HÅBOLS KYRKA

Komplettering vid inventeringen 2004:

Håbols kyrka är en av Dalslands fyra korskyrkor. Förutom Bolstads medeltida stenkyrka på Dalboslätten i sydost är de övriga tre av timmer och belägna på "Skogsdal" i norr. Laxarby kyrkas ålder är inte klarlagd men den bedöms vara uppförd vid 1600-talets mitt med korsarmarna tillfogade 1759. I Bolstad tillkom korsarmarna omkring 1760. De två övriga, Håbol (1793-94) och Gesäter (1795) har ursprungliga korsarmar. Ritningar till Håbols kyrka uppgjordes av byggmästaren Olof Håkansson från Ekshärad i Värmland, ansvarig bl a för kyrkbyggen i Torrskog, Dalsland samt Karlanda och Norra Ny i Värmland. Han avled dock under byggtiden och byggmästare Erik Göthberg övertog ansvaret. Göthberg var sedan också ansvarig för kyrkbygget i Gesäter. Olof Håkansson var också byggmästare för Nössemarks kyrka (1790-94), grannsocken till Håbol. I Håbol och Nössemark var också Catharina Bågenholm i Håbol till stor del inblandad i kyrkbyggena. I Håbol skänkte hon marken och bekostade stora delar av kyrkan och i Nössemark skänkte hon marken till den då nya kyrkplatsen.

Sannolikt har kyrkan i Håbol föregåtts av en medeltida träkyrka. Enligt uppgift skall den ha legat ett trettiotal meter söder om den nuvarande och försedd med ett rakslutet kor samt ett klocktorn i väster med hög spetsig spira. Andra uppgifter säger att den låg på platsen för den nuvarande. Oklart är också uppgifterna om kyrkans utseende. Innan den f d sockenstugan intill kyrkan byggdes 1887 fanns den s k "skvallerstugan", en ombyggd klockstapel, vilket kan tolkas som att den tidigare kyrkan åtminstone från början varit tornlös, vilket var det vanliga för medeltidskyrkorna.

Håbols nuvarande kyrka är i väsentliga delar exteriört bevarad sedan uppförandet. Mindre förändringar av den ursprungliga planformen är tillbyggnaden av sakristian mot öster 1874 och vindfånget mot söder (ca 1900). Kyrkan var från början försedd med skiffertak, skänkt av brukspatron Uggla på Billingsfors bruk. Enligt uppgift kalkades timmerväggarna på insidan 1803 och brädfodrades på utsidan 1829. Troligen rödfärgades dock utsidan första gången 1803. 1887 vitmålades träpanelen för första gången. 1874 genomgick kyrkan en tidstypisk renovering med syfte att få ett ljusare och stramare kyrkorum i tidens anda. Väggarna och taket (tidigare himmelsblått med mörkblå taklist) vitmålades och de gröna och blyinfattade fönstren byttes mot nya vita med klarglas. Den målade altartavlan "Nattvardens instiftan" byttes också mot ett nyklassicistiskt förgyllt kors med en törnekrona. Även 1903 genomfördes en renovering av liknade slag då väggarnas puts kläddes med pärlspontpanel till fönsterhöjd och med vitmålat papper ovan panelen. De slutna bänkarna byttes mot öppna i nygotisk stil. Även altartavlans nya ramverk var i nygotisk stil och bl a bänkarna, predikstolen och altarringen tycks ha målats i ekimitation. Samtidigt sattes en dörr i norra korarmen igen och två kaminer installerades. 1911 förändrades altaruppsatsen igen då korset byttes mot den nuvarande oljemålningen "Jesus i Getsemane" av den norske konstnären Mauritz Drougge.

1950-51 genomgick kyrkan sin hitintills största renovering med flera exteriöra och interiöra åtgärder. En större renovering började planeras redan 1934, inför kyrkans 150-årsjubileum. Förslag upprättades av arkitekt Einar Lundberg, Stockholm, vilket sedan också kom att omarbetas av honom. Einar Lundberg har ansvarat för ett flertal kyrkorestaureringar i stiftet. Förutom ett allmänt upprustningsbehov fick renoveringen i Håbol, liksom på många andra platser, karaktären av en återrestaurering efter det sena 1800-talets och sekelskiftets förändringar. Byggmästare var Åke Andersson, Håbol. Få förändringar har sedan skett i Håbols kyrka och kyrkorummet präglas tydligt av helhetsgestaltningen från renoveringen 1950-51. Rummet dämpades ned ljusmässigt och fick en färgsättning av ljusa gröna kulörer. Väggarna putsades, med kalkbruk och försågs med en spegelboasering som bröstningspanel. Samtidigt insattes nya fönster och dörrar. Sekelskiftets nygotiska "parkbänkar" byttes mot nya med rektangulära gavlar. I koret höjdes golvet, predikstolen byggdes delvis om och altarringen fick en tidstypisk inklädnad av släta skivor. Förutom nya fönster med blyinfattade antikglas tillkom glasmålningarna i de två östliga korfönstren av konstnär Torsten Nordberg, Stockholm. Under läktaren gjordes en mindre underbyggnad för att dölja läktartapporna och ordna förvaringsskrubbar. Samtidigt installerades elektriskt ljus och värme. Exteriört lades bl a skiffertaket om och nya förenklade fönsterfoder ersatte foder från 1800-talet. Av åtgärderna efter 1950-51 års renovering märks främst en underhållsrenovering 1996-97 med bl a en exteriör och interiör ommålning av väggarna samt omläggningar och lagningar av skiffertaken.

Kyrkorummet är sparsmakat inrett och ger ett dämpat intryck. Rummets gestaltning präglas av en stor renovering 1950 bl a med en färgsättning dominerad av relativt ljusa gröna färger. Koret i öster är förhöjt och i väster finns en orgelläktare med en diskret mindre underbyggnad. Ingångar till kyrkorummet finns från vapenhuset i väster, i södra korsarmen och från sakristian bakom koret.

Golvet är av lackat trä. Väggarna är vitputsade med en grön bröstningspanel, sammanbyggd och i höjd med de väggfasta bänkarna. Taket är ett tunnvalv med grönmålade breda brädor. Parspegeldörrarna mot väster och söder samt enkelspegeldörren till sakristian i öster är ådringsmålade i gröna kulörer. Även fönstren är målade i gröna kulörer och har blyinfattade antikglas i ytterbågarna. Korfönstren mot öster har glasmålningar från 1950 av konstnär Torsten Nordberg, Stockholm. Motiven föreställer scener ur Jesu liv med dopet i Jordanfloden, predikan på Genesarets sjö och inridandet i Jerusalem på fönstret åt sydost. Mot nordost finns Jesus i Getsemane, Jesu gravläggning och kvinnorna vid graven.

Altaret är av trä och är mörkgrönt ådringsmålat. Altaruppsatsen består av en oljemålning med ett ramverk i enkel nygotik. Ramverket är från 1903 och tavlan från 1911, målad och skänkt av den norske konstnären Mauritz Drougge med motivet "Jesus i Getsemane". Tavlan ersatte ett förgyllt fristående kors som i sin tur, 1874, ersatt en tavla "Nattvardens instiftan". Den femsidiga altarringen ombyggdes 1950 då den inkläddes med släta grönmålade skivor med mörkare gröna lister som markerar spegelfält. Predikstolen är placerad längst fram i långhusets norra sida. Den är samtida med kyrkan (1794) och troligen tillverkad av samma snickare som predikstolen i grannkyrkan Nössemark, uppförd vid samma tid och med samma byggmästare inblandad liksom Catharina Bågenholm som bl a skänkt mark till båda kyrkorna. Predikstolen är relativt enkelt utformad med fält mellan pilastrar på korgens sidor. Baldakinen har en höjdsträvande huv med en kraftigt profilerad gesims. Till trappan finns en portal med bl a ett figursågat överstycke. Predikstolen är till stor del ådringsmålad i grönt. Kyrkans dopfunt är placerad i korets södra del, tillverkad av täljsten och daterad till 1200-talets första hälft. Enligt traditionen skall den vara huggen i Sannerud i Håbol.

Bänkinredningen är indelad i flera vägganslutna kvarter, vilka täcker norra och södra korsarmarna samt större delen av långhuset. De öppna bänkarna, från 1950, är tidstypiskt utformade med rektangulära gavlar vars speglar liksom bänkskärmarna är grönt ådringsmålade med gula och röda lister. Sitsarna och ryggarna är också grönmålade. Mot söder finns en korbänk. Orgelläktaren i väster nås via en trappa i läktarunderbyggnadens norra del. Underbyggnaden tillkom 1950 och rymde ursprungligen en trappa också mot söder, vilken 1990 ersattes med en toalett. Underbyggnaden är relativt liten och väggarna mot öster är putsade lika kyrkorummets övriga väggar. Läktaren bärs upp av fyra enkla kolonner under bröstningens framskjutande mittparti. Bröstningen och kolonnerna och övrig inredning är färgsatt i grönt. På bröstningen finns räfflade spegelfält från 1950-talet med tidstypisk s k karosseripanel.

LÅNGHUS - Inklusive södra och norra korsarmen.
GOLV - Lackat trägolv.
VÄGGAR - Vit reveteringsputs. Bröstningspanel från 1950 i höjd med bänkarna och sammanbyggda med dem, grönt ådrade släta skivor och mörkare gröna överliggare.
PORT - Från 1950, mot söder. Dubbla parspegeldörrar med vindfång mellan. Yttre dörrparet, segmentbågeformat, snedställd lackad fasspontpanel på utsidan, ådringsmålade speglar och ramverk på insidan i grönaktiga kulörer. Inre dörrparet, rakt avslutat upptill, båda sidor lika yttre dörrparets insidor.
INNERDÖRRAR - Mellan kyrkorum och läktarunderbyggnad och mellan läktarunderbyggnaden och vapenhuset: Likadana parspegeldörrar som inre dörrparet mot söder (se port).
FÖNSTER - Från 1950, alla fönster gröna på insidan och ljust grågröna på utsidan. Stora segmentbågeformade 6-lufts, kopplade bågar, blyspröjs och färgade antikglas i ytterbågarna: Sju st, tre i norra korsarmen, två i södra och två i västra. På västgaveln vid läktaren, på var sida om orgeln: Två kvadratiska, indelade i smårutor, kopplade bågar, ofärgat antikglas i ytterbågarna.
TAK - Tunnvalv av breda brädor, grönaktig kulör. Tak under läktaren av breda plankor.
LÄKTARUNDERBYGGNAD - Tillkom 1950 då läktartrapporna mot norr och söder byggdes in och det inreddes förvaringssutrymmen under dessa. Samtidigt tillkom då ett vindfång mellan vapenhus och kyrkorum. 1990 togs södra läktartrappan bort och ersattes med en toalett. Dörrar till trappan, förråd under denna och till toa, släta gråmålade enkeldörrar. Väggen mot kyrkorummet lika utformad som övriga väggar där.
ÖVRIGT - Dopaltare från 1950 vid norra väggen i norra korsarmen. Dopfunten dock placerad i korets södra del.

KOR -
GOLV - Lackat trägolv. Förhöjt två steg i förhållande till övriga kyrkorummet.
VÄGG - Som långhus, speglar på bröstningen förutom i korbänken i korets södra sida.
DÖRR - Till sakristian bakom altaret: Enkelspegeldörr (från sakristians tillkomst 1874), ådringsmålad i olika gröna kulörer.
FÖNSTER - Mot söder, ett likadant som de stora i långhuset (se långhus, fönster). Korfönster mot sydost och nordost med glasmålningar av konstnär Torsten Nordberg, Stockholm. Motiven förställer scener ur Jesus liv. I sydfönstret, Jesu dop i Jordanfloden, Jesu båtpredikan på Genesarets sjö och Jesu inridande i Jerusalem. I nordfönstret, Jesus i Getsemane, Jesu gravläggning och kvinnorna vid graven.
TAK - Som långhus.

FAST INREDNING
ALTARE - Av trä, släta mörkgrönt ådringsmålade skivor.
ALTARUPPSATS - Inramningen kring altartavlan är från 1903. och altartavla, en oljemålning med motivet " Jesus i Getsemane" från 1911 målad och skänkt av den norske konstnären Mauritz Drougge. En äldre tavla med motivet "Nattvardens instiftan" byttes 1874 mot ett förgyllt fristående kors med törnekrona som 1911 togs bort för den nuvarande tavlan. Ramverket kring tavlan är relativt enkelt utformat med nygotiska stildrag. Både en valvbågen över tavlan och de flankerande pilastrarna är spetsigt avslutade upptill. Ramverket är färgsatt i gröna kulörer med en del förgyllningar, bl a facklor och en stjärna överst.
ALTARRING - Ombyggd och inklädd med släta skivor 1950. Femsidig med sluten barriär. Släta grönmålade skivor med mörkare gröna lister som markerar spegelfält. Knäfallets stoppning klätt med grått tyg.
BÄNKINREDNING - Från 1950. Åtta kvarter i långhusets västra del och i södra och norra korsarmen. Vägganslutna mot långsidorna och mot läktarunderbyggnaden (vars vägg är lika utformad som kyrkorummets övriga). Öppna bänkar med speglar på gavlarna och skärmarna, ådringsmålade i grönt med gula och röda lister. Sitsar och ryggar grönmålade. Korbänk i korets södra del. Inga bänkar på läktaren.
PREDIKSTOL - Enligt uppgift är denna och predikstolen i Nössemark tillverkad av samma snickare. Predikstolarna är lika varandra och kyrkorna uppförda nära varandra i tiden (Håbol 1790-94 och Nössemark 1793-94). Samma byggmästare stod också för arbetena med de båda kyrkorna liksom den inflytelserika Catharina Bågenholm. Predikstolen i Håbol byggdes delvis om 1950 och fick ett nytt underrede då korgolvet höjdes. Den är enkelt utformad med rektangulära fält mellan framskjutande pilastrar. Längs korgens över- och nederkant samt de i nederkanten av den höjdsträvande baldakinen finns kraftigt profilerade lister. Till korgen hör en portal med bl a figursågat överstycke. Predikstolen är färgsatt som kyrkans övriga inredning, huvudsakligen i grön ådringsmålning.
ORGEL - Läktarorgel från 1890, renoverad och till tillbyggd 1957 samt renoverad 1993. Ursprunglig klassiserande fasad från 1890 med tillbyggda pipor från 1957 på sidorna.
LÄKTARE - Troligen delvis ombyggd då orgeln renoverades och tillbyggdes 1957. Nås via trappa i läktarunderbyggnadens norra del. Enkelt utformad med framskjutande mittparti uppburet av fyra kolonner, enkelt utformade, ådringsmålade i grönt med ljust röda hålkäl vid baserna och kapitälen. Läktarbröstningen är även den färgsatt som kyrkans övriga inredning i grönt och har spårade spegelfält (typ karosseripanel). Läktaren saknar bänkar och trägolvet är täckt av en grå heltäckningsmatta.

SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Se altaruppsats
DOPFUNT - Av täljsten daterad till 1200-talets första hälft. Enligt tradition huggen i Sannerud i Håbol. Placerad i korets södra del.

VAPENHUS - Utgör tornets nedervåning.
GOLV - Grågrönt målade brädor.
VÄGGAR - Vit reveteringsputs
PORT - Från 1950. Kyrkport mot väster. Som segmentbågeformad pardörr. Utsidan av snedställd tjärad profilerad panel med sparkplåt av koppar. Insidan, grönt ådrade släta skivor.
DÖRR - Till läktarunderbyggnaden, se långhus.
FÖNSTER - Från 1950. Mot söder. Kvadratiskt, 1-lufts med kopplade bågar, indelat i smårutor.
TAK - Breda gråmålade brädor.
ÖVRIGT - Dubbla trappor, en mot norr en mot söder, upp i tornet. Trapporna eventuellt ursprungliga från kyrkans uppförande. Från tornrummet ovan vapenhuset finns en igensatt dörr till läktaren (som numera nås via trappor i läktarunderbyggnaden).

SAKRISTIA - Tillbyggdes öster om koret 1874.
GOLV - Lackat trägolv
VÄGGAR - Vita släta skivor
YTTERDÖRR - Mot öster. Dubbeldörr med enkla dörrblad. Yttre dörrbladet, bräddörr med snedställd profilerad och tjärad panel på utsidan. Inre dörrbladet, grönt ådrad enkelspegeldörr.
FÖNSTER - Från 1950. Mot söder, 2-lufts med kopplade bågar. Blyspröjs och antikglas i ytterbågarna.
TAK - Vita släta skivor.
ÖVRIGT - Skåpsinredning från 1950 på norra sidan.

TORN - VÅNING 1 - Se vapenhus
VÅNING 2 - Mellanvåning, avsats ovan vapenhuset. Obehandlat trägolv, delvis vitmålade timmerväggar. Igensatt dörröppning till läktaren, vilket bör ha skett samtidigt som läktartrapporna inne i kyrkorummet kom till, troligen under 1800-talets senare del. Dessa trappor byggdes 1950 in i en läktarunderbyggnad och 1990 ersattes den södra av en toalett.
VÅNING 3 - Klockvåning, 2 klockor. Segmentbågeformade parluckor åt fyra håll, tjärade på ut- och insidorna. Obehandlade golv, väggar och tak av trä.

Kyrkan, av timmer har en korsplan med tresidigt avslutat kor i öster, torn i väster och korsarmar mot norr och söder. Mot öster finns en utbyggd sakristia. Förutom entrén mot väster till vapenhuset i tornet finns en port mot söder med ett utbyggt vindfång liksom en dörr till sakristian från öster. Förutom sakristian (1874) och vindfånget mot söder (troligen ca 1900) är kyrkans planform den ursprungliga.

Stommen av timmer är klädd med vitmålad bred locklistpanel. Långhusets och korsarmarnas valmade sadeltak är skiffertäckta. Även sadeltaket över vapenhuset liksom tornhuven är skiffertäckt. På huven finns en öppen lanternin vars svängda tälttak liksom ett kors på en glob är av plåt. Även det flacka taket över vindfånget på södra korsarmen är plåttäckt. Längs tornhuven och lanterninen löper kransgesimser. Fasaderna genombryts av stora segmentbågeformade ljust grågröna fönster med blyinfattat antikglas i ytterbågarna. I koret finns målade innerfönster mot sydost och nordost, vars mönster avtecknas på utsidan. Även kyrkportarna, i vapenhuset mot väster och i södra korsarmen, har segmentbågeformade avslutningar upptill. De är båda stora pardörrar med profilerad snedställd panel. Porten mot väster, liksom sakristiedörren mot öster, är tjärade medan södra porten har lackad fasspontpanel.