MIKAELSKAPELLET

Via det västra trapphuset, som har trappor av kalksten, putsade väggar och tak samt en sekundär hiss når man kyrkorummet genom ett par glasade trädörrar under den södra läktaren. Kyrkorummet har en för frikyrkoarkitektur gängse utformning med läktare i öster, söder och väster. Den östra och västra har sekundärt underbyggts med studierum etc varvid rummet förlorat något av sin ursprungliga form. På den östra läktaren är orgeln placerad, tillverkad 1951 av A Magnusson, Göteborg, med en enkel fasad av ek. Orgelverket är ombyggt av Reinhard Kohlus, Vadstena och har 21 stämmor. Väggar och tak är putsade och målade i ljust grått, golvet är lagt med smala lackade furuplank. Lösa stolar i bok med sits av mörkblå sadelgjord har ersatt den gamla bänkinredningen nere i kyrkorummet. På södra och västra läktaren är de ursprungliga bänkarna bevarade. De är betsade i brunt med enkel träsits och spjälor i ryggen.

En hög mitttrappa av ek leder upp till koret varifrån man når två flankerande polygona talarstolar, den ena avsedd som predikstol, den andra för textläsning. De är liksom altarbordet av kalkad ek, det senare numera något framflyttat från korväggen. Två ekdörrar på ömse sidor leder in till sakristia resp ett trapphus. Enda utsmyckningen i koret är det höga korfönstret som är försett med en nonfigurativ glasmålning i ljusblått, gult och ljuslila, gjord efter en skiss av I Morsing, samt ett stort träkors som hänger framför fönstret. Fyra enkla armaturer av plåt lyser upp rummet tillsammans med några vägglampetter i glas från 1950-talets ombyggnad uppe på läktarna.

Inventarier
Mikaelskapellet saknar med ett undantag inventarier från byggnadstiden. Det stora korset över altaret är kvar sedan dess, dock hänger det något lägre och är numera målat i koboltblått med en förgylld inramning. Ursprungligen var det brunbetsat. En kormatta i blå nyanser har sannolikt tillkommit efter den stora ombyggnaden 1950. En modern ikon föreställande ärkeängeln Mikael finns här också.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

Mikaelskapellet är exteriört inte utformat som en traditionell kapell- eller kyrkobyggnad utan ansluter mer till omkringliggande bostadshus. Det enda som utåt skiljer sig från dessa är det korsprydda och med höga fönster försedda gavelpartiet mot gatan. Själva kyrkorummet ligger i vinkel mot gatan i nord-sydlig riktning med koret i norr. I bottenvåningen finns församlingslokaler. Fastigheten rymmer även några bostadslägenheter. Stommen är av tegel.

Mikaelskapellets huvudfasad är utformad i en enkel, nationalromantisk stil. Mot gatan är det en symmetrisk anläggning med ett gavelparti prytt med ett genombrutet kors och tre höga fönster i mittdelens övre våningsplan, där kyrksalen är belägen. Ovan gråstenssockeln är fasaden putsad och avfärgad i gult. Den höga bottenvåningen är spritputsad medan fasaden i övrigt är slätputsad. Fönstren är spröjsade och målade i ljusgrått förutom de höga kyrkfönstren som är målade i beige. Två portar, båda mörkbetsade i trä med svarta järnbeslag och dekor i form av ett kors, flankerar gavelpartiet. Huvudentrén till kapellet, markerat med ett ovanförliggande burspråk, utgörs av en rundbågad portal av gråsten med flankerande pelare och en stor skulpturalt utformad slutsten. Under dagens plåtskylt "Mikaelskapellet" är "Emauskyrkan" skulpterat i sten. Det branta sadeltaket är mot gatan täckt med enkupigt rött tegel medan det är plåttäckt mot gården. Här är fasaden slätputsad i gult.

Mikaelskapellet uppfördes 191314 och invigdes på nyårsdagen 1914, då under namnet Emauskyrkan med Lutherska Missionsföreningen som byggherre. Arkitekter var Höög & Morssing (Anders Johan Höög 18621930 och Gunnar Morssing 18781946), ett av det tidiga 1900-talets mest anlitade arkitektkontor. Bara under åren 191015 ritade kontoret drygt 50 flerfamiljshus i Stockholms innerstad. Höög har tillsammans med sin tidigare kompanjon, Victor Dorph, ritat ytterligare en frikyrka, det f d Messiaskapellet på Idungatan 4 år 1905. Exteriört har de två kapellen vissa likheter; båda ligger insprängda i vanliga bostadskvarter med ett korsprytt gavelparti mot gatan. Den ombyggnad av kyrkorummet som ägde rum på 1950-talet präglar det idag.

Mikaelskapellet är skyddat enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kapellet ligger i Röda Bergen, ett område av riksintresse för kulturmiljövården.