BÄLINGE KYRKA

Kyrkan torde ha uppförts av gråsten under 1200-talet, från vilken tid dopfunten härrör. Den skall ha ombyggts i början av 1500-talet, vilket det inskurna årtalet 1519 i innertaket tyder på. Ytterligare ett inskuret årtal är 1685, vilket även anges som kyrkans byggnadsår i 1829 års inventering. Detta torde dock syfta på uppförandet av det nuvarande fullbreda korpartiet. Det plana innertaket är från samma tid liksom läktaren. En altarring bär årtalet 1684. En altaruppsats skänktes kyrkan 1691 av skepparen Carl Andersson Giers, Göteborg. Denna var snidad av Anders Svensson Ekeberg, Borås. 1699 uppfördes en sakristia öster om koret. Ursprungligen hade kyrkan en sydport framför vilken stod ett vapenhus. Vid okänt tillfälle igenmurades porten med tegel på utsidan. Omkring 1700 tillkom ett litet gaveltorn och en västport med vindfång. Sannolikt var det då sydporten igenmurades. Under 1700-talet försågs läktarbröstet med figurmålningar, enligt traditionen av Hörberg.
1845 omnämns i räkenskaperna att en Elias i Börte fått betalt för reparation av kyrkan. Någon specificering av vad det rörde sig om finns inte. Ett faktum är dock att koret omändrades i nyklassicistisk anda någon gång under 1800-talets förra hälft. Altaruppsatsen plockades bort och ersattes av en s.k. altarpredikstol med passage från sakristian, ett mycket tidstypiskt fenomen. Denna omgavs av två pilastrar och en stickbåge med tandsnitt. Vid samma tillfälle tillkom nuvarande sakristidörr och motsvarande blinddörr. Altarringen anslöts via grindar till korbänkarna. Enligt 1829 års inventering hade kyrkan endast fönster i söder. Koret hade ännu ej byggts om. Troligt är att norra sidans fönster togs upp i samband med korombyggnaden. De södra fönsterlufterna, som tycks härröra från 1600-talets utvidgning, förefaller ha flyttats till de nya fönstren i norr. En renovering skall ha utförts 1899. Ny öppen bänkinredning tillkom. Sannolikt var det då som innertaket kläddes med pärlspont.
1908 restaurerades interiören av arkitekt J Östholm (?). Predikstolen flyttades från sin plats ovan altaret till korets södra del. Den försågs med fot och trappa. Altaruppsatsen återbördades och dess bemålning blev renoverad av målarmästare M B Wallström i Lödöse, "på ett grovt sätt" konstaterade arkitekt Anders Roland vid sin inspektion 1912. Exteriören renoverades 1923. 1933 uppsattes åskledare.
1947 gjordes en genomgripande restaurering av interiören efter ritningar av arkitekt Ärland Noréen. I fem år hade pengar samlats in i form av gåvor och insatser från syföreningen. Elektricitet drogs in för uppvärmning, men ej för belysning. Kaminer, rökrör och skorstenar revs. Pärlsponten avlägsnades från innertaket och blottade de ursprungliga bräderna. En ny sluten bänkinredning insattes. I koret avlägsnades alla spår av nyklassicismen. Nischen i altarväggen igenmurades och pilasterordningen avlägsnades, liksom taklisten med dess tandsnitt. "Den befintliga oproportionerliga predikstolen" avlägsnades och ersattes av en ny i norr med 1600-talsimiterande utförande. Även ett ljudtak utfördes, under vilket hängdes en bevarad duva från 1600-talet. Korbänkarna slopades, liksom deras sentida anslutning mot altarringen. Konservator Thorbjörn Engblad framtog altaruppsatsens ursprungliga färger, vilka delvis behövde rekonstrueras. Även altarringens ursprungliga färger togs fram. Läktarbröstets ramstycken befriades från vit övermålning och figurerna rengjordes. Två medeltida träskulpturer återbördades från Alingsås museum. Den ena var en madonnafigur för vilken ett podium murades i koret, den andra en helgonbild, för vilken en nisch ordnades i sydportens igensatta smyg. En romansk Kristusbild uppsattes på ett nytt kors på norra långsidan. Hela interiören ommålades. Väggarna kalkades. Takets ljust gråblå ton återställdes utifrån bevarade fragment. Den nya färgsättningen utarbetades med hänsyn till de färger som tagits fram på den äldre inredningen. Detta arbete leddes av Engblad. Exteriöra arbeten omfattade lagning av tegeltaket, tjärning av tornspira samt ommålning av dörrar och fönster. 1952 installerades elektrisk klockringning. 1955 byggdes ett nytt korgolv. 1959 ombyggdes sakristians skåpsinredning för textilförvaring. 1960 byggdes en mindre orgel av A Magnusson, Göteborg.
1991 renoverades fasaderna varvid cementlagningar och bomputs avlägsnades och lagades med kalkbruk, avfärgning skedde med kalk. Arbetet utfördes av Ernström Bygg AB. 1992 omändrades sakristian. Nya textilskåp utfördes, delvis inrymda i den gamla predikstolspassagen vars trappa slopades. Elcentralen fick nya dörrar. Arbetena utfördes av NCC. 1996 slopades kyrkorummets främre bänkrad p.g.a. den trängsel som brukade råda i koret vid jordfästningar. 2003 uppsattes ovan bänkarna nya armaturer av vit plåt, för vilket tillstånd ej hade sökts hos länsstyrelse. Dessa godkändes dock retroaktivt på villkor att de målades in i samma färg som taket, vilket ännu inte skett.

BÄLINGE KYRKA - Salkyrkan består av ett långhus med fullbrett, rakt avslutat kor i öster och en sakristia bakom sistnämnda. I väster är ett vapenhus, snarast att karaktärisera som ett vindfång. Interiören präglas av renässans och barock, vilket till viss del är ett resultat av 1947 års restaurering. Färgsättningen domineras av vitt, grått, grönt och brunt.
LÅNGHUS - Det rektangulära långhuset har ingång i väster via ett vindfång i murverket. Långhuset har fem fönsteraxlar. Bänkkvarteren sträcker sig ända ned till västväggen och delas av en mittgång. Ovan sistnämnda hänger tre kristallkronor. Ovan södra bänkkvarteret hänger ett votivskepp. I väster är en läktare med orgel. Denna har en eventuellt samtida smal trätrappa söder om mittgången. Trappstegen är klädda med heltäckningsmatta och på undersidan av trappan sitter grå pärlspont. Två gröna ledstänger av trä är sentida. Under trappan förvaras lösa stolar.
GOLV - Golvet består av fernissade smala furubräder från 1900-talet och ligger något högre i bänkkvarteren.
VÄGG - De oregelbundna gråstensmurarna bär borstad puts med vit kalkfärg. Inom bänkkvarteren är en bröstning i rödbrun lasyr. Nedtill består den av liggande pärlspont och upptill av plank med handsmidda spik, sistnämnda sannolikt från 1600-talets bänkinredning. Den grå överliggaren är från 1947. Mellan västra och mellersta fönstret på södra långsidan är den igenmurade rundbågiga sydporten markerad. Inom denna är en rundbågig nisch med en medeltida träskulptur. Västväggen är under läktaren klädd med liggande äldre spontade bräder (1800-tal), vilka är målade med organisk vit färg. Norr om mittgången sitter där ett par psalmbokshyllor. På långsidorna hänger ljusplåtar av mässing samt på den norra ett epitafium och ett medeltida krucifix.
PORT - Porten utgörs av en rak pardörr från 1700-talet med tre halvfranska fyllningar per dörrhalva. Bemålningen utgörs av grått och grönt mot långhuset och av brunt och marmorering mot vapenhuset. Handtag och låsplatta av mässing är sentida. Gångjärn i smide är ursprungligt.
FÖNSTER - De rundbågiga fönstren har korspost och fyra innanlufter från sent 1800-tal, varav ett flertal är öppningsbara. Karmar, bågar och spröjs är av grått trä. Södra långsidans fönsterlufter har tio respektive fyra rutor var, norra långsidans 15 respektive fem. Fönstren sitter i rundbågssmygar med sluttande fönsterbänkar.
TAK - Taket utgörs av grå plank med handsmidda spik. Ovan mittgången är årtalet MDCLXXXV (1685) inskuret. Kälet är målat i samma färg. Sex vita strålkastare från 2003 är placerade över bänkkvarteren. Under läktaren sitter ett ursprungligt grått brädtak med råglasarmaturer.
KOR - Det fullbreda, rakslutna koret har dörr till sakristia i sydost och en fönsteraxel. Predikstolen är placerad i nordväst tillsammans med ett piano. I söder står dopfunten och en grå träambo. I det sydöstra hörnet står en nummertavla, en offerkista från 1600-talet och en bänkdörr från 1700-talets bänkinredning. Vidare står i koret fyra stolar av ek, varav tre med årtalet 1699. Från taket hänger två vita högtalare.
GOLV - Som långhus, det tillkom 1955. Altare och predikstol är placerade på en sammanhängande gradäng längs norra och östra väggen. Denna avgränsas framför altaret av altarringen.
VÄGG - Korväggen är en fortsättning på långhusväggen. Väster om södra fönstret finns ett murat podium med kraftigt profilerat överstycke. På detta står en medeltida madonna. Norr om altaret är på östväggen en blinddörr med samma utformning som sakristidörren på södra sidan.
INNERDÖRR - Den raka sakristidörren är från tidigt 1800-tal. Den har halvfranska fyllningar med ljusbrun lasyr och grå ramstycken. Gångjärnen är ursprungliga medan handtag och låsplatta av mässing är sentida. Fodret är målat i brun lasyr och grått. Det kröns av ett rikt profilerat entablement. Blinddörren har samma datering.
FÖNSTER - Som långhus.
TAK - Taket är en fortsättning på långhustaket. Årtalet MDXIX (1519) är inristat. Längs kälet sitter skenor med vita strålkastare.
FAST INREDNING
ALTARE - Det väggfasta altaret är klätt med stående grå spont och är som äldst från sent 1800-tal, troligen 1947.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen är ett påkostat barockarbete som enligt predellans inskription skänktes kyrkan 1691 av Carl Andersson Giers. Upphovsman är Anders Svensson Ekeberg, Borås. Från predellans utkragande postament reser sig två vridna kolonner med korintiska kapitäl. Dessa omger korpus med kalvariegrupp i halvskulptur och realistiska blomsterreliefer. På yttersidorna står friskulpturer av evangelisterna Lukas och Johannes. Kolonnerna bär en arkitrav med ett rikt skuret krönstycke. Detta utgörs av en medaljong omgiven av genombruten akantus och blomsterknippen. Framför detta står evangelisterna Matteus och Markus i friskulptur. Ovanpå medaljongen sitter en basunängel med palmkvist. Färgsättningen domineras av mörkbrunt och guld.
ALTARRING - Den sjusidiga altarringen tillkom 1684, vilket står inristat. Varje sida upptages av ett gallerverk i trä med karvsnitt på ramverket. Längs det övre ramstycket är stycken ur psalmverser inskurna. Initialerna A A och N A S finns inskurna. Upptill löper en lövsågad och skuren list. Bemålningen utgörs av grönt, beigt och brunt. Det grå, halvrunda armstödet är sannolikt från 1947. Knäfallet är stoppat och klätt med blått tyg.
BÄNKINREDNING - Den slutna renässansimiterande bänkinredningen är från 1947 och sträcker sig ända ned till västväggen. Den består av 12 rader i söder och 13 i norr. Den främre raden är borttagen. Varje rad löper ända in till väggen. Mot koret är skärmar med stående fyllningar. Ryggarna är lutande med bokstöd och krokar. På sitsarna ligger lösa dynor och under dem sitter radiatorer. Dörrarna är numrerade och har gångjärn med 1700-talsform. Dörrarnas fyllningar insluter pilastrar som bär en rundbåge med markerad slutsten. Ovan fyllningarna löper en list längs hela kvarteren, vilken ger intryck av ett entablement. Detta har mot överliggaren en äggstavslist. Listverken är målade i benvitt respektive grått. Fyllningarna har grå marmorering på benvit botten. Ramverket är i grå lasyr. Bänkkvarterens inre är målat i brun lasyr. I den bakre norra bänkens gavel sitter en manöverstation.
PREDIKSTOL - Predikstol med trappa och ljudtak är en renässansimitation från 1947. Den femsidiga korgen vilar på en åttkantig fot med grå träskivor. Varje sida av korgen har en stående fyllning som insluter två pilastrar, vilka bär en rundbåge med markerad slutsten. Bas och entablement har liggande fyllningar. På korgen står ett timglas från 1700-talet. Trappskärmen bär listverk som bildar två fyllningar. Det åttkantiga platta ljudtaket är förankrat i väggen. Från en stiliserad sol i dess upphöjda undersida svävar en förgylld duva. Ljudtaket avslutas upptill med en äggstavslist och en karnisprofilerad krönlist. Hela predikstolen är målad i grå marmorering med listverk i pasteller och förgyllning. Fyllningarna är mörkgrå.
ORGEL - Orgeln byggdes 1960 av A Magnussons orgelbyggeri, Göteborg. Verket har en manual, pedal och fem stämmor. Registraturen är mekanisk. Spelbordet är inbyggt i det lilla orgelverket som ovanför detta har två luckor med vitt ramverk och gråblå fyllningar. Två högtalare till digitalorgeln är placerade på sidorna.
LÄKTARE - Läktaren från omkring 1700 vilar på åtta korta pelare med postament. Dessa är sannolikt ursprungliga och bär grå marmorering. Läktarbröstet utgörs av en rundbågsarkad med målningar av Gamla testamentets profeter, enligt traditionen utförda av Hörberg. Ovan varje båge finns en fyllning med profetens namn och under varje en fyllning med ett bibelord ur dennes bok. Kring trappuppgången löper ett grått spjälräcke av trä från 1947. Golvet är klätt med heltäckningsmatta. Söder om orgeln står en digitalorgel av märket Johannus, modell Rembrandt 200. Dess högtalare är placerade vid trappuppgången och på orgelfasaden. Invid västväggen reser sig två vita stolpar som tillhör tornkonstruktionen. I sydväst går en fernissad furutrappa från 1947 till vinden. I nordväst står sentida vita skåp med släta luckor.
SPECIFIKA INVENTARIER
DOPFUNT - Den kalkformade sandstensdopfunten har centralt uttömningshål och torde kunna dateras till 1200-talets förra hälft. Cuppan har en inhuggen repstav runt livet och skrånande undersida. Mellan cuppa och fot är en kraftig repstav. Foten har skråkant och ett ristat band nedan denna.
NUMMERTAVLA - Den rektangulära nummertavlan är vit med ram i svart och guld. Denna bär nedtill blomsterrelief och upptill ett krönparti med voluter och bladdekor. Tavlan är vridbar med två likadana sidor som även fungerar som luckor till ett skåp med järnsiffror. Tavlan står på en smäcker träkolonn i grått och guld med pärlstavar och joniskt kapitäl. Nummertavla och kolonn är från 1800-talets förra hälft.
MEDELTIDA TRÄSKULPTUR - Från romansk tid härrör en tronande madonna i ek med Jesusbarnet i knäet. Från samma tid är ett litet krucifix av ek, monterat på ett sentida träkors. Från 1400-talet härrör en större ekskulptur av en skägglös ung man med en bok i handen, sannolikt Stefanus. Spår av vit färg finns på alla tre.
VOTIVSKEPP - Skeppet bär namnet "Cupido" och skall ha skänkts av en sjöman från Olofstorp. Sannolikt är det från tidigt 1800-tal.
EPITAFIUM - Epitafiet utgörs av bräder med lövsågat krön och omfattande list. Inskriptionen handlar om löjtnant Bengt Forssell (1697-1771). Nedtill sitter en skuren dödskalle med korslagda benknotor och upptill en urna. Bemålningen utgörs av gråmarmorering samt svart som bakgrund till texten.
VAPENHUS - Det rektangulära vindfångsliknande vapenhuset har ytterport i väster och långhusport i öster. Längs väggarna i norr och söder är grå träbänkar från 1900-tal.
GOLV - Golvet består av sannolikt ursprungliga breda furubräder med gammal fernissa.
VÄGG - Väggarna är slätputsade och målade med organisk grå färg nedtill och vitkalkade upptill. I söder sitter en sentida grå bokhylla.
PORT - Ytterporten är en ursprunglig rak pardörr med liggande profilerad panel och kraftigt lås på insidan. En espanjålett är sentida. Långhusporten behandlas ovan.
TAK - Det plana taket är slätputsat och vitkalkat. På dess mitt sitter en råglasarmatur.
SAKRISTIA - Den rektangulära sakristian har ytterport i söder och dörr till kor i sydväst i öster är två fönster. Norra kortväggen upptages helt av inbyggda skrud- och förvaringsskåp från 1992. I sydost är ett sentida väggfast skåp, vilket rymmer elcentral. I väster står ett kombinerat bönealtare och textilförvaring från 1992 samt i öster ett barockskrivbord från sen tid. Från taket hänger en modern armatur. Alla skåp har raka grå luckor med förgyllda urfräsningar.
GOLV - Som långhus.
VÄGG - Som långhus. Kordörren sitter i en djup smyg med rakt krön. I västväggen är ovan bönealtaret en smyg som når upp till taket. I denna sitter en grå bräddörr från tidigt 1800-tal och framför denna ett lägre förvaringsskåp av samma modell som övriga, tillkomna 1992. Smygen har varit en passage till en predikstol placerad över altaret, vilket var ett vanligt nyklassicistiskt arrangemang. Elskåpet är klätt med vit masonit. Under fönstren sitter vita radiatorer.
PORT - Ytterportens inre dörrblad utgörs av en rak dörr från 1947 med halvfranska fyllningar och grå bemålning. Kordörren behandlas ovan.
FÖNSTER - De kvadratiska fönstren har mittpost och två fastskruvade innanlufter från 1900-tal. Dessa har bågar och spröjs av ljusgrått trä. Varje luft har sex rutor. Smygarna följer fönstrens form och har plana fönsterbänkar.
TAK - Det tunnvälvda taket är klätt med ursprungliga grå bräder.
TORN OCH VIND - Tornets stomme utgörs av en stolpkonstruktion med nio stolpar, vilka stöttas av strävor från öster. Klockvåningen nås via en obehandlad trätrappa med ett vilplan. Sista trapploppet är sannolikt ursprungligt. De obehandlade golvbräderna är sentida. I klockstolen hänger två klockor. Lillklockan är från 1200-talet och har ett ristat band med små kryss nedtill. Storklockan är från 1697. Båda har elektrisk ringning. Hälften av luckorna har automatiserad öppning. Deras smideshaspar är från föregångarna. Klockvåningen har ett sadelformat innertak av obehandlade bräder. Vinden ovan långhus och kor är tilläggsisolerad. Takstolen är från kyrkans senaste utvidgning.