Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1919 - 1920 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Värmland, Kommun: Munkfors, Landskap: Värmland, Socken: Ransäter , Stift: Karlstads stift, Församling: Forshaga-Munkfors församling |
Titel <itemTitle> |
MUNKFORS KYRKA |
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Kyrkan är uppförd i en historiserande stil med stark påverkan av jugend. Kyrkan har en oregelbunden form. Den är tvåskeppig med ett högt långhus, ett lägre norra sidoskepp, ett sidoställt västtorn och utbyggd sakristia i söder samt vidbyggnad för ekonomiutrymmen i norr. Koret i öster är något lägre än långhuset och har ett rakt avslut. Stommen av tegel är utvändigt vitslammad med sadeltak täckt a...
Visa hela
Kyrkan är uppförd i en historiserande stil med stark påverkan av jugend. Kyrkan har en oregelbunden form. Den är tvåskeppig med ett högt långhus, ett lägre norra sidoskepp, ett sidoställt västtorn och utbyggd sakristia i söder samt vidbyggnad för ekonomiutrymmen i norr. Koret i öster är något lägre än långhuset och har ett rakt avslut. Stommen av tegel är utvändigt vitslammad med sadeltak täckt av lertegel och tornspira med kopparplåt. Långhusets södra fasad har strävpelare och däremellan svagt spetsbågiga fönsteröppningar med vita bågar med mångspröjsning. Kyrkans övriga byggnadskroppar har rektangulära fönster. I korväggen i öster finns ett runt fönster och ovan detta en liten rundbågig öppning, likt ett medeltida fönster. Svartmålade ankarslut dekorerar putsfasaden. Sockeln består av olikformade granithällar i fog. Kyrkans dörrar är brunmålade. Byggnaden har ett vitmålat regnvattensystem.
Stäng
|
Historik <itemDescription> |
-
Komplettering vid inventering 2004: Munkfors kyrka togs i bruk 1920, ritad av den i länet flitigt nyttjade arkitekt Bror Almquist. Kyrkobyggnaden var uppförd huvudsakligen av tegel. Tak och takkonstru...
Visa hela
Komplettering vid inventering 2004: Munkfors kyrka togs i bruk 1920, ritad av den i länet flitigt nyttjade arkitekt Bror Almquist. Kyrkobyggnaden var uppförd huvudsakligen av tegel. Tak och takkonstruktioner var i trä, såväl vad gäller innertak och yttertak; den senare belagd med tegel. Tornet fanns i byggnadens nordvästra hörn och innehöll i bottenvåningen vapenhus samt trappa till läktaren, vindarna och tornets övre delar. I södra yttermuren satt tre stora spetsbågiga fönster. Likaså fanns spetsbågiga fönster i väggen ovan läktaren. Små spetsbågiga fönster i norra väggen gav norra sidoskeppet ljus. Kyrkan hade tre ingångar, en till vapenhuset i nordväst, en via sakristian samt en invid tillbyggnaden norr om koret. Samtliga var utförda med trappor av granit. Kyrkorummet var relativt brett och högt med avskiljt kor samt relativt lågt sidoskepp mot norr. Sakristia fanns söder om koret. Norr om koret fanns en tillbyggnad, vilken innehöll elcentral och (senare) toalett. Över altaret fanns en altartavla utförd av Olle Hjortzberg, utvisande Kristus som den suveräne härskaren Kristus gående över vattnet och i sällskap med lärjungarna. På var sida om altarmålningen fanns stuckatur i form av stora akantusslingor. Vid korbågens nordvästra hörn var dopfunten uppställd, invid en nisch med rik målningsdekor, accentuerande dopfuntens plats och betydelse. Predikstolen stod vid korbågens sydvästra hörn och hade invändig direktförbindelse från sakristian. Kyrkorummets tak och väggar var dekorerade med bilder, slingor och ornament. I korbågen fanns avbildat de fyra evangelistsymbolerna. I kyrkorummet fanns två samlade bänkkvarter, på var sida om en mittgång. Även i norra sidoskeppet fanns bänkar. Läktare med orgel fanns i väster. Den senare utförd av Setterqvist & Son, Örebro. Belysningsarmaturer i kyrkorummet var utförda i smide, tillverkade för kyrkan av smeder vid Munkfors bruk. Den 20 september 1984 totalförstördes kyrkan genom brand. Församlingen blev i och med detta helt utan fungerande kyrka. Endast vissa inventarier, kyrksilver, dopfunt, textilier mm kunde räddas. Av kyrkan återstod endast tegelmurarna. Efter många överväganden kom församlingen överens om att kyrkan skulle återuppbyggas på den gamla platsen med användandet av kvarstående murar. Arkitekt Jerk Alton fick uppdraget att ta fram förslag till en återuppbyggnad. Ett nytt kyrkorum kunde invigas söndagen den 27 september 1987. Den nya kyrkan byggdes med utgångspunkt i den gamlas yttre och inre gestaltning. Kor förlades i öster, ett nordligt sidoskepp samt torn i nordväst och läktare i väster. Koret gavs en altarmålning av konstnären Pär Andersson. Till större förändring hör att en ny sakristia uppfördes öster om korväggen. Denna förbindes med ekonomiutrymmena med en passage/kapprum med entré. Vid platsen för den gamla sakristian inrymdes ett förvaringsrum för textiler och andra inventarier. Den ursprungliga kyrkans tillbyggnad i nordöstra hörnet gavs en större volym för att fungera som arbetsrum, förråd, wc, centraler mm. Invid och mot tornets norra fasad lades en ny trappförbindelse till läktaren. I vapenhuset, tornets bottenplan, inrymdes ett avskiljt väntrum, vilket medförde att kyrkans huvudingång flyttades till byggnadens västra fasad. Därefter har tillkommit en orgel på västläktaren och en kororgel, den senare placerad i norra skeppet.
Stäng
|
Antal våningar <itemDescription> |
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Kor - Rakt, Sakristia - Söder, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Sidoställt, Torn - Sidoställt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster, Kor - Rundat korutsprång, Kor - Korutsprå...
Visa hela
Kor - Rakt, Sakristia - Söder, Kor - Öster, Torn - Väster, Torn - Sidoställt, Torn - Sidoställt, Kor - Smalare, Kor - Öster, Sakristia - Söder, Torn - Väster, Kor - Rundat korutsprång, Kor - Korutsprång, Vapenhus - Väster
Stäng
|
Interiörbeskrivning <itemDescription> |
-
KYRKORUMMET har ett ganska brett långhus samt ett smalare och lägre norra skepp. Det förhöjda och smalare koret i öster har rakt avslut. Det inramas av ett fasat väggparti i rundbågeform. Golvet är la...
Visa hela
KYRKORUMMET har ett ganska brett långhus samt ett smalare och lägre norra skepp. Det förhöjda och smalare koret i öster har rakt avslut. Det inramas av ett fasat väggparti i rundbågeform. Golvet är lagt med kalksten, väggarna är putsade och avfärgade i mjukt gula kulörer under ett gråblåmålat treklövervalv av trä. Taket har rankdekormåleri i blått och vitt samt en mörkare taklist med trätassar. Långhuset har två BÄNKKVARTER på trägolv, med bänkar som har raka gavlar målade i grönt, grått och gult och en ljusröd insida. De främsta bänkraderna utgörs av stolar. I väster, ovan vapenhuset ligger LÄKTAREN. Den är något utkragad över kyrkorummet och vilar på gulmarmorerade oktagonala träpelare. På läktaren finns en stor klassicerande ORGEL målad vit med förgyllda dekorer. I det norra sidoskeppet står lösa stolar uppställda. I öster finns en vitmålad klassicerande kororgel och i väster hänger en ombyggd äldre ljuskrona som fungerar som kyrkans ljusbärare. KORET har gula väggar lika som kyrkorummet med ett grått draperingsmåleri som bröstmålning. Korets tak har tredingsform och är målat mörkt blått med dekorerande stjärnor i gult. I det avfasade väggpartiet, som avslutas i en triumfbåge, är målat en blomdekor. Högt upp vid dess takfot sitter två ljusinsläpp, på både den norra och södra sidan. Det finns även två från den nedbrunna kyrkan bevarade målningar högt upp på korets väggar. Mot östväggen finns en ALTARMÅLNING, en triptyk av konstnär Pär Andersson, som arkitekt Jerk Alton samverkat med i andra kyrkor. Mittmotivet visar en strålande Kristusfigur med förundrande människor. En uppstånden Kristus. ALTARET är fristående och byggt av sten. Vid inventeringen fanns ingen altarring. Denna brukar annars stå placerad nedanför altaret på kyrkorumsgolvet. Den har en öppen karaktär, är flyttbar och utförd i sektioner. PREDIKSTOLEN är placerad norr om koret, invid triumfbågens norra del. Den är enkel i utförande med fyllningar och ett platt ljudtak och strålaserad i milda gröna nyanser. Som pendang till predikstolen står på motsvarande södra sida kyrkans DOPFUNT. Den är utförd efter arkitekt Bror Almquist ritning, i stil typisk för arkitekten med en åttkantig bas som bär upp åtta svarvade pelare där en åttkantig cuppa vilar. Till funten hör ett lock. Dopfunten är målad i blå kulörer. Funten står vid en rundbågeformad nisch med en målning bevarad från den nedbrunna kyrkan.
Stäng
|
Takform <itemDescription> |
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Församling: Forshaga-Munkfors församling, Ransäter, Munkfors, Värmland, Värmland.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Nybyggnad 1919-01-01 - 1920-12-31 .
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1919-01-01 - 1920-12-31 av Bror Almqvist.
-
Nybyggnad - Korparti 1919-01-01 - 1920-12-31 av Bror Almqvist.
-
Nybyggnad - Torn 1919-01-01 - 1920-12-31 av Bror Almqvist.
-
Brand 1984-01-01 - 1984-12-31 .
-
Nybyggnad - Sakristia 1985-01-01 - 1987-12-31 av Jerk Alton.
-
Ändring - tillbyggnad 1985-01-01 - 1987-12-31 av Jerk Alton.
-
Ändring - ombyggnad 1985-01-01 - 1987-12-31 av Jerk Alton.
-
Specifika inventarier - altartavla 1987-01-01 - 1987-12-31 av Pär Andersson.
-
Invigning 1987-01-01 - 1987-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1988-01-01 - 1988-12-31 .
-
Teknisk installation 2012-05-01 - 2012-05-31 av Antikvarietjänst AB.
-
Underhåll 2019-01-01 - 2019-12-31 av Antikvarietjänst AB.
-
Underhåll - exteriör 2021-01-01 - 2021-12-31 av Antikvarietjänst AB.
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Puts - Slammad, Puts
|
Stomme<itemMaterial> |
- Murverk, Murverk - Tegel
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Plantyp-Tvåskeppig
- Hallkyrka
|
Dagens användning<itemName> |
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Plantyp-Flerskeppig
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Hallkyrka
-
Kyrka
-
Plantyp-Flerskeppig
-
Plantyp-Tvåskeppig
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|