VARGÖNS KYRKA

Kyrkan är sammanbyggd i vinkel med församlingshemmet i väster åt norr och skiljer sig från detta som en egen byggnadsvolym med särpräglad arkitektur. I norra vinkeln mellan dem är en lägre byggnadsvolym med gemensam entré åt öster. Församlingshemmet är ett långsträckt tegelhus under valmat sadeltak byggt i suterräng med två fullständiga våningar åt väster som har rikligt med fönster.
Kyrkan är sexkantig med öst-västlig riktning och har en intrikat konstruktion och utformning med takfallen långt nerdragna på sidornas mitt med långa taksprång runtom. Sedd från östgaveln kan man få intrycket att kyrkan skyddas av en ruvande fågel med vingarna nedslagna runt väggarna. Kyrkans östfasad, korväggen, är indragen och rundad och de snedställda sidoväggarna skjuter ut något framför den med smala, takhöga fönsterslitsar i det mellanrum som skapas mellan väggarna. Östgaveln är glasad i spetsen och västgaveln har ett runt fönster upptill. De snedställda väggarna möts åt väster i en spets av vinklade väggar på samma sätt, så även mellan dem sitter takhöga fönsterslitsar. Den västra väggen är rak och sammanbyggd med församlingshemmets kyrksal.

FASAD - Kyrkan har en sprutad, vitfärgad spritputs och mitt på östgaveln ett stort smideskors med stjärnliknande strålar. Fönsteromfattningarna på långsidorna är slätputsade. Församlingshemmet har rödbrunflammigt tegel i munkförband. Norr om entrén är en utkragande dekor av ett solkors i brunt tegel. Församlingshemmet har åt söder en utvändig spiraltrappa av metall som leder ned från en balkong; räcket är mönstrat med bågar.
PORT - En djupt indragen, tvåbladig dörr med smala över- och sidoljus. Dörren har sex stående, smala rektangulära glasrutor på varje blad i ett brunlaserat ramverk av trä med sparkplåtar och läderklädda, böjda metallbågar som handtag. På kyrkans södra sida finns en utrymningsdörr av glas i aluminium med en trestegs trätrappa. Församlingshemmets suterrängvåning har två dörrar åt väster med stående träpanel av två bredder och likadana handtag som huvuddörren. Över dörrarna sitter plana skärmtak av brun plåt med tjock sarg och brunlaserad träpanel undertill. Väggen över dörren är också klädd med sådan panel.
FÖNSTER - De fyra fönsterslitsarna i kyrkan når från taket och nästan till marken och sitter i bågar av brunt aluminium. Korfönstren åt nord- och sydöst är olika höga och följer i överkanten takets lutning, men är centrerade med stor, odelad ruta. I gavelröstet åt väster är ett runt fönster, delat av en lodrät post utan synlig båge eller karm. Åt söder har kyrkan fönsterpartier med två respektive tre höga, rektangulära rutor i aluminiumbågar i fasadliv och plåtbleck.
Församlingshemmet har stående, rektangulära en- eller tvålufts treglasfönster i brunlaserade snickerier. Mitt på västfasaden i övervåningen sitter ett stort fönsterparti med sex fönster indelade av bräder som står med den smala sidan utåt.
TAK - Kyrkan har ett sadeltak med långa taksprång som löper djupt ned i en spets på norra och södra sidan där fasaden vinklas. Taksprånget är klätt undertill med brunbetsad panel likt takfoten, vilken liknar en upphöjd sarg runt hela takfallet. Skivtäckt plåt med förskjutna hakfalsar täcker taket som inte har några hängrännor men stuprör av brun plåt från den lägsta punkten. Församlingshemmet har ett valmat sadeltak med enkupigt, svart betongtegel åt öster och norr, rödsvartflammigt åt söder och väster.

Bruket Wargöns AB lät 1898 uppföra en samlingslokal eller Folkets hus. 1917 togs det i bruk som kapell och 1931 uppfördes även en klockstapel. 1976 började man projektera en sexsidig kyrka med församlingshem som skulle ersätta kapellet. Mark i anslutning till Halleberg skänktes av familjen Curt d'Orchimont på Björkås. Kyrkan skulle likna Lextorpskyrkan i Trollhättan och samme arkitekt anlitades, Karl-Erik Ydeskog. Det fanns önskemål om fönster vid taket som skulle förmedla kontakt med naturens växlingar åt kyrkobesökarna. Man skulle ha startat arbetet i maj 1977 men bygget blev försenat ungefär två år. Kyrkan med klockstapel invigdes 1 december 1979 och brukskapellet togs ur bruk. Dess interiör var då intakt från 1937 och Riksantikvarieämbetet motsade sig den planerade rivningen och föreslog en annan användning. Länsmuseet ansåg att kapellet antingen skulle ha en värdig funktion eller rivas och byggnaden kom slutligen att jämnas med marken. Dopfunten och klockan i stapeln fördes över till den nya kyrkan.
Församlingshemmet skulle rymma konfirmationssal, samlings- och musiksal, kök och brudkammare samt sakristia väster om kyrkorummet. I källaren planerades ungdomslokaler, bordtennisrum, mörkrum och storstuga. Riksantikvarieämbetet motsade sig ett valmat tak och förordade istället ett plant, samt påtalade att klarglas i entrén inte är bra på grund av solinstrålning. Inget av detta hörsammades. Kyrkgolvet skulle enligt ursprungstanken ha varit av natursten men det blev klinker och väggarna skulle kläs med träpanel, men putsades istället. Altaret avsågs att tillverkas av natursten men gjordes i trä. En orgel tillkom 1982 men i övrigt har kyrkan inte ändrats nämnvärt sedan uppförandet.