BÖNE KYRKA

BÖNE KYRKA - Kyrkan består av ett långhus med fullbrett rakt kor i öster och smalare rak sakristia öster härom, tillkommet 1826. Väster om långhuset finns ett torn, byggt 1836.
FASAD - Kyrkan vilar på en utkragande spritputsad sockel med grå kalkfärg och kattgluggar. Fasaden bär en variationsrik vitkalkad spritputs. Ovanför västporten sitter en inmurad rektangulär platta av röd kalksten med förgylld inskription till minne av regent och byggnadsår. Tornets bjälklag är alla förankrade med ankarslut. Klockvåningen har i varje sida en rundbågad ljudglugg med ursprungliga rundbågade parluckor med svart profilerad fiskbenspanel. Torntakets fyrkantiga lanternin har hörnlisener och är klädd med kopparplåt sedan 2000.
FÖNSTER - Alla fönster är ursprungliga med karmar och bågar av grått trä samt blyspröjs om inget annat anges. Glasrutorna är handblåsta. Långhuset, koret och tornets bottenvåning har rundbågsfönster med korspost och fyra lufter med sex rutor var. Några av dem har bevarade hörnbeslag. Över mittporten sitter ett rundfönster med enkel luft och tät stjärnformad spröjsning. I korets gavelröste sitter en lunett med bladformade träspröjsning. Sakristians gavel har ett stickbågat fönster med mittpost och två lufter med åtta rutor var. I tornets andra våning finns ett rundfönster med enkel luft i vilken sitter nio rutor i träspröjs. Den fjärde våningen har en lunett med nio rutor. Lanterninen har i varje sida ett rundbågsfönster från 2000 med tre öppningsbara lufter, varav de nedre har åtta rutor var och lunetten sex. Spröjsningen är av trä och bildar i lunetten två spetsbågar.
PORT - Västporten är en ursprunglig stickbågad pardörr med brun profilerad fiskbenspanel, lövformad låsplatta och smideshandtag med sirlig bladformad platta. Framför porten ligger en nött gravhäll från 1600-talet. Mittporten är en likaså ursprunglig stickbågad pardörr, fast med liggande brun panel och en enkel gråstenstrappa. Den raka sakristiporten är från 1951 och har liggande brun panel. Framför porten finns en samtida betongtrappa med järnräcke.
TAK - Långhuset bär ett sadeltak och sakristian ett valmat sadeltak. Täckningen utgörs av enkupigt lertegel. Den profilerade takfoten av vitt trä innefattar en rundstav. Torntaket består av två flacka fyrsidiga takfall som åtskiljs av lanterninen. Det övre fallet är rundat och kröns av ett kopparklätt kors på förgylld kula. Taktäckningen består av kopparplåt. Takfoten på tornet är av grått trä med konsoler. På lanterninen är takfoten utstyrd med en skuren bård. Hängrännor och stuprör är av vit järnplåt utom på tornet där de är av kopparplåt.

Under 1780-talet dryftades för första gången en nybyggnad av Böne kyrka (moderkyrka i Böne pastorat), vilket dock föll på grund av den dåliga ekonomin. När frågan åter blev aktuell ville pastorn se en sammanbyggnad av Böne och Knätte kyrkor, vilket dock knätteborna motsatte sig. Således blev det enbart en ny kyrka för Böne som byggdes 1826. Denna empirekyrka var försedd med en i stiftet numera ovanlig anordning, predikstol placerad över altaret med passage från sakristia. Denna placering underströk Ordets betydelse i det nya kyrkliga tänkandet. Ett torn tillkom först 1836.
Redan vid 1800-talets mitt torde predikstolen ha flyttats till sin nuvarande plats vid norra väggen. Den ersattes av ett mantelkors. På altarväggen med den igenmurade sakristiöppningen målades ett bibliskt landskap i oljefärger av A G Ljungström. 1872 försågs läktaren med ett orgelverk byggt av Svante Johansson, Liared. 1922 om- och tillbyggdes orgeln av A P Loocrantz, Alingsås, för donerade medel. Den nya mekaniken blev pneumatisk. En tvist följde efter bygget om huruvida alla delar av kontraktet hade uppfyllts. I samband med orgelrenoveringen försågs läktaren med en utkragning på mitten. 1926 reparerades den kamin som sedan ett antal år användes för uppvärmning. Den försågs även med en riktig murad skorsten istället för det tidigare vanliga järnröret. 1933 försågs torn och lanternin med ny plåttäckning på taken. Fasaderna på kyrkan fick ny kalkavfärgning. Byggmästare var L J Johansson, Ulricehamn. 1937 beslutades om insättning av innanfönster.
1951 genomfördes en restaurering efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen. Korgavelns lunett igensattes på insidan. Sakristian försågs med en ytterport i norr och ett bönaltare. Yttertaken reparerades. Kaminer och skorstenar slopades till förmån för elektrisk uppvärmning. Även belysning, klockringning och orgelfläkt elektrifierades. Elcentral inrymdes i sakristian. Bänkinredningen gjordes sluten (vilket den ursprungligen torde ha varit) och försågs därvid med nya gavlar och dörrar. Mot väggarna sattes panel. Av bänkskärmarna sparades de mot koret medan övriga gjordes nya. De befintliga bänkarna var sannolikt av sen 1800-talstyp. Södra korbänken kortades för att ge plats vid ett dopaltare. Korgolvet utökades och även i långhuset lades nytt golv. Väggarnas puts lagades och kalkades. Hela interiören ommålades i ljusa färger. Bänkgavlar, dörrar, altarring, predikstol och läktare försågs med svaga marmoreringar. Ljungströms fondmålning hade granskats av konservator C O Svensson och befanns vara i dåligt skick p.g.a. de fuktproblem dess oljefärg vållat. Kostnaden för en konservering ansågs ej stå i paritet med målningens värde. Således beslutades att knacka ned densamma. Istället skänktes en ny altartavla av syföreningen. Denna målades av koloristen Viking Lanje, Laholm, och skildrar Kristus och lärjungarna. I ett brev till domkapitlet understryker Lanje färgernas betydelse och hur de gjorts korresponderande med kyrkorummets nya färgsättning: "Gröna färger med röda motsättningar är dominerande såsom i bänkmålningen. Ljusa och gyllene färger svarar mot kyrkans målning för övrigt. /.../ En del justeringar av färgerna får nog göras när kyrkans målning är avslutad, så att altartavlan kommer att ansluta sig i harmonisk förening till helheten."
Antingen i samband med Noréens renovering eller under senare delen av 1900-talet slopades bänkraderna under bakre delen av läktaren. Inga handlingar i ATA bekräftar när så skedde eller när därvarande textilskåp tillkom. 1994 konserverades nummertavlorna och altartavlans ram av konservator Gunnar Truedsson. 2000 genomfördes en renovering projekterad av ConAd AB. Tornets rötskadade bjälkar och stolpar i bjälklagen utbyttes och stålbalkar insattes som förstärkning. Ljudluckorna renoverades och lanterninens fönster byttes mot nya med samma indelning. Lanterninens tak omtäcktes med kopparplåt och dess väggar kläddes in med kopparplåt likaså. Korset och kulan förgylldes. Kyrkans fasader översågs. Bomputs och cementlagningar togs bort och ilagades innan avfärgning. Fönstren ommålades i befintlig kulör. Sannolikt i samband med dessa arbeten försågs vapenhuset med ett nytt golv av furubräder.