Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1862 - 1863 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Jämtland, Kommun: Åre, Landskap: Jämtland, Socken: Undersåker , Stift: Härnösands stift, Församling: Undersåkers församling |
Titel <itemTitle> |
VALLBO KAPELL |
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Kyrkobyggnaden består av ett långhus, ett mindre kor i öster och ett torn med lanternin i väster. Det är en timrad byggnad med stående lockpanel på utsidan som är målad vit. Längst ned mot sockeln finns en sockelbräda. Knutarna omges av knutlådor som längst ned vinklas utåt. Sockeln består av kallmurad gråsten. Det är torpargrund. Sadeltaket över långhus och sakristian täcks av sågat spån, precis ...
Visa hela
Kyrkobyggnaden består av ett långhus, ett mindre kor i öster och ett torn med lanternin i väster. Det är en timrad byggnad med stående lockpanel på utsidan som är målad vit. Längst ned mot sockeln finns en sockelbräda. Knutarna omges av knutlådor som längst ned vinklas utåt. Sockeln består av kallmurad gråsten. Det är torpargrund. Sadeltaket över långhus och sakristian täcks av sågat spån, precis som tornets och lanterninens tak. Sadeltaket över sakristian ligger lägre än långhusets tak. Det finns hängrännor och stuprör. Fönstren är rundbågiga och spröjsade och består av fyra fönsterbågar. I exteriören är de målade gröna. Det finns tre fönster på vardera södra och norra fasaden, två fönster på sakristian mot söder och norr samt två fönster i tornets bottenvåning. På tornet finns rektangulära ljudluckor och lanterninen har rundbågiga öppningar som är igensatta med luckor. Öppningarna omges av ett enkelt pilastermotiv. Luckorna är målade i samma ljusa gröna färg som fönstren. Taket över lanterninen är pyramidformat och kröns av ett kors i trä. Det finns endast en ingång till kyrkan, genom tornet i väster. Enkeldörren är målad grön liksom övriga snickeridetaljer. Panelen är fiskbensmönstrad. Dörren kröns av en tavla med inskriptionen: KOM HÄR IN, DU HERRANS WÄLSIGNADE: HVI STÅR DU HÄR UTE. BYGD ÅR 1863.
Stäng
|
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
I vapenhuset i tornet finns en enkel trappstege i omålat trä upp till tornet till höger om ingången. En pardörr med tre fyllningar leder in i kyrkorummet. Den är målad i ljust gröna nyanser. Dörren om...
Visa hela
I vapenhuset i tornet finns en enkel trappstege i omålat trä upp till tornet till höger om ingången. En pardörr med tre fyllningar leder in i kyrkorummet. Den är målad i ljust gröna nyanser. Dörren omges i vapenhuset av träornament som tidigare suttit vid sidan av altaruppsatsen. De köptes från Mörsils kyrka i samband med att kapellet skulle inredas och har troligen varit en bänkdekoration från början. Kyrkorummets väggar täcks av liggande panel i fallande längder. Taket utgörs av ett mycket flackt tunnvalv. Taklisten består i tre enkla brädor. Panelen är spikad med smidda spikar. Väggarna och taket är målade i en enhetlig ljus vit-grå kulör som tenderar att gå mot grönt. Under fönstren är dock panelen målad mörkare grå. Fönstren är målade i en ännu mörkare grå färg. Det finns innanfönster. Bänkinredningen består av slutna bänkkvarter i två kvarter på var sida om mittgången. De går inte längst bak mot västväggen. Bänkarnas färgsättning går i samma färgskala som inredningen i övrigt, men den är lite mer grönbrun än väggarna. Det finns tre olika kulörer på bänkarna, överliggaren är mörkast och spegeln i dörrbladet ljusast. Golvet består av breda plankor som är lackade både i långhus och kor. Gångmattor som lämnar delar av golvet synligt är placerade i gångarna. Till höger om ingången till kyrkorummet finns trappan upp till läktaren. Läktaren bärs upp av pelare. Läktarfronten är framskjuten centralt i en trekantig form. På sidorna om mittenstycket består barriären av ett ursågat räcke i form av balusterdockor med överliggare. Mittenstycket utgörs av orgelns spelbord. Ut mot kyrkorummet finns ett ornament i form av en förgylld lyra och horn. Orgeln är ganska låg men sträcker sig ändå upp till taket. Läktarbarriären och orgeln är målade i en grågrön färg. Det finns ett fallskydd i metall monterat på läktarbarriären. Koret med altaruppsatsen ligger på en högre nivå än golvet i övrigt. Altaruppsatsen består av en altarpredikstol som omges av ett arkitektoniskt skenperspektiv med draperimålning målat på korväggen. Predikstolen är placerad rakt över altaret på ett väggparti som är framdraget från korväggen. På var sida är två pilastrar utskurna i relief som övergår i en rundbåge med det allseende ögat inom en molnformation. Ingången till sakristian finns bakom altarpredikstolen. Predikstolen är ett arbete av Jonas Granberg från 1756 som inköptes från Mörsils kyrka till kapellet under byggnationen. Fyra fält med fristående figurer föreställande de fyra evangelisterna avdelas med en form av voluter. Inom skenperspektivet på korväggen är Tron och Hoppet gestaltade på var sida om predikstolen med sina attribut korset och ankaret. Vid renoveringen i slutet av 1930-talet avlägsnades från altarväggen de två snidade ornamenten som nu sitter i vapenhuset. Altarbordet är byggt av stående vitmålade brädor och på sidorna utsmyckat med målade motiv i gult. Altarringen har balusterdockor och en femkantig vinkelrät form. Knäfallen är klädda med läder. I koret finns korbänkar både längs södra och norra väggen. Vid den södra korbänken står den förgyllda nummertavlan på en pelare. En dopskål är placerad på ett sidoaltare vid den södra väggen. I sakristan bakom koret finns till höger trappan upp till predikstolen. I övrigt har sakristian samma typ av panel och golv som kyrkorummet i övrigt. I slutet av 1930-talet genomgick kapellet en omfattande renovering efter ett förslag upprättat av länsantikvarie Erik Festin. Byggmästare var J.A. Sandberg. Enligt åtgärdsförslaget verkar kapellet ha genomgått åtminstone en tidigare ommålning invändigt i början av 1900-talet, då färgsättningen delvis kan ha ändrats. I slutet av 1930-talet var väggarna limfärgsmålade i vitt liksom läktarfasaden, och predikstolen var vitmålad med förgyllningar. Enligt förslaget till program för färgsättning önskade man måla väggarna i en gulvit ton och läktarfasaden i en något mörkare nyans som gick bättre ihop med inredningen i övrigt. Bänkarna föreslogs målas i en varm gulgrå ton med mörkare uppläggningar. Renoveringen verkar således ha lett fram till att den del av den fasta inredningen som tidigare övermålats renoverades och konserverades, exempelvis predikstolen från 1700-talet som återfick sin ursprungliga färgsättning. Innanfönster till långhus och sakristia tillverkades också. Troligen var det även vid den här renoveringen som det ursprungliga östfönstret i sakristian igensattes och skåp monterades längs sakristians östvägg. 1942 återinvigdes kyrkan. 1953 fick kyrkan el och elektriska bänkradiatorer under bänkarna. 1990 målades kyrkan utvändigt av målarmästare Per Halvarsson från Lit.
Stäng
|
Takform <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
Kapellet i Vallbo byggdes 1862-63 på mark som skänkts av änkan Kirsti Ersdotter i Vallbo. Trakterna kring Vallbo utgjorde under 1600-talet kronoavradsland och från 1667 var platsen, som då kallades Mo...
Visa hela
Kapellet i Vallbo byggdes 1862-63 på mark som skänkts av änkan Kirsti Ersdotter i Vallbo. Trakterna kring Vallbo utgjorde under 1600-talet kronoavradsland och från 1667 var platsen, som då kallades Movallen, en gemensamhetsfäbod. Den brukades av fäbodlag från Ottsjö, Undersåker och Hålland. Den första fasta befolkningen, Kirsti Ersdotter och hennes man Erik Nilsson, flyttade dit 1824. Fäboden brukades då endast av Ottsjöborna. 1832 fick Erik Nilsson åborätten till Movallen och vid ägarbytet ändrades namnet till Vallbo. Initiativet till kapellbygget kom antagligen från Pastorum lapponum J. Gerdlund med anledning av att renbetesmarkerna vid avvittringen förlagts till Undersåkers fjällområden. Samernas kapell i Handöl hamnade således en lång och besvärlig resa västerut. Från början var hans idé att flytta Handölskapellet till Vallbo men Handölsborna motsatte sig detta och istället byggdes ett nytt kapell. Byggmästare var Kirstis son Jon Jonsson Holm, kallad Lappkungen. Kapellet har alltid fungerat som gudstjänstlokal för både samer och ortsbor från de närliggande byarna.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Ej utrett .
-
Producerades i Församling: Undersåkers församling, Undersåker, Åre, Jämtland, Jämtland.
-
Fast inredning - läktare 1862-01-01 - 1863-12-31 .
-
Nybyggnad 1862-01-01 - 1863-12-31 av Jon Jonsson.
-
Nybyggnad - Sakristia 1862-01-01 - 1863-12-31 .
-
Nybyggnad - Torn 1862-01-01 - 1863-12-31 .
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1862-01-01 - 1863-12-31 .
-
Fast inredning - orgel, orgelfasad 1862-01-01 - 1863-12-31 .
-
Fast inredning - bänkinredning 1862-01-01 - 1863-12-31 .
-
Ändring - restaurering 1942-01-01 - 1942-12-31 .
-
Konservatorsarbeten 1989-01-01 - 1991-12-31 .
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Trä - Träpanel, lockpanel, Trä - Träpanel, stående, Trä - Träpanel, Trä - Träpanel
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Trä - Spån, Trä - Spån
|
Stomme<itemMaterial> |
- Trä, Trä, Trä
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kapell
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kapell
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
|
<itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|