Rasbo kyrka

Rasbo kyrka är en av Upplands största landsbygdskyrkor. Den fick sin nuvarande storlek redan under medeltiden, dels därför att den var ett religiöst centrum för omgivande hundare, dels för att den var belägen i en tidigt väl utvecklad odlingsbygd.
Långhus, torn och kor byggdes vid 1200-talets mitt. Under 1300-talet uppfördes antagligen vapenhuset. Kring 1450 höjdes tornet, och tegelvalv slogs över långhus och vapenhus. Kring sekelskiftet 1500 gjordes stora tillbyggnader i sengotisk stil: ett tvärskepp och ett förstorat kor. Den blinderingsdekor som då tillkom är kanske den rikaste som bevarats på en svensk landskyrka. Mellan 1770 och 1827 höjdes tornet och fick en huv, och fönstren förstorades.
Fasaden är i dag slätputsad och målad i gult och vitt, och taken är täckta med kopparplåt. Fönstren och de panelklädda dörrarna är alla omkring tvåhundra år gamla, dessutom är flera små medeltidsfönster återskapade.

Byggnaden är en stor korskyrka, där det ursprungliga långhuset täcks av fyra korta och höga kryssvalv, alla med en rik ursprunglig bemålning. Tvärskepp och kor täcks av höga vitkalkade stjärnvalv. Vapenhuset har ett kryssvalv med ursprunglig, rent dekorativ bemålning, medan sakristian har ett vitkalkat tunnvalv.
Triumfkrucifixets Kristusfigur från 1300-talets förra hälft är ett uttrycksfullt verk av Rasbomästaren.
De restaurerade kalkmålningarna från 1453 är i Mälardalsskolan. De innehåller både figurer och en för tiden typisk rik ornamentik.
1600-talet representeras av ett par bänkfronter med instarsiaarbeten, men framför allt av en stor altaruppsats samt predikstol i rik barockstil, båda av gotländsk sandsten. Sådana är mindre vanliga i stiftets landsortskyrkor. Den färgrika läktarskärmen i södra tvärskeppet är ett både ovanligt och sevärt inslag från detta sekel.
Begravningvapen och epitafier är från 1600- och 1700-talen.
Från 1700-talet stammar stora delar av bänkinredningen samt orgelfasaden, som bedömts vara en av de värdefullaste i landet. Från samma tid är gravhällarna i kor och tvärskepp.
Triumfbågskrucifixet är ett tidstypiskt arrangemang från 1925-26, liksom de mångfärgade korfönstren. Från samma tid är också såväl läktare som stjärnvalv i södra korsarmen.

Rasbo kyrka är en av Upplands största landsbygdskyrkor. Den fick sin nuvarande storlek redan under medeltiden, dels därför att den var ett religiöst centrum för omgivande hundare, dels för att den var belägen i en tidigt väl utvecklad odlingsbygd.
Långhus, torn och kor byggdes vid 1200-talets mitt. Under 1300-talet uppfördes antagligen vapenhuset. Kring 1450 höjdes tornet, och tegelvalv slogs över långhus och vapenhus. Kring sekelskiftet 1500 gjordes stora tillbyggnader i sengotisk stil: ett tvärskepp och ett förstorat kor. Den blinderingsdekor som då tillkom är kanske den rikaste som bevarats på en svensk landskyrka. Mellan 1770 och 1827 höjdes tornet och fick en huv, och fönstren förstorades.