BÄLINGE KYRKA

Översiktlig historik
1200-tal:
I slutet av 1100 eller början av 1200-talet byggdes en stenkyrka med långhus och ett lägre, smalare kor.

1300-tal-1400-tal:
Kyrkans kor revs och ersattes med ett större kor med samma bredd som långhuset. På norrsidan byggdes och valvslogs en sakristia, eventuellt i en byggnadsetapp efter korutvidgningen.

1500-tal:
Kyrkan utvidgades i väster och i söder tillkom Björksundskoret och vapenhuset. Tegelvalven i långhuset och de nybyggda delarna slogs, förutom Björksundskorets östra valv som sannolikt slogs, alternativt slogs om, vid mitten av 1600-talet.

1600-tal:
1621-1622 utförde Peder målare kalkmålningarna på väggar och valv i långhus, kor och västra delen av Björksundskoret på uppdrag av fru Ingeborg Bielkenstierna till Björksund i Tystberga. Nynäskoret byggdes 1650-1656 som gravkor för riksrådet Erik Gyllenstierna med maka Beata von Yxkull. Koret skiljdes från kyrkorummet med ett järngaller där stiftarnas vapensköldar satt monterade. Vid mitten av 1600-talet slogs eventuellt också det östra valvet i Björksundskoret och bemålades. På antikvarien Johan Peringskiölds avteckning av kyrkan från söder år 1685 har kyrkan samma utseende som idag med undantag för Björksundskorets höga och spetsiga spira med fyra småspiror vid basen. Kyrkans klockstapel stod då strax sydväst om kyrkan.

1700-tal:
1709 övergick Nynäskoret till att bli kyrkans högkor och ett nytt högaltare utfördes. 1734 fick Björksundskoret sin nuvarande lanterninförsedda huv och kyrkans västingång togs upp. Vid mitten av 1700-talet kalkades målningarna på väggar och valv över. 1762 byggdes den nuvarande klockstapeln på samma plats som den äldre stapeln. I slutet av 1700-talet fanns planer på att bygga om kyrkan till en större korskyrka. Istället genomfördes en mindre restaurering 1799.

1800-tal:
1802 flyttades klockstapeln till sin nuvarande plats. 1815 revs kyrkogårdsmurens troligen medeltida stigluckor och de nuvarande grindstolparna murades upp. 1890 utfördes en större invändig restaurering.

1900-tal:
1902 utvidgades kyrkogården österut. En ny stor invändig restaurering utfördes 1940 av arkitekt Ove Leijonhufvud. Utvändiga restaureringar har utförts 1970 och senast 1997.

ÖVERSIKT Bälinge kyrka har en oregelbunden form bestående av långhus, sakristia, vapenhus, stort gravkor på sydsidan, Björksundskoret, med sin lanterninprydda huv samt högkoret, Nynäskoret, i form av ett åttkantigt torn i öster. Murverket består huvudsakligen av gråsten, förutom i Nynäskoret som är uppmurat av tegel.

FASADER Kyrkans fasader är spritputsade med slätputsade omfattningar och hörn, förutom Nynäskoret som är slätputsat samt spåntäckt på de väggytor som ansluter till långhustaket. Fasadernas spritputs är avfärgad i ljusgult, med bruten vit slätputs. I västra gaveln är ett slätputsat kors med en underliggande inskriptionstavla från en ombyggnad 1799.

FÖNSTER Kyrkans fönster består av rundbågiga svartmålade gjutjärnsfönster, 24 rutor i den rektangulära delen och smårutor bildade genom motstående spetsbågar i den rundbågiga delen. Solbänkarna är klädda med kopparplåt.

PORTALER OCH INGÅNGAR Kyrkans huvudingång går genom vapenhuset. Dörrarna utgörs av dubbelportar med ramverk och speglar. Framför ingången ligger en trappsten i form av en äldre gravhäll. Samma typ av port finns i västentrén som är centrerad på västfasaden. Dörrbladen är svartmålade.

TAKLAG OCH YTTERTAK Taken på långhus, sakristia och vapenhus är sadeltak täckta med kluvna rakavslutade spån.

Nynäskoret har en karnissvängd tornhuv som kröns av lanternin med karnissvängd huv där båda huvarna är täckta med spån. På huven sitter ett kulförsett kors och en flöjel med årtalet 1656.

Björksundskoret har ett karnissvängt tak som kröns av lanternin med lökkupol samt lägre valmade tak åt sidorna, samtliga med skivtäckning av kopparplåt. På huven sitter en förgylld kula och en flöjel med årtalet 1734.

Hängrännor och stuprör är av koppar.