TIARPS KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2001:
TIARPS KYRKA uppfördes 1909-10 ca 1,5 kilometer sydväst om den tidigare kyrkplatsen. Elljus och värme drogs in 1946-47 vid en renovering ledd av Erik Mattson. Vid samma tid satte man in innerbågar av trä till fönstren, det tidigare altarkrucifixet från 1920-talet ersattes av en ny altartavla av konstnärinnan Saga Walli. I och med detta sattes det östra korfönstret igen och sannolikt var det vid detta tillfälle som de flankerande korfönstren försågs med färgat antikglas.
1958 lade arkitekt Anders Ekman ett förslag på ett ljudtak till predikstolen.1962 målades kyrkan om invändigt efter förslag av konservatorn Olle Hellström. 1968 togs de näst nedersta av långhusets bänkar bort och 1980 målades kyrkan om invändigt återigen.
År 1990 genomfördes en fasadrenovering som innebar ny puts på tornfasaderna medan resterande fasaderna putslagades. Hela kyrkan avfärgades, trädetaljer målades och kyrkan fick nya stuprör. 1996 lades ett förslag om ny textilförvaring. 1996-97 renoverades kyrkans tornöverbyggnad; stommen renoverades och taket täcktes med ny kopparplåt.

TIARPS KYRKA - Den nygotiska stenkyrkanh har ett rektangulärt långhus med smalare, polygonalt korutsprång åt öster, relativt stor sakristia åt norr och ett fyra våningar högt västtorn. Långhuset, sakristian och koret har äldre spritputs med stor kornstorlek medan putsen på tornet är modernare med kantigare korn. Samtliga fasader är vitkalkade. Hörnmarkeringar, fönster- och dörromfattningar är slätputsade och vita. Nedtill finns en utskjutande sockel av granit. Invid långsidorna finns utstickande strävbågar med sluttande avslutning uppåt. Långhuset har sadeltak belagt med sexsidiga skifferplator, så även koret och sakristian där det är valmat. Vindskivorna är av brunmålat trä. Häng- och stuprännor är av brun och/eller omålad plåt.
Långhuset har, på ömse sidor, två små, triangulära takkupor med ett spetsbågigt, spröjsat fönster i varje. Torntaket är klätt med kopparplåt med raka hakfalsar och har nedtill ett huvtak som kröns av en hög spira. Den nedre delen av spiran har formen av en flersidig lanternin med små spetsbågiga fönsternischer. Spiran kröns av ett förgyllt klot med ett kors. I huvtaket finns takkupor åt alla fyra väderstrecken. Varje kupa har spetsigt tak med klotförsedd spira och ett småspröjsat fönster.
FÖNSTER - Ytterfönstren sitter något indragna från fasadlivet i spetsbågiga fönsternischer som nedtill har solbänkar i sedimentär bergart. Fönsterbågarna, som är småspröjsade och av brunmålat gjutjärn, är sannolikt ursprungliga. Längst ned på varje fönster finns en vädringsruta. Långhuset har tre fönster åt söder och två åt norr. I koret finns tre fönster varav det mittersta, åt öster, är igensatt på insidan. Sakristian har ett spetsbågigt fönster åt norr och ett, igensatt, likadant åt öster där sakristiealtaret nu är.
Tornet har två mindre, rektangulära fönster åt norr och två åt söder i första respektive andra våningen och i tredje våningen ett likadant åt väster. Fjärde våningen har spetsbågiga ljudluckor åt fyra väderstreck. Luckorna, som är målade bruna, har fiskbenspanel.
PORTAR - Kyrkans huvudingångutgörs av västportalen som är spetsbågig och tresprångig. Porten består av en pardörr med rakt överstycke som är beklädd med stående, brunmålad pärlspåntspanel. Gångjärnen, två på varje dörrblad, är stora och av smide i nationalromantisk stil. Nedtill i portalen finns en trappa av granit i tre steg. I gavelfältet ovan porten finns en platta av kalksten som berättar att kyrkan är uppförd under Konung Gustav den V:s regering år 1910.
Sakristians port sitter på dess västfasad och har ett enkelt dörrblad med panel och gångjärn lika västportalens. Nedtill finns en trappa i tre steg och en fotskrapa i smide.

TIARPS KYRKA är en nygotiskt inspirerad, enskeppig salskyrka med femsidigt korutsprång åt öster, vidbyggd sakristia åt norr samt ett västtorn med vapenhus i bottenvåningen. Kyrkans innerväggar är slätputsade och målade vita. Fönstren är reltivt korta och breda och sitter högt i fasaden. Fönstersmygarna är spetsbågiga och putsade likt väggarna, fönsterbänkarna är målade med en blank lackfärg och har avrinningsränna i mitten. Under smygen finns en metallskål för kondensvatten. Fönsterbågarna, som är gråmålade och spetsbågiga likt smygen, består av en ytterbåge av gjutjärn samt en innerbåge av trä. Alla inner- och ytterdörrar har sex fyllningar, är målade gråblå med ljusare fyllningsram och tycks vara ursprungliga.
LÅNGHUS och kor täcks av murade kryssvalv med valvribbor. Valvribborna, som likt valven och väggarna är vitmålade, dras ihop till tre knektar per sida i långhuset. Långhusets golv består av smala, mörklackade golvtiljor. På södra långsidan finns tre fönsteröppningar och på den norra två på grund av att predikstolens placering väster om koret. Det västra fönsterparet ger ljus till läktaren. Öster om predikstolen finns en dörrnisch med rakt överstycke och som leder in till sakristian. Dörren är målad blågrå med ljusare fyllningslister, har sex fyllningar. Utmed söderväggen, mellan triumfbågen och bänkkvarteret, finns ett dopkor med sekundärt, upphöjt kalkstensgolv varpå dopfunten och och en dopljusstake är placerade.
Till dopkoret hör ett enkelt altare som utgörs av en kalkstenshylla på söderväggen. Ovan dopaltaret hänger ett krucifix. I långhusets västparti och i mittgången ligger en vitbeige heltäckningsmatta. På den östra väggen, söder om triumfbågen, hänger en nyklassicistisk psalmnummertavla i trä med förgyllt överstycke och understycke i form av hängande, förgyllda "tofsar". På en platta kan man läsa att denna är en gåva till kyrkan 1821. Mellan långhusets fönster sitter trearmade ljuslampetter av mässing och ovan mittgången hänger två ljuskronor i samma material. Invid predikstolen finns ett modernt piano i trä.
BÄNKKVARTEREN om vardera 11 bänkar är öppna och har bänkvärme. Bänkarna är sannolikt original och står löst placerade på långhusets mörklackerade plankgolv. Bänkarnas och kärmarnas blågrå sidostycken är svagt stickbågiga upptill med utskurna hörnmarkeringar. Varje gavelfält har en utskuren ros med blad. Gavelns lägre "armstöd" har en liten, rektangulär fyllning med utanpåliggande spjälor. Samtliga dekorationer är förgyllda. Bänkarnas ryggstöd består av ramar fyllda med stående pärlspånt som likt sittbrädorna är laserade i en ljus träimiterande målning. Denna färg har även bänkskärmarna vars rektangulära fyllningar är vitlaserade. De två bänkparen näst längst åt väster har tagits bort för att rymma kapphängare. Sannolikt har det även funnits fler bänkrader åt öster.
DOPFUNTEN från 1300-talet är av sandsten och bägarformad. Den har cylindrisk cuppa prydd med två repstavslister. Nedtill finns ett uttömningshål. Även foten, som kragar ut nedtill, är dekorerad med repstavsornament på mitten. Dopfatet är av mässing.
PREDIKSTOLEN står vid långhusets norra vägg och har dörr från korgen direkt in till sakristian. Korg och fot har samma sexsidiga form och är lika vida. Korgens sidor har rektangulära fyllningar varav fyra är bemålade med evangelistsymboler och den mittersta med Guds Lamm. Johannes, Lukas, Jesus, Markus och Matteus, från söder räknat. Fotens sidor är målade grågröna liksom ramverket i korgen. Sidornas hörnmarkeringar liksom bas, mittdelningen mellan fot och korg samt korgens överliggande list är marmorerade i olivgrönt och brunsvart. Ljudtaket är sjusidigt och sannolikt senare tillkommet. Dess sidor består av ett kraftfullt listverk med gula enkla fyllningar i mittdelen. Ljudtaket är målat i grön marmorering, rött och grått samt har vita lister. Dörren in till sakristian har sex fyllningar och är målad likt den nedre sakristiedörren.
KORET och långhuset avskiljs genom en spetsbågig, tresprångig triumfbåge med vulster lika valvribborna. Koret markeras också av ett trägolv som är upphöjt två trappsteg och vars mittdel, med samma rundade form som altarringen, skjuter ut något åt väster. Koret täcks av ett murat kryssvalv där varje valvribba, som här markerar korets hörn, avslutas en bit ned på väggen. Väggar och tak är målade i en gammalrosa kulör. Fönstren, åt sydost och nordost, liknar övriga men har innerbåge med färgat gult, grönt och lilarosa antikglas. I öster finns altaret med altaruppsats. På norr- och sydvägg sitter lampetter av mässing.
ALTARE, ALTARRING OCH ALTARUPPSATS - Altaret, som står dikt an östväggen, är helt av trä och sannolikt original. Sidopartier och front har rektangulära fyllningar och hela altaret, inklusive den något utskjutande altarskivan, är målat i en gulbeige kulör. Altartavlan som vilar på altaret har en förgylld, spetsbågig ram. Altartavlan är målad med olja på duk och föreställer den Gode Herden. Tavlan är målad 1946 av konstnärinnan Saga Walli.
Altarringen följer korgolvets rundning i en vid båge och ansluter inte till östväggen. Barriären, som är vitmålad, består av små kolonetter med kannellerad överdel. Mellan dessa finns fyllningar som i den nedre delen är helt släta och i den övre har kölbågeformade öppningar. Armstöd och knäfall är klädda med en gröngul plysch/sammet.
SAKRISTIAN, som är ovanligt stor, har rektangulär planform, ytterdörr i väster, i norr ett fönster likt de övriga och en altarnisch i ett igensatt fönster åt öster. I söderväggen går en trätrappa med sju steg upp till predikstolsdörren. Golvet är belagt med en klarröd heltäckningsmatta, väggarna är putsade och vitmålade. Det platta taket är belagt med plattor målade med en rosa färg och med vita sido- och hörnmarkeringar. I mitten finns en målad stjärna målad som markerar upphängningen av den blyspröjsade takarmaturen. Ytterdörren och predikstolsdörren har kannellerade foder och dörrblad med sex fyllningar. Ytterdörren leder in till ett litet vindfång med ytterligare en dörr (original) som leder ut. Nedanför fönstret står ett långt skrivbord av trä med tillhörande stol.
Altarnischen och dess omfattning är gråmålade. I nischen finns en oljemålning från 1946 föreställande "Den bedjande frälsaren" och målad av Saga Walli. Därunder finns ett enkelt altare i trä vars front, som sticker ut något från vägglivet, är bemålad med ett kors i en svampmålat fält. Nedtill finns en knäfallspall. I det nordvästra hörnet finns ett modernt textilförvaringsskåp för hängande textilier och vars sidor är målade i blått. I det sydvästra hörnet finns ytterligare ett förvaringsskåp av trä. Detta är dock sannolikt från förra hälften av 1900-talet och målat vitt.
ORGELLÄKTAREN har rak läktarbarriär och vilar på två pelare av trä. Läktarbröstet består av små pilastrar med gröna kannellyrer på den övre delen och en överliggare. Mellanrummen mellan pilastrarna har i den nedre delen en rektangulära fyllningar som är målade grönblå och har förgyllda fyllningskanter och i den övre delen finns en trifolieformade öppningar. På bägge sidor om orgeln finns två gradänger, som likt hela golvet, har en gröngrå heltäckningsmatta. Läktarbänkarna har tagits bort och ersatts med lösa stolar.
ORGELN är tillverkad av Olof Hammarberg, Göteborg. Orgelfasaden, som är nygotiskt inspirerad, har tredelad överdel med synliga pipor i två spetsbågiga öppningar och en trifolieformad mellan dessa. Mittdelen är uppskjutande som ett gotiskt tympanonfält prytt med krabbor. Förgyllda, utskurna dekorationer. Spelbordet, som är original, är riktat åt öster.
VAPENHUSETS golv är belagt med rektangulära kalkstenshällar, väggarna är putsade och vitmålade och taket består av plattor som målats ljusblå med vita sido- och hörnmarkeringar som i sakristian. I takmitten markeras armaturupphängningen av ett målat ringkors. Åt norr och söder finns rektangulära, spröjsade fönster. Nedan det södra fönstret finns en bänk lik dem i kyrkorummet men gråmålad.
Åt öster finns en gråblå pardörr med sex fyllningar per dörrblad. Ytterdörren åt öster är sannolikt original men har nya handtag. På insidan är dörrbladen klädda med plattor som målats blå. Den svängda trappan upp till andra våningen har gråbruna originalsteg och räcke i vitt och blått. Utmed den norra väggen finns en recent handledare av lackad furu. Underdelen av trappan är inbyggd med en masoniteklädd plankvägg och rymmer bl.a. elskåp.
TORNVÅNINGAR - Tornets andra våning har ett ursprungligt trägolv som målats gröngrått, väggar likt vapenhuset och ett platt pärlspåntstak som är målat vitt. Åt norr och söder finns rektangulära fönsteröppningar med spröjsade fönster. Åt öster finns en pardörr med sex fyllningar per dörrblad. Utmed söderväggen finns en gråblåmålad bänk lik den i vapenhuset. I det sydvästra hörnet finns ett, sannolikt ursprungligt, vitmålat förvaringsskåp med sidor av pärlspånt och kannellerade dörrfoder.
Utmed norra sidan leder en trappa upp till tredje våningen. Trapploppet har nyligen blivit inbyggt med masonite men har kvar en originaldörr med fyra fyllningar. Tredje våningen har obehandlat trägolv, halvputsade väggar, bjälklagstak och ett spröjsat, rektangulärt fönster åt väster. I östra väggen finns en järnlucka in till vinden. På våningen förvaras en ursprunglig bänk, sannolikt från läktaren. Utmed södra och östra väggen går en trappa i två avsatser till tjärde våningen där kyrkans två klockor hänger. På denna våning finns ljudluckor åt alla fyra väderstreck.