FRYKSÄNDE KYRKA

Komplettering vid inventering 2004:
Fryksände nygotiska tegelkyrka är uppförd 1896-98 efter ritningar av arkitekten Adrian C Peterson. Kyrkan är byggd i det latinska korsets form och har treskeppigt långhus, korsarmar i norr och söder, femsidigt avslutat kor och ett resligt västtorn. Den nuvarande kyrkan är den fjärde i ordningen. En kraftig befolkningsökning under senare delen av 1800-talet ledde fram till byggandet av en ny och större kyrka. Den föregående timmerkyrkan, uppförd under 1740-talet med bl a målningar av Erik Jonaeus, revs 1899.
1926-27 företogs en genomgripande renovering av kyrkan under ledning av arkitekten Bror Almquist varvid det befintliga innertaket av pelare och trävalv igensattes med puts i en sk rabitz-konstruktion, koret ombyggdes med en koromgång, fönstren förenklades och glasmålningar utförda efter kartonger av konstnären Yngve Lundström insattes. Innerväggarna putsades, den tidigare kyrkans praktfulla altaruppsats och predikstol i barockstil fick ny central placering, trägolv ersattes med tegelgolv och ny bänkinredning anskaffades. Även exteriören förändrades; fönsteröppningar ändrade form och ett i mönster lagt skiffertak ersattes med skivtäckt kopparplåt.
Vid renovering 1979 avskärmades utrymmen under såväl orgelläktaren i väster som under respektive korsarms läktare för samling, kapprum, toaletter och förråd. Ny belysningsarmatur tillkom över korsmitt och med placering på sidoskeppens pelare. Ett teglat korskrank från 1932 monterades bort. Två bänkkvarter närmast koret byttes mot lösa stolar. På platsen för dem ersattes tegelgolvet mot kalksten. Även i kyrkans västra del utbyttes tegel mot kalkstensgolv. Arkitekten bakom 1979 års partiella arbeten var Janne Feldt, Skanark arkitektbyrå. Feldt fick också uppdraget att arbeta fram bygghandlingarna till 1997-98 års renovering.
1997 skedde en översyn av kyrkobyggnadens yttre fasader. Fukt- och frostskador i såväl fogar som på tegelstenar ledde till att ca 150 kvm tegel utbyttes, samt fogning upplagades. Långhusets yttertak av kopparplåt gavs en översyn och underhållsarbeten skedde beträffande tak- och tornprydnader av smide. Samma år startade även in interiör renovering och ombyggnation, som avslutades 1998.
Bakgrunden var en stark önskan från församlingen av större närhet i kyrkorummet samt att få ett gudstjänstrum som var användbart och fexibelt samtidigt som det fungerar bra liturgiskt. Man monterade bort de resterande bänkarna i korsmitten. Nedanför kortrappan uppfördes efter ritningar från Skanark arkitektbyrå ett nytt fristående altarbord och en ny ambo, placerade på ett mobilt podium. Den nya lösningen gav kyrkorummet ett centralaltare där man kan celebrera mässan versus populum.
Runt det nya altaret grupperades nyinköpta stolar uppställda i halvcirkelform. Ett mörkt tegelgolv ersattes här med ett ljusare kalkstensgolv med golvvärme. Under kyrkorummets norra läktare förstorades befintligt förråd och en ny sakristia tillskapades. Under den södra läktaren förstorades befintliga utrymmen med skärmväggar för att bereda plats för ett kapprum och för att fylla funktion som förrådsyta för extrastolar mm.
Vid kyrktorget vid västra entrén, byggdes två utställningsmontrar in i befintliga väggnischer. Toaletter, kapprum och väntrum gavs en uppfräschning. Ny textilförvaring inreddes och i den gamla sakristian iordningställdes ett vårdrum, för förvaring, rengöring och hantering av nattvardssilvret mm. Även för lokalvården har bättre förvaringsutrymmen anordnats.
Före renoveringen var kyrkorummet nedsmutsat av framförallt damm och stearinsot. Olika grader av rengöring, lagning och omfärgning av putsade väggar och valv har utfödes. Vid arbetena med väggarnas måleri ändrades kulören på bröstbandet efter ytterväggarna till en beigegrå kulör och avslutades upptill med ett smalt tegelrött fält.
I bänkkvarteren avslipades och inoljades trägolven. Bänkarna rengjordes från smuts och stearinstänk och skador retuscherades med linoljefärg.Övriga trädetaljer gavs en översyn, bland annat ommålades orgelläktargolvet och samtliga utrymmen bakom koret. Även tornets olika utrymmen ommålades.
Målningsarbetena utfördes av Per Halvarssons Måleriateljé AB, Lit. Som ett extra tillskott till befintlig färgsättning inköptes vävda ullmattor till mittskeppets gång liksom till norra och södra korsarmen. För att få bättre komfort i bänkarna uppsyddes nya tegelröda dynor. Dessutom gavs altarringens knäfall en ny stoppning och blå klädsel.
En kyrka - tre dominerande arkitekter
Efter 100 års brukande är numera Fryksände kyrka till sin arkitektur mycket en sammanvävning av tre betydande arkitekters påverkan. Nedan följer en kort presentation av dem.
Arkitekten ADRIAN C PETERSON (1835-1912) studerade vid Konstakademien i Stockholm, verkade i Uppsala 1866-72 och därefter i Göteborg, där han byggde upp en omfattande verksamhet; där ritade han stora bostadshus vid Kungsportsavenyn, skolor, utställningsbyggnader och villor. Särskilt framgångsrik blev han som kyrkoarkitekt med hela trettiotvå nybyggnadsuppdrag, de flesta i Bohuslän och Halland. Utöver Fryksände kyrka har Peterson i Värmland även ritat Sunne kyrka. De flesta kyrkorna är till sin stil nygotiska. De tidigare har fasader av putsat tegel, de flesta av de senare är av granit. Peterson kan räknas till Helgo Zettervalls efterföljare.
Arkitekten BROR ALMQUIST (1864-1940) kom från Borgvik i Värmland, studerade först vid Chalmers i Göteborg, senare vid Konstakademien i Stockholm, där han från 1895 också hade kontor. Som arkitekt vid Överintendentsämbetet från 1898 hade han många kyrkliga uppdrag, både nybyggen och restaureringar. Almquist har ritat många kyrkor i Värmland, bl a Forshaga, Munkfors, Dalby, Nyskoga, Blomskog och den mäktiga Betlehemskyrkan i Karlstad. Bland över trettio restaureringsuppdrag i Värmland från sekelskiftet till 1939 kan förutom arbeten med Fryksände kyrka nämnas Norra Ny, Ekshärad och Grava. Almquist var även verksam som illustratör, tecknare och grafiker.
Skanark arkitektbyrå, Arkitekten JANNE FELDT (1929-1996) tog sin arkitektexamen 1953 vid Kungliga tekniska högskolan, Stockholm. Arbetade bl a som stadarkitekt i Hammarö, Hagfors och Kils kommuner. Egen arkitektverksamhet vid Skanark AB i Karlstad. Kom relativt tidigt att börja arbeta med kyrkobyggnader gällande såvl restaureringsarbeten som nyproduktion. I Värmland har Feldt ritat kyrkorna till bl a Östervallskog, Herrhagen, Västerstrand, Kroppkärr och Kronoparken.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Det nygotiska kyrkorummet har det latinska korsets form och är treskeppigt, uppdelat av putsade åttkantiga pelare. I öster finns ett polygonalt kor, likt en absid, med koromgång. Rummet har golv av tegel, trä och kalksten och täcks av ett putsat stjärnvalv i sk rabitz-konstruktion. Väggarna är vitputsade och genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar med glasmålningar. Kyrkan har en praktfulla altaruppsats (högaltare) och predikstol i provinsiell barockstil samt ett flyttbart altare med central placering. Framför centralaltaret står stolar uppställda i cirkelform, i övrigt finns bänkar i norra, södra och västra korsarmen. Läktare finns i söder, norr och väster. Den sistnämnda med en magnifik orgel i nygotisk fasad. Mot östra väggen i den södra korsarmen finns en dominerande kororgel. Kyrkorummet får kontinuitet genom en medeltida dopfunt och ett medeltida altarskåp.
LÅNGHUSETS slätputsade väggar är vitmålade med ett beigemålat nedre bröstningsparti avslutat med ett tegelrött målat band. Väggarna genombryts av spetsbågiga fönster målade grå med träspröjs och däri blyspröjsade fält. I dess mellanparti finns glasmålningar med motiv av olika evangelister. Kyrkorummets mittgångar och entréer är lagda med fiskbensmönstrat mörkt tegel. I korsmitt är golvet av kalksten. Rummet avdelas i tre skepp med putsade åttkantiga pelare som dekorerats med en svagt blå marmorering. Över mittgångarna nedpendlas mässingskronor av äldre snitt och vid sidorna av korsmitt hänger två modernare ljuskronor av mässing i form av stora cirklar. På pelarna sitter liknade cirkelformade belysningsarmatur i mässing. På väggarna sitter mässingslampetter för levande ljus.
BÄNKKVARTEREN står på trägolv, något förhöjt från långhusgolvet. Bänkarna har gavlar med grönmarmorerade fyllningar i ett brunt ramverk med lister i svart och gult. På insidan är de målade gröna och det finns röda bänkdynor. I långskeppet finns vardera elva bänkar om mittgången, i den norra korsarmen sex bänkrader och i den södra fyra.
Nedanför koret står ett fristående CENTRALALTARE och en ambo, placerade på ett mobilt podium. Altaret har bordets form med sex ben och ett spetsbågigt dekorerat underrede. Bord och ambo är målat samstämmigt i tegelröda nyanser. Bredvid altaret finns knäfall, i flyttbara sektioner, målade lika altaret. Runt centralaltaret är stolar grupperade och uppställda i halvcirkelform. Stolarna är av trä, målade beige med stoppningar på sits och rygg med tyg i lila nyans. Långhusets tegelgolv är här ersatt med ett ljusare kalkstensgolv med golvvärme.
LÄKTARE finns i väster, norr och söder. Under vardera läktare finns underbyggnader av olika storlek och för olika rumsfunktioner. De är utförda med stående vitlaserad panel med listverk överst och underst i gulbeige, grönt och tegelrött. Överst finns som dekor urfrästa små trianglar. Dessa är av design Janne Feldt. Läktarbarriärerna är uppburna av åttkantiga pelare marmorerade i grönt. Barriärerna i söder och norr har likadana åttkantiga fyllningar medan den i väster har rektangulära fyllningar med ett kvadratiskt utbrutet överstycke. Fyllningarna är marmorerade blå medan ramverket är beigebrunt, blått och rött. På barriären står svarvade träurnor och mellan den har barriären förhöjts med ett beigemålat snidat järnräcke.
På västra läktaren finns en magnifik ORGEL med nygotisk fasad. Fasaden är från 1898, ritad av Adrian C Peterson, medan verket byggts om flera gånger. Vid den senaste ombyggnaden (1956) tillkom ett ryggpositiv, infogat i läktarbarriären. Orgeln räknar 42 stämmor, fördelade på tre manualer och pedal. Orgelfasadens kulörer är grått, blått, rött med förgyllda detaljer. Läktaren och orgeln nås via en spiraltrappa i läktarens norra del. Golvet på läktaren är av trä och i gradänger. Här står lösa stolar för kören. Under läktaren finns ett sk kyrktorg. Vid västra entrén finns två utställningsmontrar in i befintliga väggnischer där församlingen ställer ut olika föremål.
Den norra och södra läktaren nås via en smal trappa i brunmålat trä efter vardera yttervägg. Golvet på läktarna är av lackat trä. Här finns strålaserade bänkar i gröna nyanser med fina detaljer och ryggar av pärlspånt. De står på gradänger. På väggarna runt den södra läktaren är uppsatt fyra stora pannåer med takmålningar från den gamla träkyrkan, deponerade från Värmlands Museum. I korsarmsgaveln, norr och söder, finns ett runt fönster med glasmålning, ett dominerade rött kors. Under den norra läktaren är den nya sakristian inrymd. Under den södra finns ett förråd. Kyrkorummets dörrar är svagt rundbågiga överst och har infrästa mönster i dörrbladen som är laserad gröna med kopparskodda nedre partier.
KORET är placerat i den östra korsarmen, fyra steg högre än långhuset. Golvet är lagt med fiskbensmönstrat mörkt tegel, efter väggarnas nedre parti är ett grönmålat fält uppstruket och däröver är väggarna vitmålade. Runt koret finns en KOROMGÅNG. Härifrån leder dörrar till fd sakristia, textilrum och predikstol. Golvet är teglat och delvis av gråmålad betong. Man kan från koromgången se ut i koret via gallerförsedda öppningar. På koromgångens östra vägg finns en målad inramning runt en text om kyrkans renovering och ombyggnation 1926-27. Dörrarna från koret till koromgången har runt öppningarna fått portalomfattningar med träarbeten från den gamla kyrkan, bl a dörröverstycken till predikstolen.
ALTARUPPSATSEN i frodig provinsiell barockstil är övertagen från den äldre kyrkan och uppställd på sin nuvarande plats 1927. Den härstammar till sina äldsta delar från 1709, men förstorades och pryddes med ytterligare skulpturer och ornament 1778 genom bildhuggaren Isac Schullström. Den har framställningar av Kristus på korset mellan Maria och Johannes (i skulptur) och Kristi uppståndelse (i målning, möjligen av Erik Jonaeus) som huvudmotiv. Dessutom pryds den av skulpturer föreställande Moses och Johannes Döparen, Kristus med segerfanan samt änglar och olika ornament i barocka former. Altaruppsatsens dominerande kulör är blå. ALTARET är av trä och rektangulärt placerat mot altaruppsatsen. Det är målat mörkt rödbrunt och har textilier på skena/kardborreband. Altaruppsatsen omges av en femsidigt bruten ALTARRING klädd med blått tyg på knäfall och överliggare. Den är tätbyggd med fyllningar och avdelad med lister marmorerade i blått med ett ljusblått ramverk. På altarringens avslut sitter två snidade ÄNGLAR.
PREDIKSTOLEN har likt altaruppsatsen sina yngsta delar från 1778 och uppsattes i kyrkan i samband med 1926-27 års restaurering. Den är utförd i provinsiell barockstil och rikt dekorerad med skulpturer (apostlabilder på korgen, änglar på baldakinen) och frodig ornamentik. Predikstolen räknas som bildhuggaren Isak Schullströms sista arbete och dess dominerande kulörer är blått och rött. En inskriftstavla med uppgifter om predikstolens tillkomst och om dess mästare, som nu är placerad över ingången till sakristian, har ursprungligen suttit som överstycke till predikstolens dörr. En timglasängel på predikstolen är troligen även den ett verk av Isac Schullström. Predikstolen nås från en trappa med utgång i koromgången och den fd sakristian.
Till söder om koret finns kyrkans DOPPLATS. På väggen finns en målning, en duva med texten "Låt barnen komma till mig och förmenen dem icke, ty Guds rike hör sådana till." Framför målningen står kyrkans DOPFUNT av täljsten, av norsk eller dalsländsk typ, och som dateras 1200-tal. Den har kittelformad cuppa ornerad med spetsflikar och repstav. Foten är rund med skrånande översida mot cylindriskt skaft. Den har kring skaftets bas en spetsflikkrage. Funten är 750 mm hög, något skev och saknar uttömningshål. Ornamentala detaljer är betonade med en mörk kulör. Den står på en åttkantig träbas med döljbara hjul.
Söder om dopplatsen står en KORORGEL med 16 stämmor byggd 1998 av Robert Gustavssons Orgelbyggeri AB. Den är färgsatt i harmoni med kyrkans läktarbarriärer i grönt och tegelröda inslag samt förgyllning.
På den norra korsarmens östra vägg är ett MEDELTIDA ALTARSKÅP från 1400-talets sista fjärdedel placerat. Skulpturerna i skåpets corpus föreställer Sankt Erik, Gud fader och Sankt Olof. På den ena dörren har målats en bild av Kristus som smärtornas man, på den andra en biskop, den helige Brynolf som var biskop i Skara stift 1278-1317. Altarskåpet har ommålats och konserverats många gånger. Gud Faders händer är nygjorda och anpassade till sekundära maktsymboler, helgonkungarnas attribut är rekonstruerade. Kyrkorummet har två PSALMNUMMERTAVLOR utförda 1932 av Bror Almquist.
VAPENHUSET i väster har fiskbensmönsterlagt tegelgolv, grönmålad bröstpanel och däröver vitmålade putsväggar. Taket består av ett vitmålat stjärnvalv med målad dekor i rött. Dörrarna är grönmålade.
NY KONSTNÄRLIG UTSMYCKNING. Som församlingsbornas gåva till invigningen fick kyrkorummet en ny andlig utsmyckning i form av åtta stycken ikoner målade "genom handen" av Kjellaug Nordsjö, Arvika. Ikonerna i måtten 40x50 cm har placerats på korets norra och södra väggar och omsluter så altartavlan. Bildmässigt visar ikonerna Bebådelsen, Födelsen, Stjärntydarnas besök vid krubban, Jesu frambärande i templet, Jesu dop, Jesu uppståndelse, Jesu himmelsfärd och Pingsten.
Till konstnärlig utsmyckning kan även föras läktarbarriärernas nya smidesräcken. Dessa tillverkades som följd av ett krav från arbetsskyddsstyrelsen, och fick genom församlingsmedlem Bror Bäckström sitt tilltalande utförande. På den södra läktaren har placerats gamla målade pannåer deponerade från länsmuseet. Pannåerna är fragment från kyrktaket till den 1700-talskyrka som föregick dagens, och visar delar från huvudmotivet Yttersta domen. Måleriet som är livfullt skildrat är utfört i limfärg och mycket tunn oljefärg.
ÖVRIGT - Storklocka gjuten 1926 och omgjuten 1955 och kallad Siris klocka. Lillklocka av okänt tillverkningsår, omgjuten 1762 och 1927. Äldre lillklocka från 1791. Modell av 1700-talskyrkan, utförd av Sven Grundström. Minnestavlor från 1700-talets början. Från taken nedpendlas över korsmitt stora ljuskronor, design Janne Feldt. Över bänkkvarteren äldre malmkronor. Runt pelarna lustcirklar, design Janne Feldt. Vita högtalare och vita spotlights. I koret ligger en stor kormatta med beige, gröna och röda kulörer. Nedanför kortrappan ligger ytterligare en matta i gult, rött och blått.

Kyrkan, uppförd 1896-98, är en av de större i länet. Den är byggd i det latinska korsets form och har treskeppigt långhus, korsarmar i norr och söder, femsidigt avslutat kor och ett resligt västtorn. Kyrkan är uppfört av tegel i en nygotisk stil som är karakteristisk för arkitekten Adrian C Peterson.
Kyrkan och tornets tak är lagt med kopparplåt. Långhusets tak uppdelas i två fall med en klerestoriumliknande avdelning, inklädd i koppar med små treklöveraktigt formade fönster i röda bågar. Tornet har en oktogonal huv med fyra tureller vid basen. Fasaderna får ett speciellt särdrag med sitt hårdbrända röda tegel i sk amerikansk förband där halvstenen getts en mörkare kulör. Väggarna genombryts av spetsbågiga fönsteröppningar, strävpelare och har många murningsdetaljer och putsade blinderingar. Ingång sker genom huvudport i väster samt via korsarmarna i söder och norr. En ingång finns även vid sidobyggnad söder om koret och till tornets två murade och rundpelaraktiga trapphus.
Korsarmsgaveln i norr och söder har vardera ett stort runt fönster över vapenhuslikande utbyggnader för entré. På tornet, ovan entrén finns också ett runt fönster. Tornet har urtavlor i vardera väderstreck. Huvudporten har en utskjuten omfattning med spetsigt avslut och en spetsbågeformad portal. Dörrbladen, på samtliga dörrar, är kopparskodda. Byggnaden vilar på en sockel av granitblock.