HULTSFREDS KYRKA

Kyrkofullmäktige beslöt år 1934, efter några års diskussion, att låta uppföra en kyrka i Hultsfred såsom kommunalt beredskapsarbete. Platsen för kyrkan och kyrkotomten förlades i anslutning till den redan anlagda kyrkogården. Förslagsritningar inkom från arkitekterna Kurt von Schmalensee, K M Westerberg, E Milles och Elis Kjellin. Den 31 augusti fastställde
Kungl. Maj:t de ritningar som var utförda av arkitekt Elis Kjellin som hade valt att rita en traditionell vitputsad kyrka med långhus och torn och med inredning utförd med olika historiska stilar som förebilder. Under 1900-talets första decennier avlöste olika formspråk varandra i snabb takt vilket påverkade arkitekterna. Mellankrigstidens kyrkor höll dock ofta den traditionella formen och man valde gärna att låta inredningen följa i samma spår.
Kyrkan byggdes med ett rektangulärt långhus och ett kvadratiskt torn i väster. Sakristia ordnades norr om koret, men i samma murliv som långhuset norra långsida och korets östvägg. Murarna uppfördes av tegel som vitputsades. I delar av konstruktionen användes järnbalkar, så exempelvis i tornet och invändigt exempelvis i pelarna som bär upp läktarpartiet. Långhusets sadeltak belades med skiffer från Grythyttan och tornets lanternin och huv kläddes med kopparplåt. Entréer förlades till tornets västra sida samt till korets södra del. Det var på många sätt en traditionell, svensk kyrkobyggnad som uppfördes. Även invändigt slöt man an till äldre traditioner med ett enkelt, ljust kyrkorum och inventarier med historiserande drag. Kyrkans arkitekt, Kjellin, ritade även predikstolen, altarskåpet, psalmnummertavlorna, bänkinredningen, altarringen, dopfunten av marmor och de pampiga ljuskronorna av mässing. För det konstnärliga arbetet med predikstolen och altaruppsatsen stod Arvid Källström, Påskallavik. I valet av fast inredning lät sig arkitekten inspireras av olika stilar och former ur det förflutna vilket bl a resulterade i att han valde att låta tillverka ett altarskåp till absiden och en traditionell predikstol med korg och ljudtak. Kyrkorummets färgsättning gick i grågult med ljusgrönt mot blått i koret och i taket ovan läktaren. Huvudentreprenör var byggmästarna Hammarlund & Östh, Vimmerby. Predikstol, altarskåp och nummertavlor tillverkades av Hultsfreds Träförädling och bänkarna av Hultsfreds Byggnadssnickeri. Målningsarbetena utfördes av Bröderna Ekholm, Malmslätt. På läktaren placerades en orgel tillverkad av A. Mårtensson, Lund med en orgelfasad som lämnade fri sikt för det runda fönster som finns mot väster i tornet. Kyrkan invigdes Kristihimmelfärdsdagen den 21 maj 1936 av biskop Tor Andrea assisterad av 13 präster.
År 1964 var det dags för kyrkans första restaurering. Johannes Dahls arkitektfirma stod bakom arbete med ingenjör Erik Persson, Tranås, i spetsen och med huvudentreprenören byggfirman Harry Bergman Byggnads AB, Hultsfred. Enligt källorna ska, fram till detta år, i princip inga förändringar ha skett från det att kyrkan uppfördes. Arbetena 1964 rörde i huvudsak ommålning av interiören i en något ljusare ton (troligen syftar man på väggar). Takets mittparti målades i blå kulör. I koret sattes de två fönstergluggarna i takvalvet igen, och ett fönster mot söder förstorades så att det blev lika stort som långhusets fönster. I fönstret sattes färgat glas och dopfunten placerades framför det nya fönstret. Utvändigt lagades skiffertaket och fasaderna avfärgades med kalkfärg lätt bruten med guldockra och bensvart. Omförgyllning med bladguld utfördes av kors på torn och förgyllda partier på ljudluckor. Den 25 oktober återöppnades kyrkan av domprosten i Linköping, teologie doktor Nils Johansson.
År 1968 införskaffades ett nytt orgelverk från orgelbyggare Hammarberg & Son. Vid samma tillfälle byggdes också orgelhuset om till dagens utseende och försågs med ett ryggpositiv som insattes i läktarbarriären.
På 1970-talet, med stor tillväxt i samhället, fanns behov av att bygga ut både kyrkan och församlingshemmet, vilket också utfördes. Beslutet för kyrkans del togs i oktober 1976. Återigen kontaktades Johannes Dahls firma i Tranås, nu med arkitekterna Elis Andersson och Hans Fredriksson, samt med ingenjör Erik Persson som konsult. Huvudentreprenör blev Bygg AB Böris, Hultsfred. Från början hade man planerat att få nya utrymmen genom att bygga ut kyrkans källare. Så blev det dock inte. Kyrkan fick istället en tillbyggnad mot öster bakom koret. Tillbyggnaden har bara en våning och en form som gör att den "sluter om" kring det gamla korpartiets fasad. Ingång finns på ungefär samma plats som den tidigare koringången samt mitt på östra fasaden. Från den första ingången kan besökare ta sig till ett rum som bl a är till för dopföljen och vidare till en toalett,. I tillbyggnaden finns också en utökad sakristia, kapprum, förråd, förvaringsutrymmen för kyrkliga skrudar och trappa till vinden. Genom tillbyggnaden var man tvungen att sätta igen det vid 1964 års arbeten förstorade fönster och åter öppna de mindre ljusgluggarna i korets tak. Yttertaket som varit valmat ovan koret höjdes nu så att hela långhuset kom att täckas av ett sadeltak. Den nya tilllbyggnadens putsade fasader kalkavfärgades. Även övriga kyrkans fasader kalkavfärgades.
I kyrkorummet togs den första raden bänkar mot koret bort. Även längst bak i kyrkorummet togs en bänkrad bort. I golvet där bänkar tagits bort fylldes i med golvtegel likt omgivande ytor. Invändigt målades delar av interiören om. Bänkarna ska vid detta tillfälle ha återfått sin ursprungliga färgsättning. Läktaren utökades kraftigt till ytan, vilket medförde att läktarbarriären fick byggas om något och att två ytterligare pelare krävdes för att bära upp den. Trappan till läktaren vändes så att orgelläktaren blev ett slutet rum. I vapenhuset gjordes plats för handikapptoalett och kapprum. Vid södra ingången byggdes en utvändig ramp. Under samma renovering konserverades altarskåp och predikstol av konservator Sjösten. Kyrkan återinvigdes av biskop Ragnar Askmar den 3 dec 1977. Två år senare försågs kyrkan med en kororgel förfärdigad av Robert Gustafsson, Härnösand.
År 1987 utfördes omkalkning av tornets och långhusets västra fasader. Fönster mot väster målades också om. År 1998 var det dags för nästa invändiga renovering, denna gång under lening av arkitekt Lennart Arfwidsson, Atrio Arkitekter Västervik AB. I huvudsak gällde arbetena ommålning av interiören där viss färgsättning bibehölls och annan gjordes ny. Taket målades med latextempera i rött och taket med latexfärg i grönt. Väggarna målades med latexfärg i vitt. Samtliga fönster renoverades och målades med linoljefärg i grått. Bänkarnas, kolonnernas samt läktarbröstningens bemålning behölls och undergick endast rengöring, samt lagning och ny lasering där behov förelåg. Bänkarna omdisponerades något genom att några bänkar togs bort och andra kortades. Detta medförde ombyggnad av trägolvet under bänkarna som sänktes till omkringliggande tegelgolvs nivå. I kyrkans bakre del där bänkar tagits bort kompletterades med golvtegel som oxaloljades likt det befintliga. Under läktaren ordnades speciella hängare för ytterkläder. Altarringen gavs en färgsättning som anpassades till bänkarnas. I altarringen utfördes en demonterbar del i mitten. Knäfallet justerades samt försågs med nytt tyg. Även andra fasta inventarier sågs över och målades, dock inte predikstol och altarskåp. Till koret tillverkades ett nytt mobilt altarbord som målades, laserades och förgylldes. En mobil handikappramp tillverkades också för övergången mellan långhus och kor. En ny ringformad takarmatur av mässing hängdes upp i koret.. I vapenhuset restaurerades handikapptoaletten. Utvändigt byggdes en ramp vid torningången. Vid detta renoveringstillfälle sågs också befintliga elinstallationer och ljus- och ljudanläggningar moderniserades.