Vittaryds kyrka

Vittaryds kyrka uppfördes under medeltiden och är belägen på en liten höjd i utkanten av samhället med Skällandsö åt väster, Vittaryd åt söder och Forsheda åt norr. Kyrkan föregicks av en träkyrka, troligen av stavkyrkemodell, uppförd ett litet stycke öster om den nuvarande. Vid omläggning av den nuvarande kyrkans golv 1827 fann man en av dessa plankor med inhuggna små gluggar och märken efter järngaller. Alldeles i närheten av Vittaryds kyrka finns ett äldre gravfält från tiden runt Kristi födelse med 159 gravkullar och två domarringar.
Den äldsta dokumenterade exteriöra förändringen i Vittaryd är från 1697 då kyrkans klockstapel skall ha uppförts av mäster David från Tofteryd. 1816 inkläddes densamma i panel.

1827 muras södra väggens ingång igen och ett nytt fönster placeras där dörren varit. Vapenhuset rivs ned. En ny ingång tas upp i väster i anslutning till vilken man låter uppföra ett nytt vapenhus. Ett fönster öppnades på norra sidan, dessutom utvidgades fönstret över altaret och på västra gaveln. Gaveln som hittills varit av trä uppmurades i sten så att fönstret kunde muras in. Ett litet fyrkantigt fönster på södra sidan murades igen

1911 tar Axel Lindegren fram ett förslag till ombyggnad av Vittaryds kyrka enligt vilket kyrkobyggnaden skall förses med ett torn samt ny absid och den fristående klockstapeln rivas. Bakgrunden till detta förslag kom av att klockstapeln var i en mycket dålig kondition. Förslaget kom dock aldrig till genomförande utan vid 1924 års renovering skedde istället en omfattande reparation av kyrkans klockstapel där man bland annat tvingades byta stora delar av den bärande konstruktionen. Vid samma tidpunkt ersattes kyrkans spåntak av enkupigt lertegel.

1965 rödfärgas panelen på kyrkans klockstapel och dess tak av spån ses över.

I samband med 1997 års utvändiga renovering och omputsning upprättades en murverksdokumentation. Spåren i murverket var få och ganska vaga. Själva murverket bestod av mycket ojämnt material av många olika bergarter. Stenarna var kluvna och en del nödtorftigt tuktade samt fogade med kalkbruk. Genom skriftliga källor visste man att sydportalen och ett litet fyrsidigt fönster murats igen år 1827. Spåren efter sydportalen var vaga medan spåren efter fönstret var tydligare. Fönstret avslutades upptill med en maskäten träbjälke. Öster om sydfasadens mittfönster fanns vaga spår av ett mindre fönster, troligen rundbågigt, vilket sannolikt kunde vara ett av kyrkans ursprungsfönster. På östfasaden bestod den enda iakttagbara detaljen i spåren av ett äldre rundbågigt fönster vars överkant varit belägen ca 30cm högre än dagens fönster. På nord- och västfasaden fanns inga spår av äldre detaljer. På vapenhusets översta bjälke söder om porten fann man inskuret LSS ANO 1699 PPS vilket talar för att hela vapenhuset flyttades i samband med arbetena år 1827 eller att virket från det tidigare vapenhuset återanvändes. Anledningen till att man fick knacka ned all puts på kyrkan var att man på 1970-talet behandlat putsen med Pliolitefärg vilken haft en menlig inverkan på den underliggande kalkputsen. Taken på sakristia och vapenhus läktades om och försågs med nytt enkupigt lertegel. Dörrarna målades om med svart linoljefärg och fönstren genomgick en välbehövlig renovering.

Vittaryds kyrka är en senmedeltida salskyrka uppförd i natursten, 17,2 meter lång och 7,5 meter bred. Murverket i långhuset utgörs av kluven marksten och små skolstenar fogade med kalkbruk. Kyrkan är slätputsad och vitkalkad såväl in- som utvändigt med en sockel i natursten. I stenfoten på långhuset, sakristian och vapenhuset sitter inmurade snurrventiler av gjutjärn.

En bred naturstenstrappa kantad av smidesräcken leder upp till två sirliga smidesgrindar flankerade av två kraftiga naturstenspelare. Pelarna kröns av en glasad lanterna. Kyrkan ligger i öst-västlig riktning med vapenhus i väster, rakt avslutat kor i öster samt med utbyggd sakristia i nordöst.

Vapenhuset är uppfört i timmer, troligen 1827, med faluröd locklistpanel och vitmålade fönsterfoder och vindskivor. De två rektangulära blyspröjsade 2-luftsfönstren med färgat katedralglas är målade i en ljusgrå kulör. På taket ligger enkupigt lertegel. På gavelspetsens krön sitter en flöjel av smidesjärn. Ovanför de enkla svartmålade portarna hänger en liten glasad lanterna.

Den utbyggda sakristian, även den uppförd i timmer med rödmålad locklistpanel, uppfördes troligen 1787. Liksom vapenhuset har den vita foder och vindskivor samt ett tak av enkupigt lertegel.

Långhusets valvbågade 4-luftsfönster är målade i ljusgrått. De spröjsade fönstren sitter djupt indragna i den kraftiga muren och är försedda med svagt sluttande solbänkar av kalksten. Långhuset har tre fönster på den södra långsidan och två på den norra. På den östra gaveln sitter ett fönster som förser koret med ljus. De yttre enkla fönsterbågarna har på senare tid kompletterats med innerbågar. På långhusets västra gavel strax ovanför vapenhusets nock sitter ett mindre valvbågat, spröjsat enluftsfönster. I toppen av det spånklädda gavelröstet sitter två små kvadratiska blyspröjsade fönster.

Utmed långhusets takfot löper ett vitmålat listverk i trä. Långhusets branta sadeltak är täckt med enkupigt lertegel som på norrsidan börjar se lite nött ut. De vitmålade vindskivorna har i mötet med tegeltaket täckts med överliggare i svartmålad plåt. På takets gavelspetsar sitter svarta smidesflöjlar. Kyrkan saknar hängrännor.