ULLENE KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
ULLENE KYRKA - Nuvarande stenkyrka uppfördes 1847-48 ett par hundra meter norr om den äldre, rivna kyrkan vars murrester finns kvar på dåvarande "Stommens åker". Takteglet beställdes från Borga tegelbruk, bänkarna som skulle rymma 232 personer var slutna och järnportarna smiddes av smeden Norén från Ullene. Enligt ritningar skall kyrkan ha uppförts utan västläktare men en sådan torde tillkommit 1878 då kyrkans orgel, tillverkad av Salomon Molander, sattes in.
1934 genomgick kyrkan en invändig renovering som bl.a. innebar ommålning. Altarväggen ändrades om från sin ursprungliga, strama utformning, ett enkelt, förgyllt kors och tre målade rundbågar i monumental storlek, till att domineras av en altartavla utförd av konstnären John Hedaeus. Altartavlan föreställer Jesus på korset och runt denna finns målade draperier utförda av samme konstnär.
1950 förestod arkitekten Adolf Niklasson förslaget till en renovering föranledd av att elvärme, elkraft och elbelysning skulle dras in i kyrkan. Den förutvarande kaminen med rökrör och skorsten togs bort, golven isolerades och lades nya samt att korgolvet utökades åt väster. Den södra och den västra ingången fick nya vindfång med nya innerdörrar med fyllningar. Nya innerdörrar sattes ävenin mellan sakristian och kyrkorummet. De ursprungliga bänkarna byttes ut mot nya, dock återanvändes dörrar och skärmar. Mot ytterväggen tillkom en väggbröstning av plywood. Sakristian och vapenhuset byggdes om med nya väggar och skåp. Hela kyrkan målades om invändigt liksom utvändiga trädetaljer.
1988 togs det västra bänkparet bort och på ena sidan monterades en manöverpult för ljudanläggningen. 1992 renoverades tornkammaren invändigt för att kunna rymma textilförvaring. Tornet fick ett nytt koppartak som ersatte det plåttak som sannolikt legat sedan 1920-talet och man satte upp en kopia av tidigare kors och kula som kröner spiran.
Vid restaureringen 1996-97 putsades och kalkades innerväggarna, som hade tre färgskikt, fasta inventarier målades, bänkarna fick ny folievärme och fönsterbågarnas blyspröjs byttes ut mot ny. Kyrkans tegeltak, som sannolikt lagts 1910, hade vid den här tiden flera olika sorters tegel som ersattes med Vittinge tvåkupiga tegel samtidigt som innertaket isolerades. År 2000 renoverades tornluckorna.

ULLENE nyklassicistiska KYRKA har ett rektangulärt långhus med tresidig avslutning åt öster och ett fyra våningar högt klocktorn åt väster.
TAK - Långhusets sadeltak är valmat åt öster över sakristian och täckt med relativt nytt, tvåkupigt lertegel. Tornet täcks av ett mycket flackt tälttak av kopparplåt, och kröns av en förgylld kula med ett förgyllt kors.
FASAD- Hela kyrkan är spritputsad och vitkalkad. Putsen har grövre kornstorlek och ger ett ålderdomligt intryck. Nedtill har kyrkan en utskjutande, spritputsad sockel av cement som invid långhuset är avfärgad gröngrå. Under långhusets och tornets tak finns en profilerad gesims av trä. Långhusets gesims är marmorerad i beigebruna kulörer. Mot långhusets västvägg, på ömse sidor om tornkroppen, finns uppställda gravhällar.
FÖNSTER - Långhuset har rundbågiga fönsteröppningar, fyra åt söder och fem åt norr, som sitter något indragna i fasaden och har solbänkar av sedimentär bergart. Fönsterbågarna, som är målade ljust gråblå, har rundbågiga överstycken, korsposter och småspröjsade lufter. På långhusets östvägg finns ett fönster med mittpost och spröjsade lufter och ovanför detta, ett spröjsat lunettfönster. Ovan västporten, i tornets andra våning, finns ett spröjsat lunettfönster och tornets södra och norra fasader har rektangulära, spröjsade fönster på tredje våningen. På fjärde våningen sitter rundbågiga, brunmålade ljudluckor i fyra väderstreck.
PORTALER - Sydportalen är centrerad på södra fasaden och har enkla blågrå foder kring en igensatt pardörr som är brunmålad. Dörrbladen har fiskbenspanel i den övre delen och liggande panel med inritsade X-mönster i den nedre tredjedelen. Utanför finns en kalkstenstrappa i två steg. Ovanför sydportalen sitter en enkel sandstensplatta med kyrkans byggnadsår 1847. Ingången till sakristian åt sydost har en dörr klädd med liggande profilerad panel. Tornets västportal är likadan som sydportalen med en trappa som delvis blivit ilagad med cement. Porten är försedd med dragring i smide.

ULLENE KYRKA är en enskeppig salskyrka med långhus och kor rakt avslutat i öster och orgelläktare i väster. Bakom koret finns en sakristia. I väster finns ett tre våningar högt klocktorn med vapenhus i bottenvåningen.
LÅNGHUS - Kyrkorummet har relativt nyligen kalkputsade väggar. En grå bröstning räcker upp till fönstersmygarna. Ovan denna är väggen kalkad i en varmt gulvit ton. Mellan bröstning och vägg finns en grågrön, målad list. Kyrkorummet täcks av ett flackt tunnvalv av äldre brädor som är målade i en ljust grå kulör. Den profilerade taklisten av trä är marmorerad i mörkt grå och ljusare grå och avslutas upptill av en engelskt röd målad rand. Där väst- och östvägg ansluter till taket finns endast den röda randlisten. Rummet får ljus från rundbågiga fönstersmygar, fyra åt söder och fem åt norr, som är putsade likt väggen och fönsterbänken likt bröstningen. Åt söder finns två kvarter om två bänkar i det östra och åtta i det västra, delade av mittgången från sydportalen. Åt norr finns ett sammanhållet kvarter om tretton bänkar. Det norra kvarteret sträcker sig från korgolvet ända till västväggen medan två dörrar och den näst sista bänken i södra kvarteret tagits bort till förmån för ett manöverbord för ljus och ljud samt ett skrivbord med informationsmaterial. Mitt på den södra väggen finns en portal med en pardörr in mot kyrkorummet där vardera dörrblad har fyra fyllningar. Ramverken är målade mörkt grå och fyllningar och foder är målade i en ljusare grå färg. Detta gäller samtliga dörrar i interiören. Vindfånget har ett obehandlat trägolv. Porten, som är en ursprunglig pardörr, är i behov av målning. Kyrkorummets golv består i mittgången, liksom under bänkarna, av smala, lackade brädor. Längs långhusets västra vägg finns en ogelläktare som vilar på sex runda, marmorerade kolonner med skaftring. Läktaren är undertill klädd med träpanel i samma utförande och färg som taket. Över mittgången och koret hänger tre kristallkronor och på ömse sidor om orgeln två mindre ljuskronor av mässing. På norr- respektive sydväggen i långhuset sitter två tvåarmade ljusamplar i mässing som krönta av en palmetter.
FÖNSTREN består av inner- och ytterbåge med rundat överstycke och korspost. De fyra lufterna är blyspröjsade till mindre rutor. Det är okänt hur gamla bågarna är.
BÄNKKVARTER - Bänkarna är endast delvis från 1847-48. Vid renoveringen 1950 återanvändes skärmar och dörrar. Bänkskärmar, bakstycken och dörrar har rektangulära fyllningar som är marmorerade, i övrigt går bänkkvarterens exteriör i en grågrön och beige färgsättning. Bänkkvarterens interiör är laserad i en orangebrun färg och under sittbänken finns folievärme.
ORGELLÄKTARE - Läktarbröstet, tillkommet 1878, är rakt och högt med kvadratiska fyllningar som är naivt marmorerade. Färgsättningen är beige och ljust grågrön med förgyllda fyllningslister. Mellan orgeln och läktarbröstet, på båda sidor om spelbordet, sitter låga trästaket med grindar. Läktarens golv är likt långhusets och indelat i fyra gradänger med de gråmålade läktarbänkarna bevarade förutom längst fram på norra sidan. Bänkarna är av samma modell som de i kyrkorummet. ORGELN, tillverkad 1878 av Salomon Molander, har en stram och klassicerande fasad där mittdelen kröns av ett rundat tympanon med en förgylld lyra som dekor. Spelbordet, som är litet och äldre, är vänt mot orgelfasaden.
KOR - Korgolvet, som är upphöjt ett steg, har gråmålade brädor och tar vid där bänkkvarteren slutar i öster. Mellan de två norra fönstren i koret finns kyrkans predikstol. Mellan de båda södra korfönstren står ett stort förgyllt kors, sannolikt den förutvarande altarprydnaden. Bredvid korset finns en svarvad, marmorerad träfot till något som kan vara en dopfunt utan cuppa. Altaret står centrerat mot östväggen och bär som altaruppsats en målning från 1934 föreställande den korsfärste Jesus. Runt altartavlan är en drapering målad. Yttertyget är blått, innantyget är rött och nedtill är draperingen försedd med guldfärgade framsar. Golvet runt altaret är något upphöjt och av äldre, bredare plank som är obehandlade och täckta av en gul matta. På detta golv står en altarring. På ömse sidor om altarringen finns dörrar in till sakristian. I koret finns även rester av något som kan ha varit cuppan och foten till en medeltida dopfunt i sandsten. På korgolvet, direkt framför bänkkvarten finns nyklassicistiska och sannolikt ursprungliga psalmnummertavlor av trä, målade i grått med bronserade lister och på hög fot.
PREDIKSTOL - Den nyklassicistiska predikstolens korg, sannolikt från 1847, är rund och vilar på en enkel underbyggnad av gråmålade träplankor. Den korta trappan leder upp från öster och dess räckverk består av enkla spjälor och överliggare, målade likt underbyggnaden. Korgen är dekorerad med klassicerande ornament. Upptill med en äggstavslist, mellandelen är indelad med kannellerade kolonner med korintiska kapitäl och underdelen är prydd av en lagerkrans samt en utsågad "drapering" som hänger ned över underbyggnaden. Predikstolen är färgsatt i grågrönt, grått och med förgyllda och bronserade dekorelement.
ALTARET av trä är gråblåmålat och placerat dikt mot östväggen. Altarskivan är av trä. ALTARUPPSATSEN utgörs av en oljemålning föreställande den korsfäste Jesus och är målad 1934 utav konstnären John Hedaeus som även utfört draperingen runt ramen. Tavlan har ett ramverk och understycke av svartmålat trä med en förgylld list. I underdelen finns en fyllning där det står "så älskade Gud världen att han utgav sin ende Son".
ALTARRINGEN, sannolikt ursprunglig, ansluter till östväggen och har en öppning åt norr. Balusterdockorna är naivt marmorerade i gråblått och gulgrönt och överliggaren är målad i en gråblå färg. Knäfall och armstöd är klädda i ett gult tyg.
VAPENHUS - Genom ett vindfång under läktaren kommer man in till vapenhuset vars väggar är vitkalkade. Golvet har smala, lackade plankor och taket består av bredare, äldre takbrädor som målats grå. Utmed den norra väggen leder en äldre, brant trappa upp till tornets andra våning som någon gång under senare delen av 1900-talet byggts in med dörr mot trapploppen.
TORNVÅNINGAR - Det inbyggda utrymmet på andra våningen från 1992 har laminatgolv. Väggar och tak är lika vapenhusets. Åt väster finns ett spröjsat lunettfönster och invid södra väggen finns ett större textilförvaringsskåp som tillkom samma år som inbyggnaden. En äldre beklädnadsdörr med nyare handtag leder till orgelläktaren. En enkel, brant trappa leder utmed norra väggen upp till tredje våningen som har lågt i tak. Golvet är obehandlat, väggarna grovt putsade och taket är nästa vånings bjälklag vars bjälkar har spår av brand utmed sidorna. I den östra fasaden finns en nyare brandlucka in till kyrkvinden. Längs västväggen leder en stegtrappa upp till fjärde våningen där två klockor hänger.
SAKRISTIAN, belägen bakom korets östvägg, har lackade trägolv, vitkalkade väggar och ett tak av ojämnt stora träplank som målats gråblå. Rakt i öster finns ett äldre fönster med mittpost och småspröjsade lufter i såväl inner- som ytterbåge. Nedan fönstret står ett skrivbord och norr om fönstret finns ett enkelt altare av trä. På båda sidor om fönstret finns utrymmen för textil- och inventarieförvaring. Åt söder finns en dörr till en förhall och här en ursprunglig plankdörr ut ur kyrkan åt sydost. Väggarna i utrymmet är prydda med lister och schabloner med kalkfärg till ett utseende som liknar det som själva kyrkorummet hade i början på förra seklet.