BYTTORPS KYRKA

Som helhet har kyrkan en plan i form av en ängel. Kroppen är ett konformat kyrkorum med en rundad absid i ängelns bröst i öster och en port som dess fötter i väster. Huvudet är ett bönerum öster om absiden och vingarna formas av en grund korsarm och två rum på var sida om bönerummet. Arkitektens intention var att alla linjer i kyrkan skall gå samman i absiden med altaret som mittpunkt, så alla linjer är vidare isär i väster och förs samman åt öster. I nordväst är en entrébyggnad med väntrum och toaletter, vapenhus.

LÅNGHUS - Interiören med latinsk korsplan har ett enskeppigt långhus vars korabsid har en pendang i den svagt svängda, och i rummet indragna västväggen, som döljer förråd åt norr och söder. Sammanhängande med kor och långhus finns två breda och grunda tvärskepp, med snedställda västväggar. Inredningen präglas av tegel och furu. Golvet har samma nivå i samtliga utrymmen och taket är också sammanhängande. Taket lutar uppåt mot öster och nedåt i de bägge tvärskeppen. I övergången mellan långhus och tvärskepp finns bärande pelare i form av stålrör som är omslutna av omålade träreliefer i furu, föreställande de fyra evangelisterna i helfigur, två och två ovanpå varandra. Konstnären är Allan Runefeldt. I det norra tvärskeppets västra del finns kyrkans orgel placerad direkt på golvet. Orgelns utrymme avgränsas mot långhuset genom en låg tegelmur som upptill är klädd med lackade furubrädor. I det södra tvärskeppet finns rader med fristående stolar av lackat furu med flätad repsits. Runt västväggen finns fönsterpartier. All ursprunglig inredning är kvar.
GOLV - Rött, lackat tegelgolv lagt i rutmönster med försänkta fogar av brun serponitputs.
VÄGG - Rött tegel i polskt förband med försänkta fogar av brun serponitputs. På västväggen finns en rad med enkla väggarmaturer i form av en kvadratisk "furubricka" med ett glasklot på.
PORT - Centrerat i västväggen finns en enkel port som sitter i en djup dörrnisch. Porten är en pardörr med utåtgående dörrblad av lackad ek.
INNERDÖRRAR - Dörr med rakt överstycke, enkelt dörrblad i ek, samt enkelt profilerat dörrfoder av ek. En dörr finns i norra långhusets västra del till vapenhuset.
FÖNSTER - Kyrkorummets tvåglasfönster sitter i vitmålade träkarmar av trä, med en mellanliggande metallist, och är inte öppningsbara. En sammanhängande, horisontell fönsterrad med tio rektangulära fönsterlufter av klarglas bryter upp västväggen strax under taket. Ett vertikalt fönsterband med fyra lufter löper längs väst- respektive östväggens ytterkanter och ansluter till det horisontella fönsterbandet. Strax under taket, i de två tvärskeppens västra väggar finns två fönsterlufter. I tvärskeppens östra respektive västra vägg, i höjd med koret, finns ett vertikalt fönsterband med tre lufter som ansluter nästan ända från taket till cirka en meter från golvet. Framför dessa två fönsterband finns reversibla fönsterarrangemang, à 16 rutor på var sida, som är gjorda av konstnären Folke Heybroek, symboliserande "växande" i gröna och röda toner och "levande vatten" i blåtonade vågformer. Dessa rektangulära fönsterrutor sitter i två rader på ömse sidor av en rund "mittpost" av vitmålad metall. Kyrkorummets tvåglasfönster sitter i vitmålade träkarmar av trä, med en mellanliggande metallist, och är inte öppningsbara.
TAK - Taket stiger från väster mot öster och är högst över altaret. Över tvärskeppen sluttar innertaket mot norr respektive söder. Taket består av stora, rektangulära skivor av spån, sannolikt treetex, mellan dem finns mörkare fogar. Skivorna är sannolikt lackade. Ovan långhusets sidomurar, intill taket, finns en bred och tjock balk av limmad furu som i öster ansluter till absidmuren. Denna balk avskiljer långhusets takfall från de sluttande taken över sidoskeppen. Över bänkkvarteren och fram mot koret finns två rader med armatur i form av en rektangulär "bricka" av furu på vilken fyra upplysta glasklot vilar.

KOR - Kyrkorummets kor utgörs av korabsiden tillsammans med främre delen av tvärskeppen och långhuset i linje med tvärskeppsfönstren. Korabsidens flackt rundade tegelvägg sträcker sig ända upp till det platta taket. Fritt på korabsidens golv står kyrkans altare. Framför absiden finns en altarring som inte ansluter till absidväggen. Altarringens norra del ansluter till predikstolen. I det södra tvärskeppets östra del står dopfunten fritt placerad direkt på golvet. I östväggens raka vägg finns, på ömse sidor om absiden, dörrar in till den bakomliggande sakristian.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus.
PORT - Saknas
INNERDÖRRAR - Två dörrar med rakt överstycke med enkla dörrblad samt karm och enkelt profilerade dörrfoder av lackad ek.
FÖNSTER - Koret saknar fönster, med undantag av de fönsterrader som finns i tvärskeppens norra respektive södra vägg.
TAK - Som långhus.

FAST INREDNING
ALTARE - Altaret är Borås första fristående altare, som används för mässa "versus populum", en sed från fornkyrklig tradition och som Luther förespråkade. Altaret ritades av konstnären Folke Heybroek inspirerat av en dröm hos arkitekten. Altaret är en kompakt rektangel bestående av åtta sammanfogade stenar av rödgrå granit. På altarskivan är fem kors inhuggna, ett i varje hörn och ett på mitten.
ALTARTAVLA - Kyrkans altarprydnad är en cirka en meter hög skulptur i ljus granit föreställande en stiliserad Kristusgestalt på en enkel konsol av tegel, inmurad i absidväggen. Konstnär är Allan Runefeldt.
ALTARRING - Svagt konvex altarring i form av en kommunionsbänk, ritad av konstnären Folke Heybroek. Nedtill finns ett brett knäfall i form av en låg tegelmur vars översida är stoppad med läderimiterande galon i en starkt grön kulör. Barriären består av ett enkelt, glest smidesräcke med en handledare, sannolikt av lackad furu.
BÄNKINREDNING - Bänkinredningen är ursprunglig, fristående i två öppna kvarter med mitt- och sidogångar, med bredare rader bak än fram. Bänkarna i "soffmodell" är av lackad furu. Gavlarna är enkla med konkav rundning som "armstöd". Nedtill finns fotbräda och på sitsen finns en stoppad kudde med grönt och rött tyg.
PREDIKSTOL - Predikstolen ritades av konstnären Folke Heybroek. Den har en uppmurad, rund platå i tegel som åt söder ansluter till altarringen. Predikstolens "korg" utgörs åt väster av ett enkelt, svart smidesräcke på vilket den textila liturgiska utsmyckningen placeras. Räcket har en halvoval form. Mitt fram på räcket sticker det upp en lutande bokbräda av trä. Åt öster utgörs "korgen" av en konvex tegelmur med översida av lackat furu. Åt norr finns tre låga trappsteg i tegel ned från platån.
ORGEL - Kyrkans orgel, i det norra tvärskeppet, har en hög fasad helt i furu. Den övre delen kragar ut åt sidorna, uppdelat i två sidopartier och en bredare mittdel. I de två sidopartierna finns blottade träpipor, i mittdelen mindre metallpipor. Orgeln är tillverkad av orgelbyggeriet Lindegren.
LÄKTARE - Saknas

SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Dopfunten, som står direkt på golvet, består av fyra block av rödgrå granit, som lutats mot varandra. På stenrektangelns översida finns i mitten en polerad urgröpning. I denna står en vid och grund dopskål i kristall. I mitten av skålen finns ett avrinningshål som leder ned dopvattnet i kyrkans grund. Dopfunten är ritad av Folke Heybroek.

VAPENHUS - Vapenhuset, i form av ett entréparti norr om kyrkorummet, har en vinkelformad planlösning. Rummet präglas av sitt tegelgolv och tegelväggar. Entrén sker via en enkel port i norrväggen som leder in i en korridor, genom vilken man kommer till kyrkorummets dörr i söder. Korridoren leder vidare förbi toaletter och ett mindre samlingsrum till en vinkel mot norr med kappupphängning. Samlingsrummet har öppningsbart fönster åt norr, golvet har plastmatta, mönstrad tapet och är ändamålsenligt inrett.
GOLV - Likt kyrkorummet.
VÄGG - Likt kyrkorummet. I liv med östväggen finns en rektangulär naturstensplatta som anger att kyrkan är invigd 1965.
PORT - Pardörr med två enkla, utåtgående dörrblad i lackad ek. Varje dörrblad har U-formade dörrtryck, sannolikt i koppar. Dörren ingår i ett entréparti med ett sidofönster och ett överljusfönster som vardera består av två rutor med karmar av ek. Mellan dörren och överljuset, liksom mellan dörren och sidofönstret finns en bred balk av gjuten betong.
INNERDÖRRAR - Dörrarna mot kyrkorummet är lika dem i långhuset. Dörren till toaletten är har ett enkelt, vitmålat dörrblad med oprofilerade, vitmålade foder.
FÖNSTER - En vertikal fönsterrad med tre rutor åt väster. Ett rektangulärt, litet fönster åt norr.
TAK - Likt sakristian.

SAKRISTIA - Sakristian är belägen öster om koret, som en koromgång med tre utskjutande, rektangulära sidorum och svagt rundade öst- och västväggar. Ingång från kyrkorummet i väster finns via en dörr på ömse sidor om korabsiden. Vid absidväggens mitt står ett glasat skåp för hängande textilförvaring. Rakt i öster finns ett kvadratiskt, slutet bönerum, med endast ett litet, kvadratiskt fönster med frostad ruta, placerat högt upp på östväggen. Nedanför finns ett enkelt, långsmalt altare i lackad furu med tillhörande knäfall. På ömse sidor om bönerummet finns två stora rundbågiga fönster och på södra sidan en utgång. I södra rummet del finns ett fönster åt söder, under detta ett bord och stolar. Det norra rummet används som skrudkammare och har i norra väggen infällda garderober samt en dörr som leder in till ett mindre kapprum. På absidväggen finns ett enkelt träkors uppsatt med knäfall nedanför.
GOLV - Likt kyrkorummet.
VÄGG - Putsade väggar som är målade i en ljust grågrön kulör.
PORT - Dörren ut har ett enkelt dörrblad med rakt överstycke och karm i lackad ek.
INNERDÖRRAR - Likt kyrkorummet.
FÖNSTER - Åt öster finns två större rundbågiga fönster med bred, vitmålad korspost och karm. Åt söder finns ett rektangulärt, öppningsbart treglasfönster.
TAK - Platt tak som är slätputsat och målat vitt.

TORN - Saknas

Kyrkan har i grunden en traditionell plan och form med latinsk korsplan och absidialt kor med tre korutsprång, men det kläs i en modernistisk gestalt till en komplex arkitektur med lutande taknock, svängda väggar, utbyggnader och fasader där fönsterpartierna är få men stora. Kyrkan är traditionellt placerad med koret i öster och en dörr centrerad i västfasaden. Fasaderna åt öster och väster är rundade. Det breda, relativt grunda tvärskeppet är avsmalnande åt öster. I dess östra del är långhuset försett med grunda korsarmar. Det rundade koret är åt öster omgärdat av en lägre byggnadskrans bestående av tre utskjutande rum med ett bönerum i mitten. Vinklarna är fasade. I nordväst finns ett lågt utskjutande entréparti. Långhusets taklinje stiger från väster till öster. Klockstapelns höga, rektangulära gestalt återspeglas i tvärskeppens stora fönster. I övrigt är kyrkorummet slutet med fönstren koncentrerade åt väster.

FASADER - Det röda teglet är murat i polskt förband. I större fönsterpartiers över- och nederkant sitter kopparplåt och gavelröstet åt väster är helt täckt av detta i ståndfalsad skivtäckning. Armatur av glasklot med bubblor i svarta metallhållare är fästade runt om kyrkan. Sockeln består av ett skift med rödbrun kalksten, likt anläggningens stenmurar.

PORTAR - Huvudentrén är åt gården i norr. Ett gjutet betongtak fäster i de vinkelställda fasaderna. Undertill är brädformen synlig och betongen ofärgad. Ytan har en avfuktningslist av metall runt om. Taket täcks av kopparplåt. Till vänster om porten redovisas den betongpelare som taket vilar på (vilket fortsätter på insidan). Dörren är tvåbladig och av ek som klätts med påspikade, svartmålade järnplåtar i två lager. Två "fyllningar" sitter i ett ramverk med rektangulära dekorer utskjutande från ramverket. Trycken är troligen av koppar, svartmålade med formen av kraftiga, nedåtgående halvcirklar, distanserade från dörrbladet. Porten har sido- och överljus.
Åt väster sitter i en djup, rak smyg en tvåbladig port klädd med kopparplåt i fyra skift. Tre plåtar avslutas nertill med en rad av små knoppar i relief, vilket liknar äldre tiders nitar. Gyllene ekblad sitter i ram runt dörrbladen och ett grekiskt kors i relief på det högra. Tryck saknas eftersom tanken är att endast den upplysta menigheten i kyrkan ska kunna öppna dörren inifrån. Från det södra rummet i sakristian i öster finns en dörr ut till den lilla gården. Dörrbladet har brun, stående panel.

FÖNSTER - Korsarmarna har åt söder respektive norr ett fönsterparti som sträcker sig från sockel till tak. I över- och nederkant sitter lodräta, ståndfalsade kopparplåtar. Vardera fönster har tre fasta tvåglasrutor i bågar av brunfärgad, lackad ek och karmar klädda med kopparplåt. Tvärskeppet har i västfasaden två fönster längs takfoten i vitmålade träsnickerier. Åt väster löper ett indraget fönsterparti med tvåglas längs hela fasadens bredd under gavelröstet och ner längs med hörnen. Tio lika stora rutor upptill och fyra av olika höjd på respektive sida med en bredare tvärpost nederst. Bågar och karmar som övriga. I entrépartiet i nordväst sitter ett fasadhögt, smalt fönsterparti med tre rutor av dito utformning. Gårdsentrén åt norr flankeras av ett fasadhögt tvåglasfönster i lackad ek. Över skärmtaket sitter ett överljus med samma bredder som dörr och fönster.
I de två fasade vinklarna i den låga sakristiedelen i öster sitter två höga, rundbågade tvåglasfönster i ekbågar samt kopparklädda karmar och omfattningar. De har en bred tvärpost nedtill. Bönerummet i mitten har ett mycket litet stående, rektangulärt fönster i vitmålade träsnickerier åt öster. Rummen i öster samt utbyggnaden vid entrén har perspektivfönster i vitmålade bågar och karmar av trä. Samtliga vita fönster är treglas och har fönsterbleck av kopparplåt.

TAK - Långhuset täcks av ett sadeltak som stiger från väster mot öster så det är högst över altaret. Det är valmat över de runda partierna och har pulpettak över de östra låga byggnadsvolymerna åt öster och i nordväst. Taken täcks av ståndfalsad, grön kopparplåt i skivtäckning med förskjutna fogar. På nocken i öster sitter ett litet, liksidigt guldkors. Taken är i liv med fasaderna och mellan den kopparplåtsavtäckta fasadkanten och de plåtskodda takfötterna löper en indragen, liggande träpanel i tre skift som är betsad i mörkbrunt. Hängrännorna och stuprören av koppar har kraftiga dimensioner. Hängrännor och trattar är fyrkantiga och de senare vidgas upptill.

Under 1940- och 50-talet växte nya stadsdelar upp på Övre Byttorp och Tullen. Från tidigt 1960-tal hölls gudstjänster i Tullens församlingssal, Tollstorpsgatan 15. 1962 beslöt kyrkofullmäktige att låta uppföra kyrka och församlingshem på platsen för den nu rivna bondgården Byttorp Västergård. Byttorpskyrkan med tillhörande församlingshem och klocktorn, ritades av arkitekt Rolf Bergh, Stockholm. Byggnaderna projekterades 1961-63 och uppfördes 1963-65. Kyrkan byggdes för att fungera som församlingskyrka för tre stadsdelar i Borås. Församlingshemmets ungdomsgård invigdes 1966.
Byggnadskommittén önskade låta kyrkan vara en Mariakyrka och arkitekten beaktade detta i sin planläggning. Arkitekt Bergh hade klart formulerade tankar bakom all gestaltning i kyrkorummet. Vägen in skulle vara krokig för att sakta ned farten medan vägen ut med evangelium skulle vara rak. Västporten kan endast öppnas inifrån för att evangelium endast kan spridas inifrån och inte tvärtom, vilket var ett inlägg i en då rådande kyrkodebatt. Bänkarna skulle vara vinklade för gemenskap och ha höga ryggar för trygghet, som en arm om axlarna. Den böjda västväggen symboliserar omslutning och tas upp av den halvrunda absiden, evighetssymbolen. Kyrkorummet förenar två traditionella kyrkostilar, dels via sacra, den heliga vägens kyrka med rast och mat på pilgrimsfärden mot Jesu återkomst, vilket golv och takmönster skulle visa, och dels circumstantes, de omkringståendes kyrka som vidgar sig i koret med dopfunten. Predikstolen skulle vara så låg som möjligt för att prästen skulle tala bland församlingen. Orgel och dopfunt åtskiljdes eftersom små barn är ljudkänsliga. Sedan uppförandet har främst olika tekniska installationer ändrats.