VÄSTRA STRÖ KYRKA

Kyrkobyggnaden
Västra Strös medeltida kyrka uppfördes troligen vid slutet av 1100-talet. Till följd av 1800-talets kraftiga befolkningsutveckling kom merparten av de skånska landsortskyrkorna att antingen byggas ut kraftigt eller rivas till förmån för nybygge. I Västra Strös fall föll valet 1873 på det senare alternativet och fyra år senare stod den nya helgedomen färdigbyggd strax sydväst om den medeltida kyrkogården som idag fungerar som ödekyrkogård.

Byggherre för nybyggnaden var friherren och kyrkans patronus, Nils Trolle på Trollenäs. Patronatsförhållandet bestod till 1922 då patronatsrätten upphävdes genom lag och sockenkyrkorna blev församlingarnas egendom. För ritningarna stod byggmästare Peder (ibland Peter) Christian Sörensen (1824 1887) som även ritat en handfull andra kyrkor i Skåne, däribland Bosarps kyrka, samt flera byggnader i Botaniska trädgården i Lund. Ritningarna ska även ha justerats av arkitekt Johan Erik Söderlund (18261875) vid Överintendentsämbetet.

Kyrkan uppfördes i nygotisk stil med västtorn med högrest spira, långhus samt lägre och smalare kor med femsidig absid i öster. De oputsade murverken bestod av tuktad gråsten och takfallen var avtäckta med skiffer. Från den gamla kyrkan överfördes två kyrkklockor, i övrigt nytillverkades all fast inredning. En medeltida dopfunt och en vigvattensten som idag finns i Näs kyrka anses härstamma från Västra Strös romanska kyrka.

192627 genomfördes den första större restaureringen under ledning av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin. Arbetena omfattade underhålls- och reparationsarbeten såväl exteriört som interiört. De tydliga förändringarna tycks dock varit begränsade. Den invändiga kvadermålningen vitkalkades och delar av den fasta träinredningen genomgick enligt Wåhlins arbetsbeskrivning följande behandling: Bänkar, orgelläktare, sakristiaväggens västra sida samt insidan av dörr mot tornet och insidan av sakristians ytterdörr tvättas, ekådringen bättras och laseras med bensvart, tillsatt med en aning bränd terra, så att de få ton av gammal mörknad ek. Samma metod tycks även ha använts på altarring samt predikstol med baldakin. Utöver detta tillkom nya värmeugnar vid murstockarna som omplacerades.

Vid slutet av 1940-talet installerades elektrisk belysning och värme. 1948 skänktes en ny lillklocka till kyrkan av kyrkvärden Anders Nilssons barn till faderns och moderns minne. Två år senare, 1950, utfördes nästa restaurering. Långhusets och korets ursprungliga skiffertak hade vittrat och orsakat fuktskador i undertak, murar och valv. Dessa reparerades och takfallen belades av ekonomiska skäl istället med rött enkupigt tegel. Invändigt målades kyrkans väggar och valv vita, nedtill med oljefärg och i övrigt med limfärg. Endast några år senare, 1958, tycks nya sprickbildningar ha uppstått i valven, som återigen lagades och ströks med limfärg medan väggarna målades med bruten plastfärg av fabrikatet Winitex. På 1950-talet skänkte även Wästra Strö kyrkliga syförening två mattor till kyrkan, en kormatta och en till altarringen. Båda ska ha tillverkats på epilektikerhemmet i Höör. Från sent 1950-tal till 1980-tal sanerades kyrkan vid ett flertal tillfällen efter allvarliga angrepp av strimmig trägnagare.

199899 restaurerades tornet. Murverket omfogades och spirans skiffertak lades om. En ny vindflöjel tillverkades med den ursprungliga som förlaga och trapphustaket lades om med blyplåt. I vapenhuset återskapades kvadermålningen som målats över vid tidigare restaureringar. Tio år senare omfogades murverken på hela kyrkan och långhusets tak fick nya takpannor från Vittinge medan de befintliga Svedalatakpannor som var i gott skick återanvändes på koret. Därtill försågs kyrkan med nytt avvattningssystem i kopparplåt.

I april 2012 rasade delar av innertaket ner och kyrkan fick av säkerhetsskäl stängas. Sprickorna har vid kontroll inte bedömts förvärrats, däremot befaras murstocken trycka ut kyrkans ytterväggar. Kyrkan är därför fortsatt stängd i väntan på invändig renovering.

Exteriör
Västra Strö kyrka har torn i väster, ett fem valvtravéer långt långhus samt lägre och smalare kor i öster som avslutas med en femsidig absid. Norr om västtornet, i anslutning till långhuset, finns ett trapptorn. Fasaderna består upptill takfoten av tuktad natursten medan gavelrösten, tornets klockvåning och trapptornet är murade i tegel som försetts med stänkputsad kvaderimitation. Naturstensfasadernas stenar har på flera ställen synlig kilsöm, dvs borrhål från brytningen, och är fogade med åsfog som kompletterats med skolsten. Under takfoten på samtliga byggnadsdelar löper en putsad spetsbågefris samt en takfotsgesims i två språng. De spetsbågiga fönster- och dörromfattningarna är indragna i två språng och slätputsade med kvaderindelning. Solbänkarna är gjutna i betong och slätputsade. Samtliga fönster är målade med blågrå oljefärg och har båge och karm i trä samt spröjsverk i gjutjärn.

Kyrkans huvudentré i västtornet är försedd med en slätputsad och utskjutande portal uppbyggd av pilastrar som bär upp en spetsbågig arkivolt. I tympanonfältet sitter en marmorskiva med inskriptionen Uppbyggd år 1877 under Oscar II av Nils Trolle. Kyrkporten utgörs av en pardörr i ek med vardera tre fyllningar, varav de översta pryds av latinska kors. Portalen är avtäckt med blyplåt och kröns av ett latinsk kors i samma material. Tornet har i bottenvåningen ett fönster åt söder och två i tornvåningen, åt söder respektive väster. Klockvåningen har parställda spetsbågiga ljudöppningar med luckor av stående brunmålad träpanel. Tornspiran har formen av ett högrest tälttak där mötena mellan takfallen är avfasade. Mot takutsprånget buktar takfallen utåt. Spiran är avtäckt med skiffer som innehåller glimmer och skiftar i färgskala mellan grått och lila. I varje takfall sitter en zinkplåtsinklädd takkupa och i norra takfallet finns även en zinkplåtsinklädd taklucka. Spiran kröns av en vindflöjel.

Trapptornet har fyra mindre lansettbågiga fönster, varav de tre närmast tornet är placerade i axel ovanpå varandra medan det fjärde sitter centrerat över den spetsbågiga dörromfattningen. Det rakslutade dörrbladet har tre fyllningar och är täckmålat i brunröd kulör. Torntaket är skivtäckt med blyplåt.

Långhuset har fem stora fönsteröppningar i söder respektive norr. I det östra gavelröstet finns ett mindre rundfönster. Långhusets sadeltak är avtäckt med enkupigt rött lertegel från Vittinge.

Korets fönsteröppningar, en i söder och en i norr, är mindre än långhusets. I gavelröstet finns en rundbågig blindering. Koret har liksom långhuset sadeltak som är täckt med enkupigt rött lertegel från Svedala tegelbruk.

Absidens två fönsteröppningar i nordost och sydost är i sin tur mindre än korets och spröjsningen är enklare än på kyrkans övriga fönster. Rakt i öster leder en fyra steg hög trappa i granit upp till prästingången. Det spetsbågiga dörrbladet har sju fyllningar och är täckmålat i brunröd kulör. Absidtakets fem takfall är avtäckta med dubbelfalsad kopparplåt med förskjuten tvärfals.