VALSTADS KYRKA

VALSTADS KYRKA - Korskyrkan består av ett romanskt långhus som 1890 utvidgats åt öster och försetts med korsarmar, smalare rakslutet kor med rundad absid i öster, samt i vinkeln mellan sistnämnda och norra korsarmen en sakristia. I väster är ett romanskt torn som rider på långhusgaveln. I söder är ett unggotiskt vapenhus framför sydporten. De romanska partierna torde härröra från 1100-talets mitt.
FASAD - Tornet - som lutar något åt väster - vilar på en skråkantad sockel av huggen sandsten. De oputsade fasaderna består av sandstenskvadrar i olika höga skift med breda fogar. Alla ytor är pikhuggna. I varje våning av tornet är kraftiga ankarslutar. Västporten har en rikt utformad omfattning i två språng. Den flankeras av två par kolonner med tärningskapitäl och fyrsidiga fötter med hörnornament. Dessa bär via skråkantade imposter upp två arkivolter. I tympanon är en relief av en grovt tecknad man med kors och bok med majuskelinskription. Till vänster är vad som tolkats som ett berg. Form och motiv visar en stark koppling till dopfunten från Ottravad, varför mästaren torde vara densamme. Ovan portalen är en slätputsad rundblindering. I varje sida av klockvåningen är två rundbågade ljudgluggar med indragna kopplade rundbågar och mittkolonn som bär tärningskapitäl. I varje glugg är en rak parlucka av stående brunmålade bräder, sannolikt från 1800-talet. Kyrkans norra långsida och vapenhus vilar på en putsad skråkantad sockel, medan den i övrigt utgörs av huggen skråkantad granit. Fasaderna bär spritputs av KC-karaktär och är vitkalkade. Alla gavelpartier avslutas upptill med en trappgavel, vars steg sluttar inåt byggnadskroppen och avtäcks med svart plåt. Södra korsarmsgaveln kröns av ett smideskors med kulor på armarna. Kring fönsterkrönen är slätputsade omfattningar med kvaderritsning. I vapenhus- och korsarmsgavlarnas rösten är två flankerande rundblinderingar med samma omfattning som fönsterkrönen. En tredje rundel kröner kompositionen och har en trälucka. Sistnämnda rundel finns även i korgavelns röste. På sakristia och absid är mot takfoten en slätputsad arkitrav. Kring vapenhusporten är en ursprunglig omfattning av huggen sandsten med trepassformat krön och profil med hålkäl och rundstav. Den södra korsarmens port har en monumental nyromansk omfattning i två språng med arkivolter och kolonner med tärningskapitäl. Omfattningen kröns av en vimperg med trappgavel och rundbågsblinderingar. Tympanon har bokstäverna Alfa och Omega samt en blomma i relief. Allt är av finhuggen sandsten. På vapenhusets östvägg är två gravhällar av kalksten från 1600-talet fastgjorda med järnklamrar.
FÖNSTER - Tornet har en smal rektangulär fönsterglugg i trapploppet, vilken är ursprunglig. I denna sitter ett enkelt glas. I sydsidan på tornets andra våning är ett sannolikt ursprungligt rundbågsfönster med järnluft från 1890, i vilken sitter åtta rutor. Nästa våning har ett ursprungligt smalt fönster i nordväggen och ett bredare i sydväggen. Båda har träbågar, det norra med två och det södra med sex rutor. Alla nedanstående fönster härrör från 1890 och har enkla lufter med bågar och spröjs av brunmålat järn samt handblåsta glasrutor, om inget annat anges. Smygarna följer fönstrens form och har sluttande solbänkar av kalksten, avtäckta med plåt. De rundbågade långhusfönstren har tre centralt placerade rundlar med utskjutande spröjs. I absiden är ett lansettformat fönster med glasmosaik från 1973 som beskrivs nedan. Sakristian har två kopplade rundbågsfönster med åtta rutor var. Centralt i vapenhusets gavelröste sitter ett rundfönster med fyrpassformad spröjsning och ursprungliga glasrutor i blått och rött.
PORT - Västporten utgörs av en rak, sannolikt medeltida bräddörr med svart fiskbenspanel från 1968, dörring och oval låsplatta. Den raka vapenhusporten är sannolikt från samma år och klädd med en brunmålad stående spontpanel. Framför porten är en kalkstenstrappa. Tvärskeppets sydport är en pardörr från 1890 med skulderbågsformat krön, brunmålad spontpanel och liljeformade gångjärnsband. Framför porten är en granittrappa. Från samma år härrör den raka sakristiporten med likadan panel och gångjärnsband. Framför denna är en kalkstenstrappa.
TAK - Långhuset bär ett korstak, vapenhus och kor sadeltak och absiden ett valmat tak. Sakristian bär ett flackt valmat tak och tornet ett spetsigt åttasidigt torntak som flackar av mot basen. Alla takfall utom tornet täcks av svart falsad plåt i storformat. Torntaket bär kopparplåt med förskjutna hakfals och kröns av en kula. Alla takfall utom tornet har hängrännor och stuprör av svart plåt. De murade takfötterna är utformade som rundstavar.

Kyrkan uppfördes under 1100-talet som en romansk anläggning med västtorn, långhus, smalare rakslutet kor samt absid. Rester av ett västverk talar liksom kvaderstensmurverket för att en storman bekostade bygget som "patronus". Sannolikt under 1200-talet restes ett vapenhus i söder med unggotisk portomfattning. Vid denna tid upptogs nya fönster med spetsbågsomfattningar av sandsten, i Skara domkyrkas efterföljd. Valven kan även ha slagits i samband med dessa arbeten och den tunnvälvda sakristian ha rests. Vid 1500-talets slut var kyrkan i dåligt skick och ett sekel senare diskuterades en utvidgning som aldrig blev av. 1704 tillverkades en predikstol av Johan Ullberg d.ä. och 1772 målades valven med skildringar ur Kristi liv. Även en altaruppsats skall ha tillkommit vid denna tid.
Under 1880-talet aktualiserades åter en ombyggnad av kyrkan, vilken nu hade blivit mycket trång. Om- och tillbyggnaden 1890 blev en kompromiss mellan arkitekt Herman Theodor Holmgrens planer och riksantikvarie Hildebrands värnande om det romanska monumentet. Kor och sakristia revs och långhuset utvidgades åt öster samt försågs med korsarmar. Norra korsarmens västra mur kom att utgöras av den gamla sakristians. Ett nytt kor med absid och sakristia byggdes. Vapenhuset försågs med trappgavlar i stil med de på övriga gavlar. Fram växte en nyromansk skapelse med dansk-skånsk karaktär. Alla fönster gjordes rundbågiga och försågs med järnlufter. Långhusets andra travé försågs med ett fönster i norr. Tegeltäckningen på taken byttes mot galvaniserad plåt. Interiörens läktare revs och 1700-talsmålningarna övermålades. Valv och väggar försågs med språkband, bårder och schablonmåleri. En ny altaruppsats i form av ett podium med hjulkors av trä uppsattes på det nya altaret. Ny dopfunt och predikstolstrappa tillkom, liksom altarring och öppen bänkinredning. 1894 färdigställdes en orgel av Salomon Molander, Göteborg, med nygotisk fasad ritad av H T Holmgren. Denna placerades framför långhusets västport, vilken därmed blockerades. En mellanvägg av trä restes i tornets bottenvåning. 1916 ommålades kyrkan. 1930 förstärktes tornet p.g.a. sprickbildningar. Klockstolens bjälklag försträvades. 1944 målades takens plåttäckning.
1950-51 renoverades kyrkan av arkitekt Axel Forssén. Elektricitet för uppvärmning och belysning indrogs enligt program av Sigurd Lidén. 1890 års bänkgavlar var av "synnerligen banal och orolig form", varför nya tillverkades med de i Tidaholm som förebild. Exteriör och interiör avfärgades med kalk- och oljefärg, varvid 1890 års schablonmåleri övermålades. Predikstolens ursprungliga färgsättning framtogs och konserverades av Olle Hellström. Alla golv fernissades.
1968 installerades en ny orgel, tillverkad av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping. Fasaden var ritad av arkitekt Tore Virke. Orgeln placerades i norra korsarmen, varvid förbindelsen med tornporten återupptogs. Den gamla mellanväggen i tornet revs. En ny vägg med port uppsattes i tornbågen och vapenhuset försågs med skåpsinredning, ny port och innertak. Västporten fick ny panel. 1972-73 svarade samme arkitekt för en omdaning av koret i syfte att ge det en mer medeltida prägel i samklang med västpartiet. 1890 års altaruppsats borttogs och altarringen nygjordes. Ett fönster bröts upp i absiden och försågs med en glasmosaik av Bo Beskow. Korgolvet - som dittills varit rutmönstrat - slipades och fernissades.
1976 utbyttes rötskadat virke i torntaket och dess taktäckning ersattes av ny plåt. 1984 ommålades interiören i enlighet med befintlig färgsättning. 1990 ommålades takplåtarna, varvid de nedre utbyttes samt nya hängrännor och stuprör uppsattes. 1991 lagades och avfärgades fasadernas KC-puts med kalk. 1996 ommålades taken på nytt. Mögelskador i sakristian medförde att man 1999 fick ta bort innerväggarnas sentida glasfiberväv och cementputs. Ett nytt textilskåp insattes.