Pjätteryds kyrka

Pjätteryds kyrka är uppförd utifrån en rektangulär plan med torn i väster och en utbyggd rektangulär sakristia i öster. Tornet är försett med en glasad lanternin inklädd i vitmålad plåt och försedd med urtavlor i öster, väster och söder. Ljudluckorna är utförda i liggande träpanel och svartmålade. På toppen av kyrktornet står ett förgyllt kors. Kyrkan har tre ingångar, huvudentré via tornet och två ingångar via långsidornas mittportaler. På originalritningarna är mittportalernas omfattningar utförda i en klassiserande stil med bågomfattningar och kolonner men de blev i sitt slutgiltiga utförande kraftigt förenklade med slätputsade sidor och ett enkelt slätputsat listverk ovan porten. Vid entrén i väster har man anordnat en ramp i galvaniserat järn. Trappan är gediget utförd i stora naturstensblock vilka försetts med synliga inborrade järnkramlor och blocken har fogats med cementbruk. Ovanför entrénportens bågformiga fönster sitter en inmurad stenhäll försedd med följande inskription: Uppbyggd under konung Carl XIV Johans regering åren 1833 och 1834 på Pieteryd församlings egen bekostnad Bevara din fot när du går till Guds hus Pred.: 4: v.17..

Kyrkans murar är uppförda i sten och spritputsade. Invändigt är kyrkan vitkalkad och var så även utvändigt fram till 1994 då den i samband med en exteriör renovering avfärgades i en svagt rosa kulör med en kimröksgrå sockel. Den rosa kulören fann man vid en undersökning av den gamla putsen. Taken var ursprungligen täckta med spån vilka, vid en renovering 1925, ersattes med svartmålad galvaniserad plåt. 1977, efter att kyrkans tak delvis förstörts i samband med en storm, byttes den galvaniserade plåten ut mot dagens kopparbeklädnad. Taket är försett med ståndrännor och stuprör av koppar. Under takfoten utmed långhusets och absidens väggar löper ett rikt profilerat listverk av trä, målat med vit linoljefärg.

Långhuset, tornet och absiden har rundbågade, högresta och spröjsade fyrluftsfönster. Fönsteröppningarna är indragna en aning i fasaden och solbänkarna är täckta med kopparplåt. Bågarna är av trä, försedda med blåst glas och målade i en ljusgrå kulör. På senare tid har kyrkans fönsterbågar försetts med innanfönster. På långhusets östra gavel, ovanför absiden, sitter ett lunettfönster och på tornet i väster i höjd med andra avsatsen ett rosettfönster. På långhusets västra gavel på var sida om tornet sitter rundbågade fönster vilka förser läktaren med ljus.

Pjätteryds socken omnämns första gången i skriftliga källor 1400 och benämns då piedary. Den medeltida kyrkan var uppförd i trä 1344 och belägen strax väster om den nuvarande. Den var uppförd som en timmerkyrka och kan enligt experten Lorentz Dietrichson, som lett arbetet De norske stavkirker, ha varit utförd som en stavkyrka. Enligt sägnen skall en rik och mäktig fru, vid namn Pieta, ha låtit uppföra kyrkan. Med anledning av Pjätteryds stavning på 1400-talet tror man att det kan ha varit fru Pieta som givit namn åt församlingen. Den medeltida kyrkan revs 1836. Den nya kyrkan är belägen i en trevägskorsning med Agunnaryd i norr, S Ljunga i väster och Älmhult i söder. Kyrkan ligger öppet och välkomnande på en svag höjd i ett annars ganska så flackt landskap omgiven av grönskande ängar och med skogen i periferin. Bygdens skola och sockenstugan ligger väster om kyrkan. Kyrkan uppfördes mellan åren 1833-34 efter Samuel Enanders ritningar, upprättade 1831. Kyrkan stod färdig 1834 men invigningen skedde först den 26 september 1841 och förrättades av kontraktsprosten Petrus Granstrand. Byggnationen av den nya kyrkan i Pjätteryd var förknippad med en utdragen strid mellan prosten Pehr Bråkenhjelm och Esaias Tegnér vilkas meningar om den nya kyrkans utformning gick isär. Dispyten kom att fördröja det planerade kyrkobygget 14 år. I ett tal vid en visitation i Pjätteryd den 17 oktober 1830 uppmanar biskop Esaias Tegnér Pjätterydsborna att göra slut på detta skamliga oskick och infria sina tidigare löften att riva den gamla kyrkan vilken han anser tjänat ut efter att ha varit församlingens kyrka sedan medeltiden.

1925 utarbetade Paul Boberg, utifrån församlingens önskemål, ett förslag till restaurering av Pjätteryds kyrka. Församlingen har då bl.a. framfört önskemål om att få hänga upp altaruppsatsen och triumfkrucifixet från den medeltida kyrkan på korväggen. Den lösningen anser Boberg vara mindre lyckad, då det, enligt hans tycke, skulle förrycka den befintliga altaruppsatsens goda verkan. Han föreslår istället en lösning där man, genom att mura igen fönstren i den andra fönsteraxeln från öster, tillskapar väggytor på vilka man kan hänga upp dessa inventarier. Ett förslag som bifalles av församlingen. Exteriört behålls fönstren och man bevarar på så vis kyrkans utseende. Interiört kan man idag skönja en ljusare nyans i putsen där fönstren varit placerade. Vid samma renovering tillkommer också vindfången vid kyrkans sidoentréer samt vid porten från långhuset ut mot vapenhuset.

Nästa förändring av större dignitet genomgår kyrkan 1952, då utifrån ett förslag framtaget av arkitekten Hans Lindén. I samband med den här renoveringen tillkom ett bårhus på sakristians norra gavel, försett med ett koppartäckt tälttak med ståndrännor. Bårhuset används fortfarande under vinterhalvåret och har ett litet murat altare. Ovanför bårhusets dörr sitter en liten plåtskylt där man kan läsa att det var Pjätteryds kyrkliga syförening som bekostade byggnationen. Vid samma renovering tillkom också entrédörren på sakristians södervägg. Idag används sakristian som kapell vid gudstjänster vintertid för att slippa undan de väldiga kostnader som är förenade med att hålla det stora kyrkorummet uppvärmt. I sakristians nordöstra hörn hänger en rikt ornamenterad baldakin.

1965 förses kyrkans lanternin med tornur. Urtavlornas placering, i övre delen av lanterninens befintliga bågöppningar, går tillbaka på ett förslag av Hans Lindén vilket gjorde det möjligt att bevara lanterninens utseende.

I samband med bytet av tak vid efter stormskadan, 1977, byttes även taket på tornet och korabsiden. Arbetena efter stormen skedde utan kontakt med berörda myndigheter varför de i efterhand fick tillsänt sig fotodokumentation på de utförda arbetena.

1994-96 företog man en omfärgning av den utvändiga putsen på Pjätteryds kyrka. Det var vid en undersökning av kyrkans puts, utförd på initiativ av kyrkoherde Stefan Sträng med närvaro av landsantikvarie Lars Thor, som man fann den rosa färgsättningen i ett underliggande putslager.

Kyrkogården i Pjätteryd har inte varit föremål för någon expansion utan fått behålla sin ursprungliga rektangulära form med kyrkan placerad i dess centrum. Kyrkogården ramas in av en kallmurad stenmur. På insidan av muren ligger en mjukt avrundad jordvall och strax nedanför vallen står en krans med björkar. På den östra vallen har man lagt upp de gravstenar vilka avlägsnats från kyrkogården då gravrätten upphört. Kyrkogården delas utav de mellanliggande grusgångarna in i nio gravkvarter. I änden av varje sidogång har man placerat en vattenpost. Gångarna som omger kyrkan har man låtit asfaltera. På var sida om tornet där dess vägg möter långhusets gavel står en sittbänk med gavlar av gjutjärn, från Norrahammars bruk. Väster om kyrkan i anslutning till den gamla kyrkogården ligger prästgården.

1994 skedde en föryngring av kyrkogårdens träd varvid församlingen fick ett påtalande av länsstyrelsen att kyrkan bör ta fram en plan för hanteringen av kyrkogården avseende gravvård, trädföryngring, grusgångar samt tillvaratagande av äldre gravstenar, gravramar, staket mm.