Sankt Petri kyrka

Åby ingick i Gråmanstorps församling. När byn utvecklades i slutet av 1800-talet väcktes tanken på en ny kyrka inne i samhället. Gråmanstorps kyrka ligger några kilometer bort och var för liten. I stadsplanen från 1915 var en kyrka inritad på den gamla marknadsplatsen i nuvarande Stadsparken. Det dröjde 50 år innan kyrkan förverkligades. En skolsal användes för gudstjänster liksom Klippans kapell från 1935.
196o började på allvar planeringen av en ny kyrka. På inrådan av Byggnadsstyrelsen tog församlingen kontakt med arkitekt Sigurd Lewerentz som fick uppdraget 1962. Han var då 77 år gammal och hade strax innan ritat Markuskyrkan i Stockholm. Ett förslag presenterades och godkändes 1963. Byggmästare var Helge Lindgren från Klippan och Karl Sjöholm var verkmästare. Rådgivare i liturgiska frågor var teolog Lars Ridderstedt. Sigurd Lewerentz deltog mycket aktivt i bygget och besökte ofta arbetsplatsen. Han hade ett nära samarbete med hantverkarna som murade huset. 1966 invigdes kyrkan. Den fick namnet S:t Petri efter lärjungen Petrus vars namn på latin betyder klippa och anknyter till ortnamnet Klippan.
Sigurd Lewerentz, 1885-1975, är en av 1900-talets främsta arkitekter i Sverige.
Hans utveckling spänner från nationalromantik via 1920-tals klassicism till 1930-talets funktionalism, hans sista verk präglas av en egensinnig modernism. Lewerentz har bland annat ritat Skogskyrkogården i Stockholm tillsammans med Gunnar Asplund, Malmö stadsteater, Östra kyrkogården i Malmö och Riksförsäkringsanstalten i Stockholm. Lewerentz startade också en fönsterfabrik där han utvecklade ett system med smäckra glaspartier.

I början av 1980-talet kompletterades belysningen i kyrkorummet med fler nedpendlade mässingsarmaturer.
1991 utlystes en öppen arkitekttävling om ett nytt församlingshem i parken bredvid S:t Petri kyrka. 312 förslag kom in. Arkitekt Wolfgang Huebner, som ritat Hyllinge kyrka, vann tävlingen men förslaget blev aldrig förverkligat.
1994 genomfördes en ombyggnad av främst församlingslokalerna efter handlingar av arkitekt Lars Holmer. Köket byggdes om, en hiss installerades mellan samlingssalen och källaren, belysningen kompletterades, en trappa byggdes mellan kantorns rum och källaren, värme och ventilation förnyades.
2011 byttes råspont, underlagspapp och kopparplåt på alla tak. Delvis förnyades takavvattningen. Förbättrad luftning av taken gjordes. Kyrksalens ljusschakt var inklädda med plåt pga läckage, plåtinklädnaden togs bort. Glaset i lanterninerna byttes. All fogmassa mellan murverk och plåttak togs bort och ersattes av ny mörkbrun fogmassa. Takplåten har dragits ut ett par centimeter vid murkrönen för att komma till rätta med vatteninträngning.
2013-2015 ersattes oljeuppvärmningen med bergvärme. I samband med borrning efter bergvärme demonterades och återuppfördes spegeldammen väster om kyrkan. Nytt ventilationssystem installerades som ventilerar, värmer och vid behov kyler upp kyrksalen. Ursprungligen var uppvärmningen via varmluft i kulvertar under golven och med utblås i kyrkan och församlingsbyggnaden. Luftdraget var dock ett arbetsmiljöproblem. Kyrksalen med angränsade rum värms fortfarande med varmluft medan kontoren och församlingsbyggnaden har försetts med mörkgrå radiatorer i alla rum.

Kyrkoanläggningen innehåller både kyrka och församlingslokaler som är uppdelade i olika byggnader men upplevs som en enhet. Kyrkorummet är en kvadratisk byggnad med två utbyggnader för vapenhus och sakristia. Över sakristian finns klocktorn. Församlingsbyggnaden ligger i två längor i vinkel som omger kyrkan i öster och söder. Däremellan finns en grusad gård. Under kyrkan finns kulvertar för teknik och under församlingsbyggnaden finns en källarvåning med barnlokaler. Kyrkorummet är slutet medan församlingsbyggnaderna vänder sig utåt med mer fönster.

Grunden och källarvåningen är av platsgjuten betong. Kanalmurarna är av mörkbrunt hårdbränt tegel från Helsingborgs Ångtegelbruk. Murarna saknar sockel, teglet möter marken direkt. Tegelstenarna skiftar i färg och struktur, även många sekunda stenar är använda. Lewerentz sägs ha handplockat stenar från ett skrotlager, som symbol för att alla människor duger och är värdefulla. Alla stenar är hela och utan huggning, istället tas måttutjämningen upp med olika stora fogar. Fogarna är fyllda och bruket kornigt. Förbandet är mestadels löpförband men dekorativ mönstermurning förekommer. Vissa murpartier är utkragade som ger skuggeffekter. Murarna möter oftast taket utan någon markering. Ovan dörrar och fönster är murat med raka armerade tegelbalkar.

Fönstren av isolerglas är kvadratiska eller smala rektangulära i både liggande och stående format. Samtliga fönster är karmlösa och sitter utanpå murarna i metallister fastsatta med stålkramlor i muren. Fönstren upplevs inifrån som hål i muren. Kyrkorummet har fyra högtsittande kvadratiska fönster. Församlingsbyggnaden har en mängd liggande fönster i en varierad placering.

Samtliga dörrar är av svartmålat limträ uppbyggda av ett kraftigt ramverk med en fyllning av samma tjocklek. I en del dörrar är fyllningen ersatt av glas. Handtagen är äggformade av mässing.
Kyrkorummet nås från väster framför dammen med en dubbeldörr och en enkeldörr, en dörr genom vapenhuset i norr och i söder finns en enkeldörr mot gården. Tanken var att man skulle gå in genom vapenhuset och ut genom västdörren. Kyrkans norra entré, dold i en smal gränd mellan vapenhus och sakristia, ska inte vara lätt att hitta, symboliskt placerad för att visa att den som söker, finner. Vid utgången i väster till spegeldammen är man förändrad. Marken i gränden är belagd med klinker och sluttar mot entrén, en symbolisk hjälp in i kyrkan. Dubbeldörrarna i väster används vid processioner. Församlingslokalerna har flera entréer mot gården och två mot parken, flera av dessa dörrar är glasade.
Yttertaken är låga och följer takens inre form, taklandskapet är mycket varierat. Det finns tak som följer de bågformade tegelvalvens former, pulpettak och sadeltak med olika höjder. Dessutom finns vertikala accenter som skorstenar och taklanterniner. På kyrkorummets öst- och västfasad syns kyrkans många valv som bågformer. Alla tak är täckta av koppar, i skivtäckning med halvförskjutna tvärfalsar. Avvattningen är av koppar. Valven i kyrkan är även bärande konstruktion för yttertaken. Tegelvalven är isolerade med stenull och därovan ett gjutet betongskikt, papp och kopparplåt. I mötet mellan tak och mur är tätat med fogmassa. Övriga taklag är uppbyggda av bärande limträbalkar, reglar och underbrädning av sågad furupanel.