TORBJÖRNTORPS KYRKA

TORBJÖRNTORPS KYRKA är en enskeppig salkyrka med femsidigt korutsprång åt östers amt västtorn. Kyrkorummet, som likt exteriören präglas av en blandning mellan nygotiska och nyromanska stilideal, har slätputsade väggar som målats vitgrå.
LÅNGHUSET och korets västra del täcks av ett gråblåmålat tredingstak av trä med stora kasettindelningar. Övergången mellan väggar och tak markeras genom en bred taklist. Denna består av gråmålade konsoler som bär upp ett profilerat listverk, färgsatt i vitt och blått. Golvet består av smala, lackade trätiljor förutom i tvär- och mittgångarna där äldre, rektangulära kalkstensplattor lagts diagonalt. Söderväggen bryts upp av fyra fönsteröppningar och en centrerad sydportal och norrväggen har fem fönsteröppningar. Det västra fönsterparet är inbyggt av en läktarunderbyggnad. Sydportalen ligger i liv med innerväggen och markeras av en klassicerande, vitmålad dörromfattning i trä som kröns av en slingrande, utskuren dekor med en lyra i mitten. Porten, eventuellt original, är en gråmålad pardörr med fyllningar i den undre tredjedelen och med ett småspröjsat fönsterparti upptill. Ovan porten finns ett överljus i lunettform med spröjs likt övre delen på övriga fönster. Utmed västväggen finns en stor orgelläktare med orgel. Utmed södra långhusväggen finns två öppna bänkkvarter om 7+10 bänkar och i norr finns ett sammanhängande kvarter med 18 bänkar. Mittgången och tvärgången är breda och utmed ytterväggarna och västväggen finns sidogångar för passage. I väster har två à tre bänkpar tagits bort, utöver dem som försvann i och med läktarunderbyggnaderna. De fyra främsta bänkarna i det norra kvarteret är avkortade på grund av predikstolens placering invid långhusets nordöstliga hörn. Över bänkkvarteren hänger, på vardera sidan, två kristallkronor och en ljuskrona i mässing. I tvärgången, framför sydportalen står en recent ljusbärare. På norra väggen hänger ett träsnideriarbete som sannolikt är ett överstycke till en altaruppsats från 1700-talet. Arbetet föreställer Jesus på korset placerat i en hästsko som är dekorerad med yrkes- eller skråsymboler.
FÖNSTER - Kyrkans rundbågiga, nyromanskt inspirerade fönster har breda och höga fönstersmygar som är putsade likt väggarna. Varje fönsterbåge består av en yngre, ospröjsad innerbåge och en, sannolikt ursprunglig ytterbåge som är småspröjsad och uppåt avslutad i trifolieform. Bågarna är gråmålade och har klart glas.
BÄNKKVARTER - De fristående bänkarna utan dörrar har ett historicerande utseende vilket avslöjar att bänkarna är ursprungliga. Bänkgavlarna har rundbågiga överstycken och är dekorerade med fyrpass med utstickande hörn. Bänkryggarna har rektangulära fyllningar med utsågat kryss och treklöverformer. Bänkskärmarna, som står på korgolvets första steg, har rektangulära fyllningar. Bänkskärmar, ryggstöd och sittbrädor är laserade i en träimiterande, rödbrun kulör medan gavlarna är målade i en något mörkare brunröd kulör. Undertill finns moderna bänkvärmare med folievärme.
Den ursprungliga PREDIKSTOLEN är ett träsnideriarbete med historcerande och nyromanska drag som påminner om altaruppsatsen i såväl färgsättning som dekor. Den femsidiga korgen vilar på en femknippig kolonett med skaftringar och gråmålad bas. Från korgen leder en lång och bred trappa åt öster och mynnar på korgolvet. Korgen har ett listverk upptill och rundbågiga valvöppningar i mitten. De senare avskiljs genom marmorerade korintiska kolonnetter som vilar på en utstickande bas. Ovanför hänger ett sjusidigt ljudtak med gotikiserande dekor. Ljudtaket och predikstolen har samma färgsättning som altaruppsatsen.
Den stora ORGELLÄKTAREN i väster har en rak läktarbröstning med nygotiska drag och är målad i vitt med förgyllda detaljer. Mellan överliggare, mäklare och bas står profilerade balusterdockor som upptill binds samman av en rundbågelist. De öppna valven har på insidan täckts med träpanel som målats vit. Läktaren vilar på blåmålade träpelare med vita tärningskapitäl vilka har utskuren dekor. Läktarunderbyggnaden har medfört att endast fyra pelare är synliga. Söder om orgeln finns tre gradänger och norr om orgeln fyra. Läktarbänkarna är likadana som kyrkorummets. På norra sidan har samtliga bevarats men på södra sidan har de ersatts av lösa körstolar. Norr om orgeln, invid västväggen, finns äldre förvaringsskåp av trä. På läktargolvet ligger en ljusblå heltäckningsmatta. I nordväst är dock det lackade, äldre trägolvet är synligt. Bakom orgeln finns dörren in till tornets andra våning.
ORGELFASADEN, ritad av CF Ekholm vid tiden för kyrkans uppförande, är enkel och klassicerande. Den nedre delen är prydd med enkla, rektangulära fyllningar. Den övre delen är tredelad genom fyra kolonner, avslutade med fialer. Mittdelen är bredare och har ett spetsbågigt gavelfält. Fasaden är ljusblå med vita och förgyllda lister och detaljer. Spelbordet är riktat åt öster.
LÄKTARUNDERBYGGNADENS fasad mot kyrkorummet och mittgången är gjord av gröngrålaserad träpanel med utanpåliggande brädor i ett glest rutmönster. I väggen finns en gråmålad pardörr vars övre del är uppglasad och spröjsad. På fasadens södra sida finns tre mindre, och flankerande dörren, två större träskulpturer vilka sannolikt tillhört en tidigare altaruppsats (ev 1700-tal). Den södra delen av läktarunderbyggnaden inrymmer den nya sakristian som får ljus från nedre delen av sydfasadens västra fönster. Sakristians golv har smal parkett och väggarna är klädda med stående träpanel som laserats ljust gul. Hela den västra väggen har dörrar som leder in till bl.a. ett WC med originalinredning från c:a 1962 samt andra förvaringsutrymmen. Åt öster finns ett altare. Bakom sakristian, intill den ursprungliga västväggen, går en trappa upp till läktaren. Trappan sattes in 1962, samtidigt som läktarunderbyggnaderna gjordes, och ersatte de två ursprungliga trapporna. Steg och rundhandledare är av lackat trä. På den norra delen av underbyggnaden, finns en dörr in till ett litet, långsmalt kapprum. Med ingång från detta finns ett litet WC åt väster. Dörren till vapenhuset, från tidigt 1900-tal, är en blåmålad pardörr med tre fyllningar.
KORET avskiljs från långhuset genom att korgolvet, som belades med kalkstensplattor 1962, är förhöjt med två trappsteg. Åt öster finns en tribunbåge som markerar början av det femsidiga korutsprånget, ursprungligen använt som sakristia. Det rundade taket och väggarna är putsade. Åt sydost, öster och nordost finns fönster lika dem i långhuset men smalare och med en rundel i gavelfältet. Den f.d. sakristian avskiljs från koret genom ett gotikiserande altarskrank av trä och med dörrar på ömse sidor om altarringen. Invid östväggen, på var sida om tribunbågen, står en psalmnummertavla av trä. Ramen omgärdas av utskurna, förgyllda bladslingor med rocailleanspelning. Fot och tavla är målad i blågrått. I korets sydöstra hörn står ett Mariaaltare av gråmålat trä. På detta finns en Madonnafigur av trä, gjord under senare hälften av 1200-talet. Hon flankeras av ytterligare två medeltida, mindre träskulpturer. På korets södra sida står kyrkans dopfunt och i det nordöstra hörnet hänger en oljemålning som avbildar Jungfru Marie kröning samt scener ur apostlagärningarna, sannolikt målad under sent 1800-tal.
DOPFUNTEN är av huggen granit och har en rundad cuppa placerad på en profilerad fot. I cuppans botten står årtalet 1922 och initialerna FA B-M (?).
Det ursprungliga ALTARSKRANKET, ritad av kyrkans arkitekt, är av vitmålat trä med förgyllda detaljer och räcker från norra till södra sidan av tribunbågens östra insida. Sidopartierna pryds upptill av utskurna detaljer och är indelade i rektangulära, högsmala fyllningar där dörrarna är integrerade. Mittdelen är högre än sidopartierna och skjuter ut något åt öster. Mittdelen inramas av två fyrkantiga fialtorn som krönta av var sin brinnande fackla. På mittdelens överstycke står det skrivet "Helgadt warde ditt namn" och ovanpå står ett förgyllt kors med törnekrona och svepeduk. Den rektangulära altartavlan föreställer Jesus med de tolv lärjungarna (enligt tradition Bergspredikan) och är målad av kyrkomålaren A G Ljungström. Altarets sidor pryds av rektangulära fyllningar och frontens mitt av en rundel med ett liksidigt kors i mitten. Altarets, liksom skrankets, fyllningar är marmorerade. Altaret står på en golvplatå av trä med en ljusblå heltäckningsmatta.
Den ursprungliga ALTARRINGEN, som är femsidig och står direkt på korgolvet, har svängbara öppningar åt norr och söder. Ringens barriär består av valvbågar utskurna i trä. Barriären är målad i vitt med förgyllda listmarkeringar. Knäfall och armstöd är klädda i ett guldaktigt tyg liksom knäfallspallen vid altaret.
F.D. SAKRISTIA, i korutsprånget bakom altarskranket, används idag främst till inventarieförvaring. Golvet är belagt med kalksten av samma utförande och i samma nivå som korgolvet. På altarskrankets baksida finns utskjutande skåp och under senare tid har själva altaret åt öster fått en tilläggslåda för liggande textilförvaring. Under östfönstret finns ytterligare textilförvaringsskåp för antependier.
VAPENHUSET är rektangulärt och har mycket högt i tak. Väggarna är putsade likt kyrkorummets, golvet belagt med kalkstensplattor likt mittgången och det platta trätaket är av smal panel som laserats brun. Åt söder och norr finns högsmala fönsteröppningar med endast ytterbågar lika dem i korutsprånget. Två stavkorshällar och en liljesten är uppsatta mot väggarna. Ytterligare två stenar finns inmurade högt upp på östväggen. Västportalen består av en pardörr med rakt överstycke och två fyllningar. Överljuset i lunettform är småspröjsat.
TORNETS andra våning nås genom en äldre fyllningsdörr i västväggen bakom orgeln. Innanför dörren skjuter tornrummets golv upp ca 1,5 meter beroende på vapenhusets takhöjd. Man tar sig upp via en enkel tästege. Rummet har ett äldre trägolv och ett trätak som är målat i en blågrå kulör. Ytterligare beskrivning av tornvåningarna finns.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
TORBJÖRNTORPS KYRKA uppfördes 1869-71 efter ritningar som först gjordes av den lokale byggmästaren Fredrik Damianus Bergström, men som sedan ändrades av arkitekt Johan Fredrik Åbom vid Överintendentämbetets granskning. Byggmästare var P.A. Hallander från Varola. Kyrkan, som i början av förra seklet kan ha haft en mörkare spritputs och ljusare fönsteromfattningar, avsågs inrymma 375 sittplatser. Bänkarna tillverkades av församlingsmedlemmen Viktor Thorsell. Ritningarna till orgeln som sattes in 1887 gjordes av arkitekt Carl Fredrik Ekholm. Uppvärmning installerades först i början av 1900-talet.
År 1920 kläddes tornet om med kopparplåt. 1922 fick kyrkan den dopfunt som idag finns i kyrkan som gåva. 1923 renoverades kyrkan utvändigt och målades om helt invändigt och bänkarnas ryggstöd sänktes. 1942 installerades elekticitet och belysning samtidigt som orgeln renoverades.
1962 genomgick kyrkan en större renovering under ledning av arkitekt Gunnar Hoving. Vid denna målades hela kyrkan om invändigt och fasta inventarier konserverades. Läktaren utvidgades åt öster, läktarunderbyggnaderna med ny sakristia uppfördes samtidigt som de två trapporna till tornvåningarna ersattes av en trappa invid långhusets västvägg. I långhusets nordvästra hörn byggdes ett pannrum med ingång via en ny ytterdörr i långhusets västfasad. En oljepanna skulle ersätta de två tidigare kaminerna. Korgolvet höjdes och belades med kalkstensplattor och predikstolen sänktes. Vapenhusets bjälklag förhöjdes, nytt golv av hyvlad kalksten lades in, trapporna togs bort och utmed väggarna placerades liljestenar. Hoving lade även förslag till utvändig renovering av puts och tak samt ommålning.
Åren 1977-78 installerades elbänkvärmare och ett förslag lades att tilläggsisolera takbjälklaget med Gullfiber. 1985 konserverades den äldre altaruppsatsen för att sättas upp på norra långhusväggen samtidigt som en ny skåpshurts för textilförvaring sattes in i altarsakristian.
1993-94 renoverades tornöverbyggnadens stomme och rekonstruerades delvis. Nytt plåttak lades och nya ryttare tillverkades. Även tornets puts renoverades partiellt. 2001 renoverades resten av kyrkan utvändigt, takplåten lades om och byttes delvis ut. Fönstren renoverades och portarna målades om.

TORBJÖRNTORPS KYRKA, som utvändigt präglas av en för tiden vanlig stilblandning mellan nygotik och nyromanik, har ett högt, rektangulärt långhus med femsidigt korutsprång åt öster och ett fyra våningar högt torn åt väster.
TAK - Långhusets sadeltak täcks av ett enkupigt tegel. Korutsprånget åt öster har valmat tak täckt av rödmålad plåt med raka hakfalsar. Tornet har ett flackt tälttak som döljs av putsade frontoner av samma bredd som tornfasaderna. På detta tak finns en åttasidig lanternin med rundbågiga och spröjsade fönster på alla sidor. Lanterninens tak består av en spira krönt av en förgylld kula med kors. Hela tornets tak och lanterninen är täckta av kopparplåt. Vindskivor och fotrännor är av rödmålad plåt och stuprännorna av koppar. Invid långhusets östra sida finns gravhällar från 1600- och 1700-talet uppsatta mot fasaden, två på södra sidan om korutsprånget och en på norra sidan.
FASADERNA är spritputsade och kalkade vita med slätputsade hörnlisener och fönsteromfattningar. Nedtill har kyrkan en utskjutande sockel av sedimentär bergart. Under takfoten och runt tornkroppen löper en putsad gesims med skarpa profiler. Under denna finns en slätputsad dekorlist med formen av ett trappgavelsmönster. På ömse sidor om tornet, i långhusets västsida, finns rundbågiga överputsade fönsternischer. De västra gavelpartierna har putsblinderingar med trappgavelavslutning uppåt. Under västfönstret i tornets tredje våning finns en stenplatta på vilken det står "Herren beware din utgång och ingång 1871".
FÖNSTER - Fönsteröppningarna är stora, breda och rundbågiga med solbänkar av sedimentär bergart. Fönsterbågarna, även de rundbågiga, är småspröjsade och målade mörkt gröna och sitter indragna i fasadlivet. Långhusets sydfasad har fyra fönsteröppningar, norrfasaden har fe. I östväggens utsprång finns tre smalare fönster. Tornet har högsmala fönster åt söder och norr i första våningen. Åt norr, söder och väster i tredje våningen sitter likadana, något lägre fönster. I tornets fjärde våning finns rundbågiga ljudluckor med liggande, grönmålad panel. Ljudluckorna sitter, en i varje väderstreck, i slätputsade, tvåsprångiga nischer med omfattning.
PORTAR - Kyrkans huvudingång går genom tornets västportal. Den är rundbågig, tvåsprångig och har i den övre delen ett lunettformat överljusfönster som är småspröjsat och målat grönt liksom övriga fönster. Den inåtgående pardörren av trä är hög och brunmålad. Varje dörrblad har två fyllningar, varav de övre är dubbelt så höga som de nedre och dekorerade med trepass i hörnen. Utanför porten finns en kalkstenstrappa som färgats svagt grön av dropp från koppartaket. Utmed väggen sitter ett enkelt räcke av svart smide. Sydportalen är något mer accentuerad än den västra då den skjuter ut ca en meter från fasadlivet. Själva portalen är fyrsprångig med breda, slätputsade pilastrar på ömse sidor om dörren. Dörr och överljus är identiska med västportalens. Portikens tak är ett sadeltak som belagts med rödmålad plåt. Taknocken kröns av ett kors i koppar och nedanför finns en trappa av kalksten lik den i väster. I långhusets västfasad, norr om tornet, finns en rundbågig dörr från 1962 vilken leder in till ett pannrum och förråd.