SKÄLVUMS KYRKA

SKÄLVUMS KYRKA - Kyrkan består invändigt av ett litet och mörkt långhus, i öster lägre och smalare, rakt avslutat kor, öster om koret en rundad absid samt inredd tornunderdel i väster. En bred valvbåge skiljer det egentliga långhuset från tornet. Östra delen av tornets bottenvåning ingår i långhuset, men dess sydöstra hörn är avskärmat till en mycket liten sakristia inuti långhuset, med ingång från öster. I tornets bottenvåning finns även ett vapenhus i väster, läktartrappa norr om detta, ett förvaringsutrymme under trappan och ett annat utmed vapenhusets sydvägg. Mellan långhus och vapenhus finns en dörr. Uppgången till läktartrappan är belägen norr om vapenhusdörren och leder upp från mittgången. Över tornets bottenvåning finns en läktare med läktarbröstet placerat inuti valvbågen. .
Kyrkan har genom sin planform, sina ojämna murverk och sina takvalv bevarat sin romanska prägel. Barockmålningar i tak och på väggar ger byggnaden en stor autenticitet. Färgsättningen stammar från 1960-talet.
LÅNGHUS - Långhuset, bestående av två travéer, är indelat genom mittgång. Bänkarna i väster når ända intill trappbarriären på nordsidan, men slutar ca en halv meter framför dörren till den i långhuset inbyggda sakristian. I öster slutar bänkarna ca två meter framför koret. Närmast koret står på sydsidan en dopfunt och på nordsidan en predikstol med trappa från söder. En bred triumfbåge avskiljer koret från långhuset. Anfangerna smyckas av en skulpterad reliefbård. I bågens övre del sitter en svängd ljusbåge av smide. En rund triumfbåge skiljer även långhus från kor - se ovan. Den svängda läktartrappan i nordväst vetter mot mittgången och utgörs av inbyggda träfärgade, lackade steg. Utmed ytterväggen är en handledare av trä och mot kyrkorummet i öster en vit, genombruten barriär. På västra delen av nordväggen hänger en altaruppsats - se nedan.
GOLV - Golvet utgörs av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar. Bänkarna är placerade på ett ca en dm högt övergolv av smala, lackade, tvärgående bräder. Norr om mittgången fortsätter trägolvet ända intill läktartrappan i väster.
VÄGG - Väggarna är över brösthöjd täckta av en tunn, delvis genomssynlig, vitkalkad slätputs. Härunder är väggarna oputsade. En smal rödmålad horisontell bård skiljer de båda väggpartierna åt. De två takvalvens väggpelarpar indelar väggen i rummets mitt. Pelarna når till golvet och är liksom takvalven dekorerade med heltäckande röda, svarta och vita akantusslingor i Läcköskolans anda, sannolikt 1600-talsrenässans. Över triumfbågen är en figurativ målning som avbildar Kristus som dömer människor på den yttersta dagen. I bilden finns även nakna människor samt i söder ett stort gap. I bågens övre del finns även dekormåleri, medan dess undre parti är oputsat. De båda väggytorna skiljs åt på båda sidor av bågen genom en profilerad stenlist med palmettbård i relief. Utmed golvet har bågen en låg, profilerad, upptill rundad sockel. I söder finns sockeln utmed bågens tre sidor, i norr endast utmed sydsidan.
På långväggarna finns, delvis fragmentariska akantusmålningar. På sydväggen, valvpelaren och det östligaste fönstren, är en ritsad, rektangulär markering - troligen efter ett äldre fönster.
Över läktaren är på västväggens södra del en mindre oljemålning föreställande ett Kristusporträtt och på dess norra del en målning med Maria och barnet.
Utmed sydväggen finns, mellan östväggen och till ca 30 cm från bänkskärmen, ett murat och putsat, smalt podium som överst bildar en hylla. Härpå står en rest kvadratisk romansk stenrelief - troligen ett antemensale. Plattan har fyra kvadratiska nedsänkta fält med två reliefänglar överst, en halvliggande man, förmodligen Daniel, nederst till vänster och ett lejon nederst till höger.
Väggen mot sakristian består av horisontella, träfärgade furubräder.
Söder om triumfbågen, på den korta östväggen, är en romansk, hög stenrelief avbildande en biskop. Biskopen är uthuggen i en rundbågig stenplatta, som murats in i väggen ca en meter ovanför golvet. Biskopen, förmodligen Sankt Nikolaus, bär kräkla och mitra. Han står på en liten, vinklad sockel.
En smal västvägg mellan vapenhusdörr och läktartrappa i norr är av slät, vitmålad panel.
INNERDÖRRAR OCH PORTAR - Dörren till vapenhuset är en rektangulär pardörr, troligen 1960-tal. Den gullaserade dörren har fiskbensmönstrad fyllning samt horisontellt metallhandtag. Dörren till sakristian är smal, naturfärgad och har två höga, smala speglar samt horisontellt metallhandtag.
FÖNSTER - Långhuset har två större rundbågiga, gråmålade fönster på varje sida. Det västligaste fönstret mot norr är dock försatt med en altaruppsats. Fönstren har korspost med två kvadratiska rutor nedtill och två höga, rundade upptill. Fönstren är placerade i segmentbågade, utåt svagt konande smygar, putsade och vitmålade.
Över läktaren är ett litet rundbågigt fönster i söder. Fönstret sitter i en djup, rundbågig smyg.
TAK - Taket är rundbågat och kryssvälvt och består av två travéer. Taket har ett heltäckande, troligen retuscherat, akantusmåleri i Läcköskolans anda. I västra travén består målningarna av svarta konturer, medan i den östra målningarna innehåller röd färg. I den östra travéens östligaste valvkappa finns ett änglahuvud. I mitten av samma travé finns en fyrbladig blomma, som tjänstgör som kronfäste. I valven finns flera ca 5 cm stora hål.
Över läktaren finns ett sentida plant trätak av profilerade, tvärgående, troligen oljade bräder. Taket stöttas av fyrsidiga bjälkar. Under läktaren är ett grått, plant trätak.
KOR - Koret avgränsas från långhuset genom ett trappsteg samt av en triumfbåge - se ovan. Öster om koret är en rund absid, där altaret är något inskjutet. Den smala altarringen står ca en meter från altaret och en meter från syd - och nordväggarna. Söder om altaret står en rikt järnbeslagen kista. Öster om triumfbågen står vid varje långsida en brudbänk. På nordväggen finns en medeltida trämadonna i ett på insidan igensatt fönster och på västväggen, norr om triumfbågen, är upphängt en rektangulär stenplatta med medeltida reliefskulptur. Relieferna utgörs av två kolonnetter och mellan dessa en arkadbåge.
GOLV - Korgolvet utgörs av grovt hyvlade kalkstenar. I korgolvet, utmed sydväggen, är inmurat en porträttgravsten. Framför och innanför altarringen ligger en stor yllematta vävd i röda och grå geometriska mönster.
VÄGG - Långväggarna har en bröstning i form av ett oputsat väggparti medan övriga vägytor har tunn puts med fragment av röd och grå dekormålning med akantusornament i Läcköskolans anda. I nordväggens västra parti finns ett målat änglahuvud och i den östra en sittande kvinnofigur - möjligen bebådelsen.
Under korets sydfönster, ca 60 cm över golvet, finns en nisch där ett element är placerat. På motsatt sida finns ett på insidan igenmurat fönster. I nedre delen av den vitputsade fönstersmygen finns en rektangulär nisch med en medeltida madonnaskulptur. Nederkanten av denna nisch når i höjd med den målade bröstningsbården. Under nischen är en skulpterad stenkonsol i form av tre nedåt avsmalnande trappsteg.
Absidväggen är hjälmvälvd, oputsad och tunt vitkalkad. Vid var och en av absidens sidor är ett skulpterat kapitäl ca två meter över golvet. Över absidväggen finns på östväggen en Läckömålning med en sol mellan voluter i rött.
FÖNSTER - Koret har i söder ett fönster med samma form och placering som långhusfönstren. I norr är en igensatt fönstersmyg - se ovan. I öster är ett litet, gråmålat och rundbågigt absidfönster i en utåt konande, putsad och kalkad djup smyg.
TAK - Kortaket är kryssvälvt och består av en travée, dekorerat med liknande målning som långhustakets östra del.
FAST INREDNING
ALTARE - Stenaltaret har en kraftig sandstensskiva. Underredet har i de främre hörnen skulpterade hörnkolonnetter med bladkapitäl av mörkare sten och består i övrigt av profilerad sandsten. I bakstycket är ett mittparti av omålat trä och med luckor i samma material. På altaret står ett träkrucifix. Altaret sammansattes 1960-1962 av ursprungliga delar, vilka kompletterades.
BÄNKINREDNING - Långhusets öppna bänkinredning är från 1902 och färgsättningen från 1962. Bänkinredningen består av två kvarter, placerade på ett undergolv några cm från ytterväggarna. Det södra kvarteret innehåller nio bänkar och det norra elva bänkar. Bänkskärmar finns mot koret. Skärmarna är av omålad ek. Deras övre parti är genombrutet med svarvade spjälor och deras nedre parti har genombrutna kvadrater utmed golvet. De ommålade ekgavlarna är smalare upptill och nedtill samt rikt snidade. Dekoren består bland annat av en hög kvinnofigur i relief. Gavlarnas ryggparti kröns även av en snidad kvinna. Invändigt är bänkarna målade i starkt blått. I varje rygg är en nedsänkt spegel med fyllning av släta vertikala bräder. De nationalromantisk inspirerade bänkarna är troligen nytillverkade.
Korets brudbänkar har hel ryggbricka och träkarmar. Bänkarna har en enkel röd marmorering förutom ryggen som täcks av svarta prickar på röd botten.
PREDIKSTOL - Predikstolen från 1600-1700-talet är polygonal men vinklas ut mot söder. Färgerna är gröna och blå med guldlister. Varje sida består av ett fält och det raka partiet av två stycken. Varje fält innehåller två kannelerade pilastrar, som uppbär en arkadbåge med silverfärgade stjärnor. I arkaderna finns skulpturer av Matteus, Kristus, Markus, Johannes, Lukas samt ytterligare en person. Ovanför bågarna finns rödbruna språkband med personernas namn och under med bibelcitat i vitt. Korgen avslutas nedtill med en utsågad och enkelt målad bård av voluter. Predikstolen vilar på en åttasidig, grågrön fot och den raka vinkeln mot söder på ett murat skrank. Ett åttasidigt ljudtak kröns av ett förgyllt kors, vilande på genombrutna koncentriskt placerade bågar. Den profilerade och snidade kanten är målad i guld, rött och grönt. Undersidan är blå med reliefstjärnor..
ORGEL -Orgeln saknar synliga pipor. Fasaden är enkel och träfärgad med brutet krön. Spelbordet är vänt mot öster. Orgeln, byggd 1972 av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping, har sju stämmor, fördelade på en manual och pedal.
LÄKTARE - Läktaren vilar på horisontella nyare bjälkar med konsoler under golvet. Läktarbröstet består av ett skrank med profilerad sarg i guld och rött upp - och nedtill. Läktarbröstet är i övrigt målat i grönt och prytt av fyra höga speglar med målade blomsterurnor i gulrött och blått på gul botten, troligen 1700-tal. Läktarens golv täcks av blå heltäckningsmatta. Utmed sydväggen står en bänk. I läktarens norra del går en torntrappa upp från öster. Torntrappan avskärmas genom tunna träväggar. Trappan är rak med inbyggda steg.
SPECIFIKA INVENTARIER
ALTARTAVLA - Altartavla utgörs av det lilla absidfönstret i öster.
ALTARUPPSATS - Altaruppsatsen från 1600-1700-talet flyttades 1961-1962 från koret till nuvarande plats å nordväggen. Uppsatsen består i mitten av av en calvariegrupp med skulpturer av Kristus, Johannes och Maria mot en slät, blå bakgrund. På varje sida av gruppen är en korintisk spiralkolonnett. Flyglarna utgörs av förgylld, snidad akantusornamentik med Petrus i väster och Paulus i öster. Det halvrunda krönet är blått med profilerade lister. I bågen är en Madonna med barnet. Den kröns av två liggande änglar med ett ankare i väster och ett kors i öster. Uppsatsens underrede består av ett svart språkband med bibelord i guld mellan två fruktklasar i relief.
ALTARRING -Den runda, rödmålade altarringen är genombruten med sex profilsvarvade spjälor som uppbär ett armstöd av trä. Knäfallet vilar på korta, raka ben. Det är stoppat och läderklätt. Altarringen är från 1962.
DOPFUNT - Dopfunten från 1100-talet har cylindrisk cuppa, nedåt konande. Foten är troligen nytillverkad, profilerad och uppåt konande. Cuppan pryds av reliefdekor i form av kentaurer, drakar, krigare, Kristi dop mm i arkadbågar. en bred palmettfris mellan två repstavar. Den profilerade foten är fyrsidig och uppåt konande. Funten tillskrivs Otheric.
NUMMERTAVLA - Nummertavlan består av en slät, ljus ny träskiva.
MADONNA - Den tronande madonnan av ek är från 1200-talets senare del. Maria och Jesusbarnet är skurna ur samma trästycke. Maria sitter på en bänk med Jesus på vänster knä. Maria bär fotsid, draperad mantel och klänning. Hon har tidigare haft krona. Jesus har fotsid klädnad, ett äpple i vänster hand och håller höger hand uppsträckt. Jesus saknar fötter. Fragment av röd färg och någon kredering kan skönjas.
VAPENHUS - Vapenhuset är beläget i långhusets sydvästra hörn - se ovan.
GOLV - Golvet består av rektangulära, grovt hyvlade kalkstenar.
VÄGG - Väggarna är utgörs av oputsade sandstenskvadrar.
PORT/DÖRR - Porten i väster är gammal och av vertikala, breda bräder med stocklås. Den rektangulära dörren sitter i en djup rundbågig nisch. I norr respektive söder är en grå spegeldörr som leder till förrådsutrymmen.
TAK - I taket sitter gråvita bräder.
SAKRISTIA - Sakristian är sedan 1962 inbyggd i långhusets sydvästra hörn. I östra delen av nordväggen och i den lilla väggbiten norr om dörren i östväggen är ett sammanhängande fönster under taket. Utmed västväggen står ett litet vitt bord med ett enkelt träkors. I rummet förvaras ett blomsterbroderi, troligen 1700-tal, inramat och glasat.
GOLV - På golvet ligger brun heltäckningsmatta.
VÄGG - väggarna i väster, norr och öster utgörs av slät, ljust brunmålad träpanel. I söder utgörs väggen av oputsade kvadrar av sandsten med en hög och smal sockel.
DÖRRAR - Se långhus.
FÖNSTER - De ljust bruna fönstren i liv med väggen indelas i kvadratiska smårutor genom blyspröjs.
TAK - Taket består av släta, ljusbruna bräder.
TORN -
TORNVÅNING - Våning 1 utgörs av vapenhus. Våning 2 kommer man till från läktarens norra del. Trapporna är raka och av trä. Våning 2 och 3 har väggar av oputsad kvadersten samt golv och tak av plankor. På våning 3 finns de två klockorna.

SKÄLVUMS KYRKA - Kyrkan består av kort rektangulärt långhus, ett något smalare västtorn, ett lägre och smalare, rakt avslutat kor i öster samt en rundad absid. Kyrkan är ett väl bevarat byggnadsverk från medeltiden.
FASAD - Kyrkan är byggd av finhuggna, oputsade sandstenskvadrar. Sockeln av samma material är skråkantad och gjord i två avsatser. Utmed tornets norra sida är en rest liljesten.
PORT - Huvudingången är belägen i tornets västfasad. Den består av en rektangulär dörr, beslagen med järnlameller och sannolikt medeltida. Dörren har dekorativa nitar, fyrsidig nyckelskylt och smidd dragring. Dörren är placerad i en djup, rundbågig nisch med murad och oputsad omfattning med tresidig profil. I centrum av det rundbågiga tympanonfältets reliefdekor är den välsignande Kristus inom en mandorla av repstavsornamentik. Norr om Kristus är evangelisten Matteus attribut (den bevingade människan) och söder om evangelisten Johannes attribut (örnen). Figurerna inramas av en band med inhuggna enkla växtrankor samt överst "OTHELRIC ME FECIT". I porten är en tröskel av kalksten och framför en stor kalksten.
FÖNSTER - Långhuset har på varje långsida två rundbågiga fönster i liv med fasaden. De mörkgrå fönstren har korspost. Varje luft indelas genom blyspröjs i smårutor. Fönstrens övre, rundade del har en finhuggen sandstensomfattning i liv med fasaden. Fönstren är placerade i liv med fasaden. I korets södra respektive norra fasad är ett fönster med samma utformning. Fönstren är troligen från 1901. I absiden finns ett litet, rundbågigt, mörkgrått östfönster, genom blyspröjs indelat i sex rutor. Det sitter i en djup, konande nisch. I tornets västfasad och sydfasad är en rundbågig dubbelvälvd rundbågig glugg med mittkolonnett. Kolonnetterna har tärningskapitäl. Tornet har i söder ett litet rundbågigt, gråbrunt fönster i läktarvåningen och ett i andra våningen. Båda sitter i liv med fasaden och har finhuggen sandstensomfattning. I tredje våningens östfasad är en mycket liten, halvrund glugg.
TAK - Långhus och kor har skiffertäckta sadeltak. Tornet har spåntäckt torntak och absidens rundade tak täcks av spån. Tornet kröns av ett kors, troligen av koppar.

SKÄLVUMS KYRKA - Skälvums kyrka uppfördes under 1130-talet. Kyrkans byggmästare var Othelric, vars namn går att läsa i en relief över västportalen. Kyrkorummet välvdes troligen under senmedeltiden. Förutom den bevarade medeltida planen och det medeltida murverket är även bevarat en liljesten, en dopfunt, en skulpterad madonna, en biskop i stenrelief, delar av ett stenaltare, en kvadratisk stenrelief (troligen ett antemensale) och möjligen västporten från medeltiden. Predikstolen, den före detta altaruppsatsen, muralmålningarna, brudbänkar och troligen läktaren är från 1600-talet - 1700-talet. Den första orgeln inköptes 1890.
1901 borttogs övermålning på altaruppsats och predikstol samt restaurerades. Othelriks stenrelief, som suttit vid ett tidigare rivet vapenhus i söder, placerades i västportalens tympanonfält. En bänkinredning i nyrenässans av ek tillkom. 1908 framtogs takmålningarna genom CW Pettersson. Kyrkan restaurerades 1911 under ledning av Karl Möller. Underliggande dekormålning på läktarbröst och brudbänkar befriades från övermålning. Dåvarande segmentbågade fönsterbågar byttes ut mot rundbågade. Den gamla orgeln ersattes 1928 av en ny.
1945 godkändes S Lidéns förslag på elektriska installationer med bland annat eluppvärmning.
1960-1962 genomfördes en omfattande inre restaurering under ledning av arkitekt Erik Lundberg, Stockholm. Stenarbeten utfördes av Firma Karlsson o Hurtig och konservering av Olle Hellström, Skara. Bänkarna reparerades, ny altarring uppsattes och en gravsten, funnen vid utgrävningarna, placerades i koret. Istället för det tidigare träaltaret insattes ett stenaltare. En altarskiva hittades i samband med restaureringen och sammansattes nu med två hörnkolonnetter (sedan 1880-talet förvarade på Statens Historiska Museum) samt några nya delar. Det nya altaret placerades längre österut än det gamla. Den tidigare altaruppsatsen upphängdes istället på nordväggen. Ny sakristia inreddes i långhusets sydvästra del. Ett norrfönster sattes igen på långhusets insida, men lämnades synligt på utsidan. Predikstolen sänktes och fick ny trappa. Nya dörrar till vapenhus insattes. Tak, väggar, bänkinredning mm rengjordes och målades.
En ny orgel inköptes av Smedmans orgelbyggeri, Lidköping 1972.
1980 utbyttes torntakets ekspån genom firma STH, Erik Pettersson, Halmstad. Taket omlades 1988.