LJUNGS GAMLA KYRKA

LJUNGS GAMLA KYRKA är byggd i sten, med medeltida delar i långhusets västra del samt östra korväggen, och består av långhus, fullbrett kor med tresidig koravslutning i öster, samt ett gravkor på norrsidan (nu nyttjat som förråd). Gravkoret har motsvarande utformning som kyrkans övriga exteriör, saknar dock fönster. Kyrkan stod som ruin under 1900-talets början, och alla detaljer som tak, dörrar, fönster etc härrör från reparationer mellan 1937 och 1950.

FASADERNA är slätputsade och avfärgade i vitt, utan egentlig sockel men med ett frilagt murparti strax ovanför marknivå. Kyrkans TAK är ett sadeltak, avvalmat över koret, täckt med rött tegel.

HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom en liten rundbågig port, med en gråmålad trädörr med diagonalställd panel. En ingång finns också på korets sydsida, med en rundbågig medeltida portal av blågrå täljsten. Portalen har profilerade anfangsstenar medan övriga stenar är helt släthuggna. Ytterligare en sten med profilering ligger löst på marken intill. Portalen utflyttad till detta läge 1730 då koret byggdes om.

FÖNSTREN är halvhöga tresidigt avslutade spröjsade träfönster, målade i ljusgrått. Solbänkar av plåt. Två medeltida fönster finns också, mycket små. Ett i östra kormuren, ett smalt rundbågigt fönster med en omfattning av glimrig skivig gnejs, med en enkel profilering runt kanten. Ett andra fönster mitt på sydväggen, litet, smalt och rundbågigt, med putsade kanter.

KYRKORUMMET är ljust och enkelt hållet i sin inredning, vilken helt är tillkommen 1950, vilket även gäller träfönstren och dörrarna. Vapenhus, sakristia eller andra biutrymmen saknas.

KORET har tresidig avslutning åt öster och ingen särskild markering mot långhuset. GOLVET är belagt med gråstensplattor, möjligen av äldre datum. Inne i bänkkvarteren ett lackat brädgolv. VÄGGARNA är slätputsade och vita, med en bröstning av trä inne i bänkkvarteren. TAKET är ett välvt brädtak, avvalmat över koret. Taket är ljust gråmålat. I mötet mellan tak och vägg en profilerad taklist med tandsnitt.

INGÅNGAR finns i väster direkt utifrån, samt på korets sydsida. Båda ingångarna har släta bräddörrar med smidda låskonstruktioner, marmorerade i ljusgrått. I östväggen, på ömse sidor om altarringen, finns två rundbågiga nischer som markerar läget för ingångarna till de gravkor som fanns tillbyggda till kyrkan fram till 1833. FÖNSTREN är halvhöga tresidigt avslutade spröjsade träfönster, målade i ljusgrått, sittande i djupa rundbågiga fönsternischer. Två medeltida fönster finns också. I öster, ovanför altaret, finns en djup och smal rundbågig fönsternisch, med en fönsterbänk i två avsatser, och mitt på sydsidan finns en rektangulär smal och djup fönsternisch av ungefär samma storlek. Själva fönstret är dock rundbågigt.

INREDNING:

ALTARE - Av sten, vitputsat, med två små nischer nära golvet på norra resp södra sidan. Altarskiva av ljusgrå kalksten. Troligen en medeltida kärna i altaret. Utanför kyrkans sydvägg står en stenhäll lutad, som kan vara den medeltida altarskivan, senare dock kanske nyttjad som trappsten.
ALTARPRYDNAD - Mindre krucifix av trä. Tillverkat Walfrid Andersson i Forshälla 1953.
ALTARRING - Halvrund öppen altarring, med svarvade balusterdockor. Gråbeige marmorering, knäfall och överliggare av röd sammet.
PREDIKSTOL - Placerad på norrsidan, bestående av korg, ljudtak och trappa med skrank, allt urfört i barockinspirerad stil. KORGEN är åttkantig, med evangelistskulpturer inom snidade arkadbågar på sidorna. LJUDTAKET har motsvarande form och har en kant i form av en bred hålkäl, och med kreneleringar i över- och underkant. Krönt av ett förgyllt kors. TRAPPANS barriär är hög och fungerar delvis som en avskärmning invid predikstolen. Allt målat i laserande dämpade färger. Från 1956, ritad av Axel Forssen, med komplettering av träsniderierna 1967 av Walfrid Andersson.
DOPFUNT - Av snidat trä. Sexkantig kalkformad, med snidade dekorationer: Blomstergirlang på foten, kors på skaftet och änglahuvuden på cuppans sidor.. Målad i ljusa färger och med vissa förgyllningar. Tillverkad för kyrkan av Walfrid Andersson 1960.
BÄNKINREDNING - Två slutna kvarter på ömse sidor om mittgången. 1700-talsinspirerad utformning, med marmorerade speglar i bänkdörrarna. Grågrönlaserade partier däremellan, och insidan i rödbrun lasering. På de främre bänkskärmarna svarvade ljushållare. Utseendet går tillbaka på den äldre bänkinredningen före 1904.
KORBÄNKAR - På korets sydsida, av samma utförande som övriga bänkar.
LÄKTARE - Saknas.
ORGEL - Placerad på ett podium bakom det norra bänkkvarteret. Modernt och enkelt utformat orgelhus, utan dekorationer, av lackad ek. Byggd av Magnussons orgelbyggeri 1970
NUMMERTAVLOR - En mindre nummertavla, placerad på ståndare på södra bänkkvarterets främre bänkskärm. En svart oval siffertavla, omgiven av en profilerad och förgylld ram, och med skulpterad, målad och försilvrad kröndekoration. Förmodligen från 1700-talet, restaurerad och med ny siffertavla.
KLOCKOR - Kyrkklocka i klockstapeln, gjuten 1959.

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

LJUNGS GAMLA KYRKA har ett medeltida ursprung, och är troligen byggd på 1100-talet eller 1200-talets början. Den har haft en romansk planlösning med rektangulärt långhus och smalare kor, åtskilda av en triumfbåge. Medeltida murverk är bevarade i långhusets västra del samt möjligen också i östra korväggen. Den medeltida korportalen finns bevarad, återanvänd i sitt nuvarande läge där den dock är något breddad (vilket syns eftersom valvstenarna inte stämmer med dörrbredden). Den är huggen i täljsten, och i detta material är också två anfangsstenar från triumfbågen huggna. Kyrkan har också två medeltida fönsteröppningar bevarade, två små närmast fönstergluggar, en i östra korväggen och en mitt på södra långsidan.

En större reparation skedde troligen på 1620-talet, det är belagt att kyrkan "pinnades (dvs småsten kilades in i fogarna) och kalkslogs" samt att det inköptes 1000 taktegel till kyrkan, samt att ett nytt innertak lades över kyrkorummet. Dessutom anskaffades troligen kyrkans altaruppsats vid denna tid. Några år senare, 1634, anskaffades också kyrkans predikstol. Större fönster togs troligen upp på 1660-talet.

1729-1733 byggdes koret om, det breddades till nuvarande tresidiga form. Sannolikt skedde även andra förändringar då. 1791 målades interiören av Johan Henric Dieden.

Under 1700-talet byggdes två gravkor till på östgaveln, och 1807 ytterligare ett, på norrsidan. Redan på 1830-talet utrymdes dock gravkoren och de vid östgaveln revs.

En större upprustning skedde på 1820-talet, efter en biskopsvisitation där kyrkans bristfälliga skick påpekades. Ytterligare renoveringar skedde under 1800-talet, och 1851 fick kyrkan ett nytt yttertak, något lägre än tidigare. Kyrkan ansågs dock liten i förhållande till folkmängden, och en ny kyrka diskuterades. Den kom att förläggas på en ny plats, drygt hundratalet meter väster om den gamla kyrkan, och stod klar 1902.

Den gamla kyrkan utrymdes, och kvarvarande inredning och virke såldes på auktion 1904. Murarna fick dock stå kvar, tanken var bl a at det skulle bli en vacker kyrkoruin enligt en samtida beskrivning: "så att endast murarne komma att stå kvar, varefter genom plantering av vildvin eller murgröna uppefter väggarne kyrkan skulle få ett egendomligt eller vackert utseende". Den började dock redan tidigt att förfalla. Den första konserveringen av ruinen skedde redan 15 år senare, 1919, och på 1930-talet blev det åter nödvändigt med åtgärder. 1933 ställdes gravkoret på norrsidan i ordning, för att användas som bårhus, och 1937 reparerades övriga kyrkans murar, och man byggde ett nytt taklag och satte in fönster.

Eftersom den nya kyrkan hade drabbats av kraftiga fuktproblem, inleddes en diskussion om att eventuellt ställa i ordning den gamla kyrkan helt och hållet. Så skedde också 1950-1951, då kyrkan återinvigdes med en nyskapad interiör, med utseendet vid 1800-talets slut som förebild. Första högmässan hölls i maj 1951 och återinvigning skedde i december 1951. Denna restaurering kompletterades vid 1950-talets slut med att klockstapeln återuppbyggdes 1959.