STORFORS KYRKA

Komplettering vid inventering 2003:
Storfors bruk, som etablerades under 1600-talet, lade grunden till samhället. Innan det fanns kyrka i Storfors användes den så kallade Fallstugan som provisorisk kyrksal. Det var en gammal timrad torpstuga som låg på samma plats som nuvarande Storfors kyrka. Bredvid stugan uppfördes en klockstapel av trä 1949. År 1950 anlades en kyrkogård på platsen. Både Fallstugan och klockstapeln revs 1957 och man började bygga en ny kyrka. Kyrkorådet ville att en nya kyrka skulle byggas som en kombination av kyrka och församlingshem. Ett par olika arkitekter ombads att lägga fram förslag till kyrka. Det blev arkitekt Tor Engloos förslag som segrade, och 1950 fick han i uppdrag att utföra huvudritningar. Dessa fastställdes 1954. Den nuvarande kyrkan och det sammanbyggda församlingshemmet stod färdigt 1959. År 1960 blev Storfors egen församling efter att tidigare ha hört till Kroppa.
All inredning fanns inte på plats vid invigning den 10 maj 1959 av biskop Gert Borgenstierna. Dopfunten kom först 1964. 1972 står orgeln på plats vid läktaren över södra ingången, tillverkad av Arne Nilsen i Oslo efter design av Tor Engloo. Åren 1985-86 genomförs en ombyggnation och delvis förändring av kyrkorummets färgsättning. En ny entré tas upp i norr, via ett källarplan där man bygger ett nytt kapprum, sakristia och taolatter. Översyn och komplettering sker av VVS-installationer. Man rengör och målar om kyrkorummet samt anordnar en handikapptoalett. Några bänkar tas bort och man flyttar altaret samt monterar handledare vid trappan. Ny färgsättning sker på bänkar, predikstol, altarring, ambo och orgel. Mellan kök och församlingshem uppsätts en dörr. Färgsättningen skedde av konservator Urban Ullenius.
Ett skyddstak över den nya entrén i norr byggs 1988 efter ritning av arkitekt Torsten Skoglund. 1991 skänks fyra bronsreliefer till kyrkan, föreställande evangelisterna Matteus, Marcus, Lukas och Johannes.

Storfors kyrka består av en långsmal och hög byggnadskropp, orienterad i öst-västlig riktning med koret rakt i öster. Kyrkosalen är sammanbyggd med församlingshem. Kyrkan utgör östra och församlingshemmet västra delen av byggnaden. Kyrkodelen är dubbelt så hög som församlingshemmet. Stommen består av betong och fasaderna är klädda med ljusgrå och rosafärgade skifferplattor från Glava skifferbrott. Taket är av sadeltyp i byggnadens längdriktning och klätt med falsad kopparplåt. Byggnadens planform är inte helt rektangulär utan den har en brytpunkt där kyrkan övergår i församlingshemmet. Församlingsdelen har vidare två delar. Kyrkodelen och församlingsdelens byggnadskroppar bildar en trubbig vinkel i förhållande till varandra.
Ingår sker till kyrkan i söder och via källarentréer i norr och öster samt till församlingsdelen via entréer i väster och söder. Huvudingången, i söder, sker genom en skuggande loggia med väggar klädda i rött tegel. Här finns fina arkitektoniska detaljer bland annat i forma av konstnärligt framdrivna bronshandtag och konstsmidesgaller, "Andens vind", av koppar utförd av konstnären Birger Boman. Den norra entrén har ett utbyggt skyddstak i sadelform uppburet av pelare. Entrén i söder är insänkt i en ram av kalksten.
Byggnadens fönsteröppningar har varierande form. På den norra sidan har kyrkodelen högsmala fönster, församlingsdelen närmast rektangulära. Under församlingdelens fönster finns även smala källarfönster. Den östra fasaden har två små fönster, för källarens kapell samt mycket små kvadratiska fönster i ett linjeband över entré. I söder har kyrkodelen en annan fönstertyp med ett vertikalt gallersnitt. Alla bågar är vitmålade. Kyrkans dörrar är av lackad trä. Takfönster finns i liv med takfallet. På församlingsdelen finns även takfönster med kupor.

SAMMANFATTANDE BESKRIVNING - Kyrkobyggnaden består av två byggnader som ligger en aning vinklade mot varandra. Den ena kroppen är låg och innehåller ganska omfattande lokaler för församlingsverksamhet av olika slag. Den andra östliga delen innehåller kyrkan och utgör invändigt ett långt, högt och därmed katedralliknande rum med smala fönster från golv till tak på norra långhusväggen. På södra långhusväggen finns rektangulära fönster med färgade glasinläggningar. I sydöstra hörnet av kyrkorummet finns ett inglasat entréutrymme och ovanpå detta står orgeln. Bänkkvarteren är enkla av fura och laserade i brunröd färg. Bänkgavlarna är mot mittgången dekorerade med regelbundna, parallella och vertikala skåror. Väggarna i kyrkorummet är grovputsade och målade med ljusgrå kalkfärg. Genom putsen syns konturerna av bakomvarande murstenar. Den vertikala täckningen av bärande väggpelare, fönsterbänkar och golvlister är utförda av vit Ekebergsmarmor. Innertaket är klätt med sågade men i övrigt obehandlade furureglar. Det återkommande trädslaget i koret är trävit fura. Korgolvet är uppbyggt cirka en meter över långhusgolvet. På korets östvägg hänger ett cirka tre meter högt, enkelt träkors. Korset är asymmetriskt placerat på väggen. Den asymmetriska kompositionen är genomgående i hela kyrkans uppbyggnad. Interiören är ändå mycket skickligt balanserad, vilket skapar ett värdigt och högtidligt kyrkorum. Altaret är av sten, fastgjutet i golvet och har en låg textildekorerad retabel. Framme i koret förstärks förskjutningen genom en snedställd hörndel av södra långhusväggen. Uppe i hörnväggens anslutning till tak finns ett ensamt korfönster. Hörnväggen har smyckats med en nedhängande textilbård och under den står kyrksalens dopfunt, sjusidig (det heliga sjutalet) och kannelerad utförd i Gotlandskalksten.
Den asymmetriska förskjutningen i Storfors kyrka känns spännande och bidrar mycket till att man uppfattar kyrkan som en "byggnad i tiden". Att arkitekten arbetat medvetet i modern stil och kanske också hämtat inspiration från andra kyrkor som uppförts samtidigt i landet. Förskjutningar vad gäller altarplacering förekommer bland annat i Sigurd Lewerentz Markuskyrka i Björkhagen, vilken torde varit välbesökt av kyrkoarkitekter och influerat många vidare i att hitta former och uttryck till den mängd kyrkobyggnader som sedan kom att uppföras i landet under 1960- och 1970-talen.
Församlingsdelen innehåller pastorsexpedition, pentry, samlingsrum, toaletter och entréer arrangerade i flera plan med mellanliggande betongtrappor. Samlingssalarna i församlingshemmet och kyrkans långhus kunde tidigare förenas till en mycket lång sal genom att vikväggar dras åt sidan. Vikväggen är numera igenbyggd med en permanent vägg.
LÅNGHUSET är stor och rymligt med tolv meters takhöjd. Golvet är lagt med kalksten och har en sockel av marmor. Väggarna är putsade, med vertikala borststreck, och avfärgade gråvita med betongbjälkar inklädda i mormor. Rummet täcks av ett spetsvinklat tak av sågad ädelträpanel med en variation av smalare och bredare plankor. Den södra långsidan genombryts av fyra fönster, liggande rektangulära med en del med glasmåleri, i aluminiumram. Utvändigt uppdelas fönstren av vita bommar. Den norra långsidefasaden har fyra högsmala fönster med spröjsning och båge i aluminium. Samtliga fönster har fönsterbäckar i marmor. Långhusets BÄNKAR är uppdelade i två kvarter, ett smalare i söder och ett bredare i norr. Sidogång finns efter den norra väggen. Bänkarna är öppna, 15 + 15 st, med raka gavlar med räfflad dekor och ett svagt rundat avslut, förgyllt. Bänkarna är målade i engelskt rött med gröna psalmbokshållare. Dynor i tegelrött och bänkvärmare.
Mot väster finns ett väggparti av skivor, svagt gröntonade i ljusare listverk. Denna vägg har ersatt ett ursprungligt vikväggssystem. Längs denna vägg löper en trappa ned till källarutrymme med sakristia, toaletter, kapprum mm. Trappan är belagd med keramiskt bruna plattor. Handledare är av trä medan räcke är av järn som inmålats grönt. Vid trappen, bakom det norra bänkkvarteret finns kyrkan ljusbärare samt ett bokbord.
Entré med överliggande läktare finns i kyrkorummets sydvästra hörn. ORGELLÄKTAREN utfördes i furu, fri från betongväggarna, redan 1959. Läktaren bärs upp av fyra tegelröda fyrkantskolonner och nås via en trappa från ett vindfång/vapenhus av trälackad panel med glasöppningar. Läktarbarriären delas upp av fyllningar som är grönmålade i ett tegelrött ramverk med smala förgyllda lister. På barriärens norra del, mot väster, sitter en del av orgelns ljudverk. ORGELN införskaffades 1972. Den är tillverkad av J H Jörgensens orgelfabrikk i Olso. Instrumentet är helmekaniskt och har 18 stämmor, fördelade på två manualer och pedal. Är målad i grönt, tegelrött med förgyllning. På läktaren finns stolar för kören i den östra delen. Golvet är lagt med heltäckningsmatta.
Kyrkorummet får även karaktär av sina ljuskronor av mässing. En belysningsanordning komponerad av Knut Hallberg. En mindre variant hänger över det södra bänkkvarteret och en större variant över det norra. I koret finns en höj och sänkbar ljuskrona för levande ljus, norr om altaret. I taket finns även insänkta spotlights, sex i det norra takfallet och fyra i det södra. En ljuskrona hänger över läktaren.
KORET är förhöjt fyra steg och har golv, väggar och tak lika kyrkorummet. Den raka södra väggen är helt inklädd i marmor. Mellan östväggen och södra långsideväggen är ett avfasat väggparti som genombryts uppe mot taket av ett fönster uppdelat av ribbor som ger en randig effekt. Nedanför trappstegen, med två mässinghandledare, finns ett stort utrymme tills bänkarna tar vid. Utrymmet här är fullbrett med långhuset. I det nordöstra hörnet finns utgång till trapphus som leder till gravkapell i källarplan och en utgång. Dörren är slät, fanerad och sitter i en marmoromfattning.
I koret är ALTARET asymmetriskt placerat. Det är utfört i Ölandskalksten, stort och rektangulärt med två sidoben. På altaret finns ett ALTARKRUCIFIX i silver med emaljinläggningar, komponerat av Birger Haglund. Visar en Kristusgestalt, korsfäst med strålglans kring hjässan, omgiven av de fyra evangelisternas symboler. Runt altaret står ALTARRINGEN, av flyttbara sektioner. Den är målad i två gröna nyanser och har tyg i grönt på knäfall och överliggare. Bakom altaret, på östväggen, hänger en TEXTIL ALTARTAVLA utförd av konstnärinnan Barbro Nilsson i gobelängteknik i klara färger: rött, guld och gråvitt. Motivet är hämtat ur Lukasevangeliets åttonde kapitel och skildrar liknelsen om Såningsmannen. Ovan textiltavlan hänger ett naket, förgyllt ALTARKORS av trä. Två flossade KORMATTOR i rött respektive blått är båda från Märta Måss-Fjetterströms ateljé, utförda av Barbro Nilsson.
I korets södra parti finns dopplats med DOPFUNTEN är av Gotlandskalksten, sjusidig och kannelerad. Installerades i kyrkan 1964. Den är tillverkad av stenhuggaren R Eklund, Visby. Bakom dopfunten, på väggen under fönstret, hänger en textil med starkt stiliserat mönster. Den är komponerad och tillverkad av Alice Lunds ateljé i Borlänge och domineras av beiga och gulröda kulörer. Ovan dörr till kapell och på den södra korväggen sitter PSALMNUMMERTAVLOR. De har vit botten och smal tegelröd ram. En ambo av trä, är rödmålad. Piano och orgel finns i korets norra parti. På väggen här finns fyra gjutna små reliefer som skildrar evangelisterna.
PREDIKSTOLEN är utförd i ljust furuträ och prydes av en predikstolsklädnad. Den är placerad i korets norra del, mot trappan. Har en fyrkantig korg med träfasad dekorerad med förgyllda lister och räffling, målad tegelröd och grön.
Ett KAPELL finns i källarplan under koret. Det nås via utgång från korets norra parti. En rund trappa leder ned, med vitputsade väggar och marmorsteg. Kapellet är oktogonalt till formen med altare mot väster. Vid östväggen finns två högsmala fönster. Golvet är av rött tegel, väggarna är inklädda i bred furupanel och taket är slätt, vitmålat. I kapellet finns lösa grönmålade stolar. På väggen bakom altaret finns en textil. Utanför kapellet finns förrådsutrymmen, utgång till krypgrund samt utgång i öster.
I källarvåning under kyrkorummets västra del ligger SAKRISTIAN. Rummet är stort och rymligt, med golv av brunt klinker och vitmålade väggar. Efter den södra väggen finns skjutdörrar som döljer bakomliggande textilförvaring. Altare är placerat i öster. Här finns en soffa, skrivbord och en utgång i öster till krypgrund. Utanför sakristian finns en stor hall, klädavhängning och toaletter. Golvet är av brunt klinker, väggarna vitmålade och i taket finns ljudabsorberande plattor. Dörrarna är släta, av furu.
FÖRSAMLINGSDELEN består av två samlingssalar med skjutvägg emellan, köksdel, entréhall med klädavhängning och trappa upp till övervåning. På övre plan finns pastorsexpedition. Församlingsdelen är uppbyggd i olika nivåer som sammanbinds med trappor.