STENUNGSUNDS KAPELL

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Kapellet uppfördes som en lösning för det framväxande samhället kring järnvägsstationen och färjeläget i Stenungsund, liksom för de som bodde på Stora Askerön och Stenungsön, vilka hade lång väg till den egentliga sockenkyrkan i Norum. En kapellbyggnadsförening bildades 1917, och arbetena inleddes hösten 1924 och 15/12 1925 hölls första gudstjänsten. Den egentliga invigningen skedde 27/1 1927. Kapellet uppfördes av byggmästare Hjalmar Olsson, Bleket, Tjörn, efter ritningar av arkitekten Sven Wedenmark, Göteborg.

En större reparation skedde 1949-50, och ytterligare en 1970-71. Vid båda dessa skedde vissa ändringar, som skivinklädnad av väggar och tak 1949 samt vissa ändringar i biutrymmena. Nuvarande färgsättning med marmoreringar troligen från 1970-71.

STENUNGSUNDS KAPELL har en grundform som har drag från 1910-talets nationalromantiska småkyrkor, men har samtidigt en klassicistisk utformning på många av sina detaljer kring portalerna, takfoten etc. Den har en rektangulär grundplan, med tillbyggd sakristia i öster och klocktorn i form av en takryttare över västgaveln. Sakristians utformning gör att man utifrån uppfattar den som ett smalare kor. FASADERNA är klädda med vitmålad lockpanel, med en kraftig sockel av granit. Längs långsidorna finns också snedsträvor, inklädda med samma typ av panel. Kyrkans TAK är ett sadeltak, lägre över sakristian, täckt med rött tegel. Torntaket klätt med kopparplåt. Under takfoten en profilerad taklist av trä med klassicistisk utformning, vitmålad som fasaden i övrigt.
TORNET eller takryttaren är av trä med fasader som kyrkan i övrigt. Tredubbla rundbågiga ljudluckor i alla väderstreck, och ett pyramidformat tak krönt av ett förgyllt kors.
HUVUDINGÅNGEN är i väster. En rektangulär granittrappa i fem steg och med järnräcken leder till en portal med klassicistisk utformning. Själva dörren är en dubbel kopparklädd trädörr, med ett halvrunt överljusfönster ovanför. Den är omgiven av en portal i form av en tempelgavel uppburen av dubbla runda kolonner på ömse sidor om dörren. Ingångar också på korets sydsida samt i norr till sakristian, båda genom kopparklädda enkeldörrar, med klassicistiska portaler i form av tempelgavlar uppburna av runda kolonner. Till ingången på sydsidan har en lång ramp byggts i trä under senare år. FÖNSTREN är rektangulära spröjsade träfönster, målade i grått. I västgaveln finns ovanför ingången en grupp på tre små rundbågiga fönster, dessutom ytterligare tre småfönster, två runda och ett rundbågigt i gavelspetsen. Sakristians östfönster är ett högt rundbågigt fönster med en klassicistiskt utformad omfattning.

KYRKORUMMET är nära nog lika brett som det är långt, och med en förhållandevis hög takvälvning. Koret är smalare än långhuset, och smalnar dessutom av åt öster, vilket gör at det ser djupare ut än vad det egentligen är. Sakristian ligger öster om koret. Orgelläktare i väster, och under läktaren finns vapenhus, läktartrappa och WC.

GOLVET i långhuset är ett lackat trägolv. Korgolvet är ett steg högre och belagt med ekparkett. VÄGGARNA är klädda med släta vitmålade träfiberskivor. TAKET är välvt i treklöverform, och klätt med likadana släta skivor som väggarna. Taket är ljust blåmålat. Profilerad taklist, marmorerad i grönt. Kortaket är ett lägre tunnvalv, till synes uppburet av smala marmorerade kolonner i korets hörn.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt i sydöst via ett invändigt vindfång på korets sydsida. Nyklassicistiskt inspirerade spegeldörrar med två fyllningar, mot vapenhuset marmorerade, vitmålad i sydöst. Ingång till sakristian på korets norrsida, innanför altarringen, med en liknande dörr. FÖNSTREN är rektangulära spröjsade träfönster, målade i vitt med grå omfattningar, och med innanfönster.
SAKRISTIA - På korets norra och östra. Moderniserad inredning, men alla innerdörrar med deras karaktäristiska utformning finns kvar.
VAPENHUS - I väster, med ett extra vindfång in mot kyrkorummet. Moderniserad inredning, men de flesta innerdörrar med deras karaktäristiska utformning finns kvar.

INREDNING:

ALTARE - Något framdraget från östra korväggen. Sidorna och framsidan indelade i spetsbågiga fält, i mitten på framsidan är ett kors inskuret. Målat i olika nyanser grått och grågrönt i marmorering. Från byggnadstiden, tillverkad av Axel Ljunggren, Ryssby.
ALTARRING - Rundad, sluten, löper mellan korest sidoväggar. Indelad i spetsbågiga fält av samma typ som på altare och predikstol. Målad som altaret. Knäfall och överliggare klädda med ockragult tyg. Från byggnadstiden, tillverkad av Axel Ljunggren, Ryssby.
ALTARUPPSATS - Placerad på östra korväggen. Av skulpterat och målat trä, en relief föreställande Kristus med upplyfta händer. Mindre flyglar med relief av Den helige ande i from av en duva samt nattvardskalk, och texten "Jag är sanningen, vägen och livet". Tillverkad av Viking Lanje, Halmstad 1971.
PREDIKSTOL - Placerad på väggen på norrsidan om koröppningen, med ingång från sakristian. Åttkantig korg, med spetsbågiga fält på sidorna. Hela korgen marmorerad i imitation av olikfärgade marmorsorter i rött, rödbrunt samt grönt. Från byggnadstiden, tillverkad av Axel Ljunggren, Ryssby.
DOPFUNT - Söder om koret. Av skulpterad ek. Åttkantig profilerad fot och skaft, prytt med blomsterdekoration i högrelief. Tillverkad av skulptören Valfrid Andersson, Timmerås, Forshälla. 1926.
BÄNKINREDNING - Öppna kvarter utmed långväggarna. Gavlar och bänkskärmar dekorerade med en enkel fältindelning med olika färgnyanser i brunt och grågrönt. Bänkarna invändigt ljusbruna med grågröna bokbrädor. Från byggnadstiden, tillverkad av Axel Ljunggren, Ryssby.
LÄKTARE - I väster, buren av åttkantiga grönmarmorerade pelare under framkanten. Läktarbröstningen är indelade i rektangulära speglar, och målad i olika nyanser av grågrön marmorering.
ORGEL - Dörrar och snickerier av obehandlad ek, med enkel utformning utan dekorationer. Byggd av John Grönvall, 1959. Renoverad 1975..
NUMMERTAVLA - På långväggarna i öster. Svarta siffertavlor omgivna av släta grå ramar med ett enklare förgyllt krönornament. Från 1925.
KLOCKA - Gjuten av samma smälta som storklockan i Lunds Domkyrka 1925. Av M. Ohlsson i Ystad.
ÄLDRE INREDNINGSDETALJER- Den ursprungliga altarprydnaden i form av ett enkelt kors står sedan 1971 uppställt i passagen öster om koret.