LIAREDS KYRKA

Vid sockenstämma 1841 protokollfördes följande: "Vid betraktandet därav att den gamla kyrkan nu är mycket förfallen och länge varit till utrymmet allt för inskränkt efter socknens folkmängd, så att reparation skulle vara alldeles ändamålslös, funno sockenmännen nödvändigt att alldeles ombygga densamma, om vilket företag de, så fort sig göra låter, ville gå i författning." Ansökan lämnades in om stambok och rikskollekt för finansieringen, vilket beviljades. En ritning upprättades av arkitekt J Carlberg vid Överintendentsämbetet och bifölls av sockenmännen. Grunden lades 1843 och kyrkan uppfördes 1845 under ledning av byggmästare Joh. Bergström, Slöta. 1855 skänktes en orgel av drängen Sven Pettersson, vars gjutjärnsgrav står utanför koret. Orgeln var tillverkad av Sven Nordström, Flisby, och hade nio stämmor. Troligen under 1800-talets andra hälft utförde konstnären A G Ljungström, Sandhem, vissa dekorationer i anslutning till altaruppsats och predikstol. Detta rörde sig om draperingar och en skildring av Treenigheten i kortaket.,
1915 restaurerades den gamla kyrkans altaruppsats av målaren C J Rolander, Klevshult. Denna kom att ersätta mantelkorset på altaret. Vidare tycks han även ha restaurerat den gamla kyrkans dopängel. Troligen vid denna tid försågs innerväggarna med fältindelning och bröstning målat med oljefärg. 1920 renoverades orgeln av Levin Johansson, Liared. 1923 inlades nytt golv. Innanfönster insattes och den tidigare införskaffade kamin försågs med ett nytt rökrör.
1927 restaurerades kyrkan i enlighet med ett program upprättat av byggnadsrådet Ragnar Hjort. Bänkarna byggdes om till större bekvämlighet med bibehållna dörrar. Bänkarna kortades så att sidogångar erhölls. Gavlarna breddades. Den främre bänkraden slopades till förmån för ett utökat och förhöjt korgolv. Kaminen försågs med en riktig murad skorsten p.g.a. brandrisken. Hela interiören ommålades med ny färgsättning efter program av konservator C O Svensson. Denne skulle ha anlitats som kontrollant, något som församlingen underlät att göra. Vid detta tillfälle slopades väggarnas fältuppdelning och de vitkalkades. 1932 slopades väggarnas oljemålade bröstning p.g.a. fuktproblem. 1938 ersattes kaminen av en varmluftsvärmeledning, tillverkad av Ebbes bruk. Pannrum inrymdes under sakristian. 1944 omtäcktes långhustaket med nytt enkupigt lertegel.
1955 installerades elektrisk uppvärmning i enlighet med ett program upprättat av Elektroskandia, Göteborg. Följande år restaurerades kyrkan av arkitekterna Ärland Noréen och Carl Hampus Bergman. Åtgärderna bestod främst i interiör ommålning. Konservator C O Svensson tog fram de ursprungliga färgerna på altarkolonner, predikstol och de skulpturala delarna av den hårt restaurerade altaruppsatsen. Draperingen bakom altaret rengjordes och den bakom predikstolen togs fram efter att ha varit övermålad (sannolikt sedan 1927). 1957 utfördes figurdekor på läktarbröstet av konstnären Viking Lanje. Den gavs en diskret, med kyrkorummet väl samstämd färgskala. Samma år försågs korfönstren med mönstersatt antikglas av Folke Rudling. 1962 renoverades orgeln av Liareds orgelbyggeri efter ett förslag av musikdirektör Jan Håkan Åberg. Antalet stämmor utökades till 17, varav en stor del ingick i ett crescendoverk som utgjorde den nya manualen. Sex av de 8 ½ gamla stämmorna sparades. Spelbordet gjordes fristående och fasadpiporna blev ljudande. Kyrkostämman ville bevara så mycket som möjligt av det gamla verket i motsats till det förslag som lagts fram av Kyrkosångens vänners orgelråd.
1975 gjordes en större renovering. Ytterväggarna fick ny kalkavfärgning. Ett antal bänkrader slopades under läktaren för att ge plats åt textilskåp och kapphängare. Den sedan 1950-talet obrukade varmluftsanläggningen med dess skorsten slopades. I vapenhuset gjordes skrubbar under trapporna, varav den ena fick inrymma toalett och den andra städförråd. Ett enkelt vindfång ordnades genom insättandet av en inre vikdörr, vilken liksom skrubbarna ej harmonierade med det fram till dess välbevarade rummet. På läktaren borttogs en del av bänkarna i norr. För den invändiga ommålningen svarade konservator Olle Hellström. Denne följde i stort befintlig färgsättning. Högtalaranläggning installerades, liksom elektrisk klockringning. Taket tilläggsisolerades.
1995 genomfördes en ny större renovering under ledning av Bygg-Arvid, Ulricehamn, och målarmästare Conny Johansson, Gällstad. Bomputs och cementlagningar på fasaderna avlägsnades och lagades före avfärgning med kalk. Snickerier lagades och avfärgades. Lanterninen renoverades i sin helhet. Dess plåttak utbyttes och korset förgylldes. Takens vindskivor nygjordes. Den interiöra ommålningen bestod i målning av vapenhus och sakristia. Korets väggar genomgick putslagning och avfärgning. Bänkinredningen bättringsmålades.

LIAREDS KYRKA - Salkyrkan i empire från 1845 består av ett långhus med något smalare rundat kor i öster, centralt placerad sakristia i norr och torn i väster. Öster om sakristian är en betongtrappa ned till pannrum från 1938 med plåtlucka.
FASAD - Kyrkan vilar på en något utkragande sockel av gråsten. Fasaden bär en tjock kvastad och vitkalkad puts. Kring västporten är en slätputsad omfattning och ovanför denna en inmurad sexkantig kalkstensplatta med förgylld inskription med byggnadsår och regent. Ankarslut förankrar tornets bjälklag och läktaren. Klockvåningen har i varje sida en rundbågad ljudglugg med sentida svarta träjalusier. Tornets fyrkantiga lanternin är klädd med vit locklist och har vita hörnpilastrar.
FÖNSTER - Karmar och bågar är av ljusgrått trä och ursprungliga. Smygarna följer fönstrens form och har fönsterbleck av grå plåt. Långhuset, koret och tornets bottenvåning har rundbågsfönster med korspost och fem lufter med blyspröjs och sex rutor var, med undantag för lunettens tolv. Ovan mittport och sakristia är två sådana ensamma lunetter. I tornets tredje våning är tre rundfönster med fyra öppningsbara lufter med fem rutor var i träspröjs. Lanterninen har i varje sida ett rundbågsfönster med två öppningsbara lufter från sen tid med 14 rutor var i träspröjs. Sakristian har i gaveln ett kvadratiskt fönster med mittpost och två lufter med sex rutor var i blyspröjs.
PORT - Väst- och mittport är ursprungliga raka pardörrar. Den förra har utanpåliggande lås samt mörkbrun fiskbenspanel och nedtill liggande panel. Framför smygen finns en gråstenstrappa. Mittporten har mörkbrun fiskbenspanel och nedtill ristad dekor av korsande diagonaler. Porten omges av ett profilerat mörkbrunt foder med sentida hålkälat entablement. Framför porten ligger en stenhäll. Sakristiporten i väster är rak och klädd med mörkbrun fiskbenspanel. Sannolikt härrör den från 1900-talet. Framför porten är en betongtrappa.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak täckt med enkupigt lertegel. Korets valmade tak täcks av falsad storplåt, målad med järnoxid. Sakristians flacka sadeltak täcks av tvåkupiga betongpannor. Nämnda byggnadskroppar har takfötter av ljusgrått trä med profil av hålkäl och rundstav. Tornet har två flacka fyrkantiga takfall med lanternin emellan. Dessa täcks av kopparplåt. På krönet sitter ett förgyllt kors på kula. Takfoten är av ljusgrått trä med konsoler. Alla takfall har hängrännor och stuprör av kopparplåt.