Alskog kyrka

Kyrkans byggnadshistoria
Alskog kyrka är i sin helhet uppförd under medel¬tiden. Även stigluckan i den östra kyrkogårdsmuren är av medeltida ursprung.
Redan på 1100-talet fanns här troligen en träkyrka, varav några plankor återanvänts i tornet. Träkyrkan avlöstes vid decennierna kring sekelskiftet 1200 av en tornlös, romansk stenkyrka, vars absidkor i sin tur revs hundra år senare när det nuvarande koret med sakristian byggdes. En portal och ett par fönsteromfattningar därifrån har återanvänts i dagens kyrka, vars äldsta del således är det kvarvarande romanska långhuset, uppfört i början av 1200-talet. Tornet kom till ett par decennier senare, och samtidigt välvdes långhuset. Omkring år 1300, då koret byggdes, revs långhusets valv och ersattes av ett plant trätak.
Sedan byggnadstiden har endast smärre ändringar gjorts på kyrkans exteriör. På 1860-talet förstorades långhusets fönster. Under en period från 1760-talet och fram till 1953 hade långhuset tegeltak. I övrigt har kyrkans tak liksom de är idag varit täckta med falar (bräder).
De senaste restaureringarna
En ut- och invändiga restaureringen företogs 1964-65 då bl.a. takkonstruktionerna reparerades och yttertaken lades om (faltaket på koret dock omlagt redan 1953) och fasaderna putsades och vitkalkades.
Den senaste utvändiga restaureringen genomfördes 2002-03 efter förslag av arkitekt Jan Utas. Arbetena omfattade främst takreparationer på långhus och sakristia, putslagningar och kalkning av fasaderna. Inspektionsbryggor byggdes på vindarna och dess belysning kompletterades. Även stigluckan renoverades.

Kort beskrivning av kyrkobyggnaden

Som framgått av byggnadshistorien består kyrkan av torn, kor med sakristia och långhus.

Ytterväggar och murverk
Väggarna är uppmurade av kalksten.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är av sedvanlig gotländsk, åttkantig modell, klädd med snedkantade, bräder (tornpanel) spikade på högbenen med mellanlägg av spikplåtar. Panelen är tjärad utvändigt. Stommen är tillverkad av sågat och virke, där högbenen tillsammans med kryss och horisontella bjälkar i panelens plan utgör den bärande konstruktionen. Den äldre, invändiga konstruktionen av bilade virken står kvar men har inte någon konstruktiv uppgift. Spiran kröns av en vindflöjel med blad av koppar. Höjden till flöjeln är ca 46 m.
Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Klockbocken vilar på tornmurarna. Vattendäcket under klockan består av ett zinkplåtsklätt trädäck med fall mot en plåttratt i däckets mitt, varifrån vattnet leds via ett rör av stålplåt ut på långhustakets norra sida.

Sadeltaken över kor, långhus och sakristia täcks av tjärade falar. Skorstenstoppen på korets västra gavelröste är klädd med plåt. Korets och sakristians tak har hängrännor av trä, korets är kopplade till stuprör av galvaniserad stålplåt. Regnvattnet från rännorna på sakristian har fritt utlopp åt norr. Ovan långhusets portal finns en hängränna av trä (inv. klädd med stålplåt).
Långhusets tak är lagt på tät bördning, takstolarna är av typen svensk takstol med tre omgångar hanbjälkar. De är tillverkade av bilat virke, sammanfogade med dymlingar och spik, och deras utförande vittnar om stort timmermanskunnande.

Korets yttertak består av två lager tryckimpregnerade falar på läkt på ett tätt undertak av asfaltpapp och ospåntade bräder. Takstolarna är moderna fackverkskonstruktioner vilka förstärkts med järnband. De står på en betongavjämning ovanpå långmurarna, fästa i ingjutna stålbalkar.
Sakristian har ett sadeltak vars konstruktion inte har kunnat besiktigas då vindsutrymmet inte är
tillgängligt. På vinden är ett par betongbalkar ingjutna i båda korgavlarna för att säkra väggarna i byggnadens tvärriktning.

Fasader
Fasaderna är putsade med kalkbruk (ev. med en mindre cementtillsats på tornets väggar), vitkalkade med hörnkedjor av huggen kalksten. Hela kyrkan har socklar av samma material. Tornets och långhusets socklar har enkel skråkant medan korets och sakristians socklar kröns av en rundstav.

Fönster och andra muröppningar
Fönstren i långhuset är spetsbågiga med putsade smygar och omfattningar. Korets fönster är spetsbågiga och försedda med poster, masverk och bågar av kalksten. I långhuset är glasen insatta i bågar av trä medan de blyinfattade rutorna i korets fönster insatta direkt i stenkarmarna. Korets trefönstergrupp i östra gaveln har utvändiga skyddsglas i träbågar. I samtliga fönster är solbänkarna av kalksten. Mellan bänkarna och smygarna är tätat med bleck av kopparplåt, och under fönsterbänkarna sitter droppbleck av blyplåt. I sakristian finns ett fyrpassfönster med huggen kalkstensomfattning. Tornets ljudgluggar har bågar och kolonnetter av kalksten och zinkplåtsklädda solbänkar. Gluggarna är försedda med fågelnät av s.k. björnnät. I tornets södra och västra fasad finns två (varav en med bågar och kolonnett) resp. en ljusglugg, och i korets gavelspets finns en rundbågig ljusglugg, samtliga med huggna kalkstensomfattningar samt fågelnät av fjäderfänät.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Torn- och långhusportalerna den senare kyrkans huvudingång är rundbågiga medan korportalen är spetsbågig. De två förstnämnda är enkelsprångiga medan korportalen är tresprångig. Torn- och långhusportalerna har figurprydda kolonnettkapitäl medan korportalen har en rik utsmyckning (stiliserade växtmotiv) på kapitäl och poster. Den senare kröns även av en vimperg, täckt av kalkstenshällar. Portbladen är utvändigt klädda med liggande, tjärad panel. Tornportalen är försedd med ett extra dörrblad bestående av isolerglasskivor insatta i en stålram.

Väggar och valv i kyrkorummet och i sakristian
Invändigt i kyrkorummet och sakristian är väggar och valv putsade med kalkbruk och vitkalkade.
Koret och sakristian täcks av varsitt kryssvalv av kalkstensflis (korvalvet kupolartat, tornvalvet tältliknande) medan tornrummet har ett tunnvalv. Långhusets innertak utgörs av ett tredelat, vitmålat trätak. Muralmålningar finns på korets norra vägg (passionsmålningar) samt på dess nordvästra vägg (konsekrationskors).

Bjälklag och golv
Korets golv är belagt med kalksten samt gravhällar, altarrunden är upphöjd med tre trappsteg. Långhusets västra del och tornrummets golv är belagt med kalkstensplattor, golvet är upphöjt med två trappsteg. Långhusets golv i övrigt samt sakristians golv täcks av breda trätiljor (skurgolv).

Trappor och stegar etc.
Till vindarna och tornhuven leder en murtrappa i tornets väggar. Tornhuven har trappor och vilplan av trä. På långhusvinden finns inspektionsbryggor av trä. Branddörrar av stål mellan torn- och långhusvind resp. mellan långhus- och korvind. På korvinden trappor med vilplan av trä till takluckan vid skorstenen. Sakristivinden är inte tillgänglig för inspektion.

Fast inredning
Den fasta inredningen utgörs av högaltare med altaruppsats samt ett skrank en korbänk, predikstol samt kyrkbänkar. Dessutom finns i en piscina på kolonnett, ett väggskåp och tre nischer. I tornrummet finns längs med norra väggen väggfasta bänkar.