda arkitekterna, Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, anmodades att göra förslag till hur kapell- och krematorieanläggningen samt området däromkring skulle ordnas. Det sista gemensamma förslaget gjorde de 1932, men när kyrkogårdsnämnden 1934 beslutade sig för ett förverkligande, gick uppdraget att utföra ritningarna till Gunnar Asplund ensam.
Till skillnad från Skogskyrkogårdens två tidigare kapell, som enbart var ämnade för jordbegravningar, gällde det att den här gången utforma ett stort komplex med flera kapell och krematorieanläggning, som skulle kunna ta emot ett stort antal jordfästningar per dag. Programmet för anläggningen, som kyrkogårdsnämnden gjorde upp i januari 1935, stipulerade tre kapell, ett större och två mindre. Till vart och ett skulle också knytas rum för officiant, orgelläktare och väntrum. Dessutom skulle anläggningen förses med en vackert utformad lokal för utlämning av askurnor. Övriga utrymmen, som nämnden planerade för, var kremeringsavdelning, kistmottagning, kylrum och expeditionslokaler.
Gunnar Asplund hade med andra ord tämligen väl utvecklade planer att utgå från, när han enligt ett beslut av nämnden i januari 1935 fick i uppdrag att utforma ritningar. I november samma år var han färdig med de första förslagen och ritningarna behandlades av kyrkogårdsnämnden i december. I maj 1936 godkände stadsfullmäktige hans förslag och beslutade att anslå medel för att uppförandet skulle kunna ta sin början. Asplund lämnade huvudritningarna under våren följande år och i oktober skrevs kontraktet med huvudentreprenören AB Kasper Höglund under. Kapell- och krematorieanläggningen invigdes tre år senare, den 21 juni 1940.

Gunnar Asplunds och Sigurd Lewerentz ursprungliga tanke var att placera huvudkapellet med sitt krematorium på åskrönet, något sydväst om huvudentrén. Exakt hur arkitekterna föreställde sig byggnadens utseende framgår inte av förslagen från 1915 respektive 1916, eftersom endast skissartade teckningar var bifogade. Dessa antyder dock en långsträckt, kryssvälvd byggnad med en kapellgård framför.
Åren runt 1920 gjordes nya planer över Skogskyrkogårdens norra del och på dessa hade anläggningens läge ändrats till en bergsplatå i entrévägens fortsättning, öster om den ursprungligt föreslagna platsen. På den tidigaste av dessa ritningar, från 1918, har även byggnadens plan förändrats till att vara identisk med den som Asplund använde i sitt allra första förslag till Skogskapellet från augusti 1918 (se detta). Senare förslagsritningar visar ytterligare varianter på byggnadens planutformning, men ett inslag som togs upp redan under tidigt 20-tal var en framförstående kolonnförhall, ett motiv som till en början var utpräglat klassiserande men som i utförd form blev en modern version av antikens portiker.
När Asplund och Lewerentz lät placera anläggningen längre österut än från början tänkt, medförde det också att entrévägen kunde dras i rak linje ända fram till stora kapellets förhall, men denna tanke frångick Asplund i de slutgiltiga planerna. Han lät dra huvudvägen bakom anläggningen och istället anlägga en stensatt gångväg, Korsets väg, framför kapellen. Genom en sådan lösning öppnades möjligheterna att skapa det stora, mjukt böljande landskap, som möter besökarna vid huvudentrén.
Områdets vägsystem lades ut redan 1934 och var noggrant planerat av Gunnar Asplund för att ge både värdiga och praktiska transporter till kapellen. Fordon med besökare tog till vänster innanför huvudentrén och fortsatte vägen längs med krematoriets östra sida till den s.k. Monumenthallen där avstigning skedde. Bilarna fortsatte sedan en bit och väntade i vägslingan till jordfästningens slut, då de körde fram och hämtade besökarna nedanför trappan söder om Monumenthallen. För större fordon som bussar ordnades en särskild parkeringsplats sydväst om Skogskrematoriet. I början av 1970-talet gjordes vägsystemet om och bilar med begravningsgäster tar nu till höger innanför huvudentrén och kör en delvis nyanlagd väg fram till kapellen.

Källa: Skogskyrkogården Hoppets kapell (Skogskrematoriet) Byggnadshistorisk Inventering 1995, Hedvig Schönbäck, Stockholms Stadsmuseum. Texten bearbetad av Lisa Sarban.