Typ <itemType> |
Byggnad |
Datering <presTimeLabel> |
Nybyggnadsår: 1861 - 1862 |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Skåne, Kommun: Kävlinge, Landskap: Skåne, Socken: Dagstorp , Stift: Lunds stift, Församling: Dösjebro församling |
Titel <itemTitle> |
Dagstorps kyrka |
Historik <itemDescription> |
-
Kyrkobyggnaden Dagstorps kyrka byggdes år 1861-62, då den ersatte en annan kyrka på samma plats. Tack vare noggrann dokumentation och uppmätning av den gamla kyrkan, bl.a. av domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius och N. M. Mandelgren, vet vi mycket om den gamla kyrkan. Den var helgad åt S:t Andreas och bestod av ett tvåkvadratiskt långhus, ett enkvadratiskt kor, ett troligen ursprungligt torn avs...
Visa hela
Kyrkobyggnaden Dagstorps kyrka byggdes år 1861-62, då den ersatte en annan kyrka på samma plats. Tack vare noggrann dokumentation och uppmätning av den gamla kyrkan, bl.a. av domkyrkoarkitekten Carl Georg Brunius och N. M. Mandelgren, vet vi mycket om den gamla kyrkan. Den var helgad åt S:t Andreas och bestod av ett tvåkvadratiskt långhus, ett enkvadratiskt kor, ett troligen ursprungligt torn avslutat med ett kon-format tak och ett sekundärt vapenhus. Enligt pågående byggnadsforskning kan ett rakt kor möjligen antyda, att helgedomen stod relativt fri från biskopens tillsyn och/ eller att kyrkan hade begränsad äganderätt till marken. Runda torn var mycket sällsynt i det medeltida danska beståndet. Från tornets första- och andra våning fanns stora, rundbågiga öppningar in mot långhuset, som hade en öppen takstol. Den övre öpp-ningen kan ha använts för en empor, en slags läktare som aristokratin använde som privat rum eller åskådarplats. Till kyrkan hörde även en fyrkantig klockstapel av trä, något var vanligt förekommande under 1600- och 1700-talen. Klockstapeln förföll efterhand och såldes på auktion 1843. När den nya kyrkan uppfördes, såldes material och inventarier enligt uppgift av på samma sätt, vilket gjorde att föremålen spreds över bygden och hamnade i privat ägo. Ett antal föremål skonades dock, däribland dopfunten och kyrkklockan, och finns i dag bevarade i den befintliga kyrkan. Den nuvarande kyrkan byggdes i nyromansk stil efter arkitekt Johan Erik Söderlunds ritningar. Fasaderna rappades och kalkades och yttertaken belades med svartmålad järnplåt. Söderlund (1826-1875) var en arkitekt från Stockholm och upprättade, från 1866 som andre arkitekt vid Överintendentsämbetet, ritningar för flera kyrkor runt om i landet. Även hans profana produktion var omfattande, där bl.a. Alhambrateatern (numer riven) och restaureringen av Petersenska Huset i Stockholm kan nämnas. Söderlund utnämndes till slottsarkitekt, hovintendent och agré av Konstakademien. Kyrkans interiör smyckas, kanske redan vid uppförandet, med kvaderstensimitation. Den nuvarande orgelfasaden och -läktaren tillkommer 1886. Vid sekelskiftet, ca 1900, kläs innertaket i kyrkan och undersidan av orgelläktaren in med pärlspont. 1937 genomgår kyrkan en omfattande renovering under arkitekt Oscar Perssons ledning. Fasaderna lagas och kalkmålas och långhusets takfall repareras. Innertaket kläs in med masonit. Trappstegen i vapenhuset sätts igen och en ny uppgång ordnas till tornet inifrån orgelläktaren. Sakristian får ett nytt trägolv och ett invändigt vindfång. Nya bänkar sätts in på ett ventilerat brädgolv lagt på en betongsula. Det ursprungliga altarkorset flyttas till ett sidoaltare och en ny altaruppsats tillkommer. Flera inventarier ommålas i bruna toner. 1983 görs en renovering av tornet efter Forsberg& Wikerstål arkitektkontors anvisningar. Fasaderna putslagas och all metall ommålas. Sakristian putsas och kalkas om invändigt. 1991 går man vidare med en större restaurering. Fasaderna putsrenoveras och kalkas, och yttertaket görs om. Högbenen påsalas, inbrädningen görs om och alla ytor täcks med plastbelagd plåt. Valven isoleras, stengolven slipas och interiören och inventarierna får en ljusare färgsättning. 1993 byggs en entréramp till tornportalen. 2017 planerar man att lägga om kyrkans tak med aluminiumplåt.
Stäng
|
Takform <itemDescription> |
|
Byggnadsdel <itemDescription> |
-
Torn - Väster, Kor - Polygonalt, Kor - Öster, Kor - Öster, Kor - Polygonalt, Torn - Väster
|
Exteriörbeskrivning <itemDescription> |
-
Exteriör Kyrkobyggnadens utbredning är oförändrad sedan uppförandet, utformad med ett enskeppigt långhus avslutat med ett fullbrett, tresidigt kor. I väster finns ett litet kvadratiskt torn, avsevärt ...
Visa hela
Exteriör Kyrkobyggnadens utbredning är oförändrad sedan uppförandet, utformad med ett enskeppigt långhus avslutat med ett fullbrett, tresidigt kor. I väster finns ett litet kvadratiskt torn, avsevärt smalare än långhuset. Kyrkan är troligen grundlagd på en kallmur av gråsten. Sockeln är spritputsad och avfärgad med kalk likt fasaderna, och har en fasad överkant med diffus övergång till dagermuren. Kyrkans murar är uppförda av natursten i oregelbundna skift, som spritputsats med hydrauliskt kalkbruk och avfärgats med kalk. Man har hittat återvunnet material från den gamla kyrkan i grunden och långhusmurarna. Dörr- och fönsteromfattningar är gjorda av slätputsat tegel. Tornet är uppfört i förband med långhuset, med en nedre del av kluven gråsten i jämna skift och hörnkedjor av tuktad gråsten. Ovan gördelgesimsen, utformad som en slät list i två språng avtäckt med svartmålad plåt, är tornet murat i omväxlande gult och rött tegel. Samtliga fönsternischer är rundbågigt täckta, slätputsade och utformade med en rak, inre del och därefter ett konkavt parti. Fönstren har karmar av målad ek och svartmålade järnspröjsar. I fönstrens nedre del finns vardera 16 rektangulära rutor, och mellan dessa och valvhjässan ett cirkelmotiv. Innerfönster saknas. Solbänkarna är av kalksten. Fönsternischernas insidor är slätputsade och inåt vidgandes med kondensvattenrännor i fönsterbänkarna. I tornet finns varsin långsmal ljudöppning i varje väderstreck. Ljudöppningarna är rundbågigt täckta med luckor av brunmålad fjällpanel och med solbänkar av granit. Kyrkan har två publika entréer från tornet och långhusets sydfasad, och en sekundär entré till sakristian genom korportalen i öster. Tornportalen har en slätputsad, rundbågigt täckt omfattning i sex språng. Ovan porten sitter en inmurad minnessten av kalksten, som förkunnar att kyrkan uppfördes 1861, och däröver ett rundfönster. Dess omfattning är slätputsad, kraftigt utåtvidgande, med nedre delen avtäckt med plåt. I fönstrets spröjsverk av järn är ett korsmotiv inskrivet. De tre pardörrarna är av fyllningstyp, ytbehandlade med olja/lack frånsett östporten som är brunmålad. Ovan dörrarna finns varsitt överljus. Tornporten har ett lunettfönster av brunmålat trä, medan syd- och östporten har varsitt svartmålat järnfönster, vars utformning ansluter till de övriga fönstren. Samtliga entréer nås genom granittrappor i tre eller fyra steg. Till tornentrén leder även en plattsatt ramp. Långhusets och tornets sadeltak är, liksom korets trekantiga pyramidtak, belagda med fabrikslackerad, grafitgrå stålplåt. Plåten är dubbelfalsad och lagd i mindre skivor med dubbla parallella tvärfalsar. Vid takfoten och längs långhusets västra gavelröste finns en profilerad, tresprångig gesims. Tornets västra- och östra rösten är utformade som trappstegsgavlar med vardera sju tinnar, vars ovansidor är avtäckta med kalksten. På gavlarna finns flera raka ankarslutar. Röstena är dekorerade med varsitt kulkors i form av en djup relief i putsen. Taket kröns av en kyrkspira med en tupp av koppar.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Producerades i Församling: Dösjebro församling, Dagstorp, Kävlinge, Skåne, Skåne.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Specifika inventarier - dopfunt 1100-01-01 e.Kr. - 1349-12-31 .
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1601-01-01 - 1601-12-31 .
-
Fast inredning - altarring 1861-01-01 - 1862-12-31 .
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1861-01-01 - 1862-12-31 av Johan Erik Söderlund.
-
Fast inredning - altare 1861-01-01 - 1862-12-31 .
-
Fast inredning - predikstol 1861-01-01 - 1862-12-31 .
-
Nybyggnad - Kyrkan i sin helhet 1861-01-01 - 1862-12-31 av Johan Erik Söderlund.
-
Nybyggnad - Torn 1861-01-01 - 1862-12-31 av Johan Erik Söderlund.
-
Nybyggnad - Korparti 1861-01-01 - 1862-12-31 av Johan Erik Söderlund.
-
Fast inredning - orgel, orgelfasad 1886-01-01 - 1886-12-31 .
-
Ändring - ombyggnad, innertak 1900-01-01 - 1900-12-31 .
-
Specifika inventarier - altartavla 1937-01-01 - 1937-12-31 av Gösta Nordblad.
-
Ändring - ombyggnad 1937-01-01 - 1937-12-31 av Oscar Persson.
-
Fast inredning - bänkinredning 1937-01-01 - 1937-12-31 .
-
Fast inredning - bänkinredning 1937-01-01 - 1937-12-31 .
-
Fast inredning - orgel 1937-01-01 - 1937-12-31 av Theodor Frobenius.
-
Specifika inventarier - kyrkklocka 1979-01-01 - 1979-12-31 av W. Staaf.
-
Underhåll 1983-01-01 - 1983-12-31 av Forsberg & Wikerstål arkitektkontor.
-
Underhåll 1983-01-01 - 1983-12-31 av Forsberg & Wikerstål arkitektkontor.
-
Underhåll 1991-01-01 - 1991-12-31 .
-
Ändring - tillgänglighetsanpassning 1993-01-01 - 1993-12-31 .
|
Fasadmaterial<itemMaterial> |
- Puts - Sprit, Puts - Slät, Puts
|
Taktäckningsmaterial<itemMaterial> |
- Plåt - Falsad, småplåtsformat
|
Stomme<itemMaterial> |
- Murverk - Natursten, Murverk, Murverk - Tegel
|
Färg <itemColor> |
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Salkyrka
- Plantyp-Enskeppig
- Kyrka
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Plantyp-Enskeppig
-
Salkyrka
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Byggnadsbeteckning <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|