SÄTTERSTA KYRKA

1100-1200-tal:
En eller möjligen två generationer träkyrkor uppfördes under 1100-1200-talen på platsen för den nuvarande kyrkan. Möjligen uppfördes kyrkan ursprungligen som en stormannakyrka. Grunden till vad som tolkas som en syllförsedd träkyrka påträffades i samband med 2003 års arbeten i kyrkan.

1300-1500 tal:
Dagens stenkyrka uppfördes ca år 1300. Kor och långhus uppfördes i ett sammanhang. 1300-talskyrkan hade ett upphöjt högaltare och var försett med tegelgolv i koret. Möjligen uppfördes i samband med detta även den nuvarande sakristians föregångare. Stenkyrkan ersatte den tidigare träkyrkan, vilken hade en åtminstone delvis annorlunda utsträckning i plan. Omkring år 1500 slogs de tre stjärnvalven. Möjligen utfördes valvslagningen i ett sammanhang med att prästen donerade kyrkans altarskåp 1501.

1600-tal: 1685 avbildade antikvarien Johan Peringskiöld kyrkan. Den hade då samma utsträckning som idag, ett stort rundbågigt fönster i östmuren och två likadana fönster i östra delen av sydmuren. Ytterligare ett fönster fanns på sydsidan, ett mindre högt sittande fönster med rektangulär form. Framför ingången i sydväst fanns ett timrat vapenhus. Över kyrkans västra taknock var en takspira liknande dagens placerad (eventuellt samma). Valven dekorationsmålades någon gång på 1600-talet.

1700-tal: 1726 byggdes en ny sakristia på norra sidan då den gamla vid en biskopsvisitation året innan ansetts som för liten och i sådant skick att den ej kunnat sättas i stånd.
1738 togs en ny ingång i kyrkans västra mur upp och samtidigt som ingången via vapenhuset i söder togs bort. Vapenhuset behölls dock och användes eventuellt som likbod.
1776 reparerades kyrkan och ett fönster i västmuren togs upp samtidigt som en läktare byggdes i kyrkans västra del.
Under åren 1788-92 genomfördes arbeten i sakristian med bl a ommurning av fönster och murande av en spis.
De invändiga målningarna överkalkades troligen någon gång under 1700-talet.

1800-tal: I början av århundradet togs vapenhuset bort.
1843 reparerades kyrkan och troligen kom portalen kring västingången till då.
1888 genomfördes en restaurering då kyrkan fick enhetligt utformade fönster och det gamla spåntaket byttes mot svartmålad plåt. Invändigt bytte man ut den gamla predikstolen, som placerades i Strängnäsmuseet, och bänkinredningen förnyades med öppna bänkkvarter. Orgeln skänktes till kyrkan. Två år senare byttes också altarskåpet ut mot en kopia av Thorvaldsens Kristusfigur.

1900-tal:
1935 genomfördes en restaurering under ledning av ark. Knut Nordenskiöld. Framförallt är det äldre inredning som predikstol och altaruppsats som återfördes till kyrkan och konserverades. Ny altarring tillverkades och östfönstrets övre del försågs med en glasmålning. Bänkinredningen byttes ut, läktarens barriär och orgelfasaden fick sitt nuvarande utseende och kyrkporten kopparslogs. Åtgärder mot fukt vidtogs.
1944 uppfördes ett fristående gravkapell norr om kyrkan efter ritningar av ark. Einar Johansson.
1980 åtgärdades återigen fuktskador i korets östra mur och sakristietaket.
1989-90 utfördes dräneringsarbeten kring kyrkan.
1999 lades taket om med fullständigt ny plåt på långhuset och kompletterades på sakristian. Nya stuprör sattes upp.

År 2003 genomfördes invändiga och utvändiga åtgärder på kyrkan, gravkapellet och grindstolpar. Fasaderna putslagades och avfärgades och åtgärder genomfördes i koret för att förbättra klimatet. Arbeten resulterade i en arkeologisk undersökning där nya rön om kyrkans historia kom fram.

Sörmländska kyrkor 73, Erik Bohrn, 1945.
Sörmländska kyrkor 73, Ivar Schnell, 1975.
Sörmlands museums arkiv.

ÖVERSIKT - Sättersta kyrka är en salkyrka med rektangulärt långhus, rakt avslutat kor i öster och sakristia i norr.

FASADER - Kyrkan är vitkalkad och spritputsad med slätputsade omfattningar. Sockeln markeras med slätputs. På västgaveln finns en inskrift som lyder "Restaurerad 1888, 1893 och 1935".

FÖNSTER - Långhusets fönsternischer är enhetliga och rundbågiga sedan 1888, och har solbänkar av svartmålad plåt. Plåtarna är troligen tillverkade före dess och har ett ålderdomligt utseende. I södra muren finns tre fönsternischer och i den norra en. Fönsterbågarna är enkla järnbågar indelade med spröjs i mindre glasrutor. Övre spröjsarna är bågformade.

I korets östra mur är en igenmurad fönsternisch som i den övre delen försetts med ett rundfönster. Rundfönstret tillkom 1935 och har en glasmålning av konstnären Yngve Lundström.

I västra muren ovanför portalen finns en stickbågig fönsternisch. Fönsterbågen i järn är uppdelad med mittpost och två tvärposter.

Sakristian har två fönsternischer, en i östra och en i norra muren. Nischerna är små och stickbågiga. Fönsterbågarna är av trä.

Samtliga fönsterbågar är svartmålade.

DÖRRAR - Centrerad på västra fasaden finns kyrkans enda portal. Porten, en kopparbeslagen pardörr, flankeras av gråmålade kannelerade pilastrar som bär upp entablementet på två konsoler. Mitt ovanför porten hänger en lykta i koppar.

TAKLAG - Långhus och sakristia har sadeltak, sakristians med valmad spets, täckta med svartmålad falsad plåt. Taket på långhuset lades om i sin helhet 1999 medan sakristians tak endast kompletterades. Takfallen är försedda med hängrännor och stuprör av svartmålad plåt och byttes 1999. På takets västra nock är en plåtklädd spira som avslutas med en järnstång med flöjel och kula. I östra gaveln sitter en mindre dekoration med kula och kors, fästad på en järnstång.