Strövelstorps kyrka

Kyrkan är en korskyrka med breda korsarmar från 1800-talet som är tillbyggda ett smalare långhus. Tornet i väster är smalare än långhuset. Koret är femsidigt och vid dess sidor finns små, låga kvadratiska byggnader.
Fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar kring spetsbågiga dörr- och fönsternischer. Taken är belagda med kopparplåt.

Sannolikt är kyrkans grundläggning en kallmur av gråsten. Kyrkans murar är byggda av tuktad gråsten. I dörr- och fönsteromfattningar, gavelrösten och lister är det tegelmurverk från Brunius ombyggnad 1864. Sandstenkvadrar från medeltid förekommer i tornets murverk och i långhusets hörnomfattningar. På norrsidan finns synliga oputsade rester av välhuggna kvadrar från den romanska norra ingångsportalen under ett befintligt fönster. Koret från 1894 är byggt av tegel.
Murarna saknar markerade socklar. På enstaka ställen syns grundmuren av natursten. Fasaderna är spritputsade och målade med silikatfärg. Takgesimsen består av fyra utkragande språng förutom på torn och äldre delen av långhuset som saknar takgesims. Koret är försett med strävpelare, vars avsatser är belagda med betongplattor.
Korsarmarnas gavlar är dekorerade med sju spetsbågiga blinderingsnischer. I tre av dem finns luckförsedda öppningar. Längs gaveltaket går en gesims med sågskift.
Tornet har segmentbågigt täckta ljudöppningar i alla vädersträck. Luckorna är brädklädda och solbänkarna putsade. Tornets murar har ett stort antal ankarjärn som är kors och liljeformade. Torntaket är utkragande över murarna.

Fönsteröppningarna är stora, spetsbågiga och sitter i slätputsade nischer med två språng. Gjutjärnsbågarna har ett diagonalt spröjsverk med ett trepass i övre delen. I koret finns ett rosettfönster. Solbänkarna är täckta med svartmålat gjutjärn.

Kyrkans har tre ingångar, huvudentrén i väster i tornet och ingångar i korsarmarna i norr och söder. Huvudentrén omges av två slätputsade pilastrar med en överliggande arkitrav. Övriga två ingångar sitter i spetsbågiga nischer med dörrblad som är segmentbågiga. Dubbeldörrarna är täckta med lackad ek i mönster av diagonalställda kvadrater från 1938.
Sakristian och fd bårhus har enkeldörrar klädda i ekpanel i fiskbensmönster. Torntrappans dörr av breda plank sitter i en mycket smal öppning.

Taket är sadeltak och korstak över långhus och korsarmar, valmat tak över koret, tälttak över tornet och pulpettak över trapphuset. Taken på långhus, kor, korsarmar och torn är belagda med kopparplåt från 2009 i skivtäckning med dubbelfals. De horisontella falsarna är inbördes förskjutna. Taket på de låga, små utbyggnaderna för sakristia och fd bårhus är belagda med brun plåt. Takavvattningen är av koppar. Tornets lanternin har urtavlor åt alla väderstreck och taket kröns av ett kopparklätt kors.

Från västporten når man vapenhuset i tornet. Golvet är belagt med kalkstensplattor i diagonalt mönster. Väggarna är putsade och kalkade. Taket är välvt med ett enkelt stjärnvalv med kalkmåleri från 1500-talet som togs fram på 1940-talet. Mot väster vilar ribborna på tresprångiga pilastrar utan kapitäl, mot öster på vederlagsstenar i muren. Ribborna är målade med kvadermålning i grått och rött. I väggen mot långhuset finns inmurade upphittade rester från en romansk valvbåge, troligen den södra. Fragment från en gravsten från 1150-1175, funnen 1938 under kyrkans golv, och en gravsten från 1500-talet är placerade i vapenhuset.

Kyrkorum
Kyrkorummet består av långhus, kor och två breda korsarmar med läktare.
Slutna bänkar står på ömse sidor om mittgången. Golvet är belagt med kalksten från 1938, under bänkkvarteren ligger brädgolv. Väggarna är putsade och vitkalkade. På södersidan under ett fönster syns rester av den romanska ingångsportalen. Dessa stenar är oputsade. Vid västingången finns en ristning av en man i en sandstenskvader. Ovan västingången hänger en kalvariegrupp, dvs ett krucifix med Maria och Johannes vid sidorna.
Kyrkorummet täcks av vita ribbkryssvalv från 1846. Ribborna har rektangulärt snitt och vilar på tresprångiga pilastrar med kapitäl med två utkragande stenar. Sköld- och gördelbågar och triumfbågen är närmast rundbågiga. Långhuset täcks av ett kryssvalv över den äldre västra delen, ett kryssvalv över korsmitten och korsarmarna täcks av varsitt kryssvalv. Små fragment av kalkmålningar från sannolikt 1500-talet finns på sydväggen i långhuset.
Långhuset har endast två fönster. Fönstren är försedda med innanfönster med metallbåge utan spröjsning.
I taket hänger mässingkronor och på väggarna sitter mässinglampetter.
Dopfunten står på norra sidan i koret och predikstolen i mötet mellan långhus och södra korsarmen.
Kyrkans innerdörrar, från 1938, är uppbyggda av ramverk med fyllningar dekorerade med reliefer.
Kor
Koret har samma bredd som långhuset och har en femkantig planform. Fönster finns i tre väderstreck. Koret är upphöjt två steg och belagt med kalksten. Längs korets väggar är uppställt gravstenar från 1500-1600-tal som tidigare legat i golvet över gravkamrar. Gravstenarna tillhör Vegeholms första ägare, släkten Krabbe. Här finns bla gravstenen till Tyge Krabbe som uppförde den vattenomflutna borgen Vegeholm. På stenarna avbildas i relief människorna i helfigur. Koret täcks av ett ribbvalv med sex ribbor.
Sakristian nås från koret och är belägen i den lilla utbyggnaden söder om koret. Sakristian har golv av ekparkett och putsade, målade väggar.

Korsarmarna är möblerade som långhuset med slutna bänkar på ömse sidor om en mittgång. Korsarmarna täcks av varsitt kryssvalv och båda korsarmarna har läktare. Läktarbarriärerna är täta, uppbyggda med ramverk och fyllningar och förhöjda med ett vitt rundstål. Norra läktarbarriären är målad brun som bänkryggarna medan södra barriären till skillnad från övrig inredning är målad i grönt, grått och guld. Båda läktarna bärs av fyrkantiga pelare med bladkapitäl, målade lika barriärerna. Södra delen av södra korsarmen är avdelad till förråd, vindfång och uppgång till orgelläktaren. Trappan är av terrazzo och orgelläktarens golv är täckt av heltäckningsmatta.

På tornets norrsida finns ett trapphus upp till tornets övriga våningar. Trappan är en mycket smal spindeltrappa. Väggar, valv och trappsteg är putsade, handledaren är ett rep. Plan två och tre har golv av brädor och putsade väggar. Lanterninväggarna är brädklädda. På plan två står klockstolen och här finns utgång till långhusvinden. Ovanför de isolerade valven finns fragment av kalkmålningar. En av bilderna dateras till före 1175 med motiv av en djävul som knyter ett rep runt fötterna på en man.

Inredning och inventarier
Altare av trä, okänd ålder. Framsidan uppbyggt av ramverk med tre speglar. På senare år förhöjt med en plywoodskiva som altarskiva.

Altaruppsatsen är av snidat trä i nygotisk stil från 1894, ritad av arkitekt O. Andersson.
Altartavlan, från 1827, är målad av Alexander Malmqvist, Lund. Motivet föreställer Jesu uppståndelse med omgivande änglar.

Altarringen av trä är förmodligen från 1894. Den har en femsidig plan och består av kolonetter som kröns av trepassbågar. Mellan bågarna finns trepass. Knäfall och överliggare är tygklädda.

Dopfunten, från 1927, är av kalksten från Ignaberga. Den är en kopia av en funt i Tikjøbs kyrka på Själland. Den runda cuppan har ett band av inskriptioner och en fris av akantusranka. Undersidan av cuppan har bladformer. Foten är fyrkantig.

Predikstolen, från 1894 av trä, är ritad av arkitekt O. Andersson. Från början hade predikstolen en baldakin som togs bort 1938. Trappan byggdes om 1938. Dekoren på predikstolen består av utskurna reliefer med spetsbågar och räfflor i nygotisk stil.

Bänkinredningen är från 1938 och är kyrkans femte bänkinredning. De slutna bänkarna är uppbyggda av ramverk med speglar i dörr, sidostycken och bakstycke. Gavlar och dörrar är rakavslutade med en profilerad överliggare. Gavlar och dörrar är av lackad ek och dekorerade med reliefer. Sitsar och ryggar är ådringsmålade i brunt. Gavlarna är från 1938 medan sitsar och ryggar är ombyggda och återanvända från 1894 års bänkar.

Orgeln, tillverkades 1961 av Fredriksbergs Orgelbyggeri, Troels Krohn, i Hillerød, Danmark. Fasaden från samma år i modern stil med synliga pipor är indelad i nio rektangulära fält med olika höjd, målade i grönt, grått och rött.

Storklockan är omgjuten 1742. Lillklockan är omgjuten 1747. Båda klockorna är omgjutna av Andreas Wetterholtz. Klockorna har inskriptioner och friser med bladmönster.

Strövelstorps kyrka byggdes troligen under första delen av 1100-talet och bestod då av långhus, rakavslutat kor och eventuellt ett torn i väster som under senmedeltiden byggdes på. Vid denna tid byggdes förmodligen också trapphuset på tornets norra sida. Kyrkan hade ingångar mot norr och söder, under senmedeltiden byggdes ett vapenhus framför södra ingången. Troligen under 1400-talet slogs valv i kyrkan. Under 1500-talet slogs förmodligen stjärnvalvet i tornet. Det var ursprungligen öppet mellan långhus och torn och dopfunten var placerad i tornet fram till 1690.
En korsarm byggdes på norra sidan 1746. En lanternin byggdes på tornet 1807.
1825 ersattes portalen i söder med ett fönster och vapenhuset revs, ny ingång gjordes i tornet i väster 1825.
Ytterligare befolkningsökning och krav på gudstjänstbesök krävde en större kyrka. Socknen hade 2100 invånare och 1842 besökte i medeltal 600 personer kyrkan på söndagar. Under flera år diskuterades utbyggnaden och flera olika förslag gjordes. Överintendentämbetet förordade en nästan helt ny kyrka i tidens standardiserade stil. Församlingen och Ehrenborg på Vegeholm avfärdade detta förslag och önskade ritningar av domkyrkoarkitekt C G Brunius, och så blev det. 1846 byggdes en korsarm mot söder. Den befintliga korsarmen mot norr byggdes om och breddades och kyrkan blev en korskyrka. De äldre fönsteröppningarna gjordes om lika de nya i korsarmarna. Kyrkans nuvarande valv slogs i långhus och korsarmar.

1868 flyttades gravstenar från golvet till utsidan och nytt golv lades. 1877 fick kyrkans fönster de nuvarande järnbågarna.
1894 revs det medeltida koret och ersattes av ett större femsidigt tillsammans med två små kvadratiska tillbyggnader i norr och söder för sakristia respektive bårhus. Kyrkan fick därigenom sitt nuvarande utvändiga utseende. Ny altaruppsats, predikstol, bänkar efter ritningar av arkitekt O Andersson.
1912 flyttades äldre gravstenar in och sattes upp mot väggen i koret.
1935, 1946 och 1948 tas kalkmålningar fram och restaurerades av Oswald Owald.
1938 gjordes en omfattande inre renovering efter förslag av arkitekt Wetterqvist. Den innebar bl a nya bänkar, nytt golv, vapenhuset får en murad vägg mot långhuset, predikstolen flyttas, orgelläktaren flyttas till södra korsarmen. I stort fick kyrkan nu sitt nuvarande utseende invändigt. Ytterdörrarna kläddes med profilerad panel.
1977 målades fasaderna med silikatfärg vid utvändig renovering. Invändiga fönster sattes in 1987. Läktarens bröstning höjdes med en överliggare 2003.
2009 lades nytt koppartak och takstolar lagades. Fotrännor byttes tillbaka till hängrännor. 2015 ersattes stulet koppartak med brunt aluminiumtak på sakristia och förråd.