GUSTAF ADOLFSKYRKAn

Vapenhuset i väster har vitmålat valv och kalkstensgolv och är försett med en byst av Gustaf II Adolf. Glasade pardörrar leder in till sidoskeppet resp huvudskeppet. Kyrkorummet domineras av det mörka trätaket, som reser sig över huvudskeppet. Det har enstaka delar av den ursprungliga dekormålningen bevarad och dekorativt utformade konsolstöd av trä med avslutning i form av skulpterade huvuden i sten. Väggarna är putsade och numera vitmålade. Liksom taket var de ursprungligen försedda med dekorativt måleri av konstnären Agi Lindegren (1858-1927). De stora rosettfönstren med sina glasmålningar i kraftfulla färger är utförda av firma Zettleri München efter förlagor av Carl Möller. Korfönstret med sitt Kristusansikte var en gåva av kung Oscar II medan västfönstret skänktes av officerskåren. De spetsbågiga fönstren i norr och söder är utförda av konstnärinnan Cecilia Bachér, född Boklund (1866-1942), också enligt Möllers skisser men utförda av Stockholmsfirman Neumann & Vogel. De i norr är försedda med de kompanimärken som bars av de olika kompanierna vid tillkomståret 1892 medan de södra berättar ett stycke svensk krigshistoria; om olika i krig framgångsrika svenska konungar, deras valspråk, viktiga slag, regementen som utmärkt sig i dessa slag och hur soldaternas uniformer såg ut m m.

Kyrkorummets träarbeten så som det ovan nämnda taket samt bänkinredning, predikstol, altaruppsats och balustrader m m utfördes efter arkitekten Carl Möllers skisser vid regementets slöjdskola av rekryterna under ledning av löjtnant John Klingspor. De öppna bänkarna av furu bildar i sidoskeppet ett kvarter, i huvudskeppet två med en mittgång som leder fram till koret. Bänkarna har alla individuellt utformad dekor med profilerade gavlar som uppåt är avslutade med ett snidat ugglehuvud. Altaruppsatsen, också i furu med delvis förgylld dekor, har en utformning i nygotik med bl a ett centralt sakramentskåp. Detta är sekundärt försett med ett litet förgyllt kors med mörkbetsad ek som bakgrund. Den lätt rundade altarringen är av furu och utformad i samklang med den stora altaruppsatsen vilket även predikstolen är, placerad norr om triumfbågen. Högt upp på korets norra vägg finns en liten läktare med balustrad, delvis dekormålad i klara färger. Möjligen var läktaren ursprungligen avsedd för sekundchefen och/eller kungen.

I sidoskeppet finns längst i öster ett sekundärt träaltare med förgylld dekor. Som altartavla fungerar här Joakim Skovgaards målning från 1895, Den gode herden, en deposition från Waldemarsudde. I väster finns orgelläktaren med balustrad av skuren furu och en orgel från Åkerman & Lund från 1968 med 22 stämmor. Ursprungligen hade kyrkan inte någon orgel utan läktaren användes av garnisonens hornmusikkår. Läktaren är numera delvis underbyggd med en liten brudkammare till vilken man kommer direkt från det södra vapenhuset. Kyrkorummets belysning utgörs av nyare takkronor och lampetter av mässing. Golvet är av omålad furu.

Sakristian, som nås genom en dörr i korets nordvägg har sekundär inredning; ett litet väggfast murat altare, skåp för bl a textilier och heltäckningsmatta. En trappa leder upp till ett utrymme med pentry och förråd och utgång till korläktaren.

Övriga inventarier
Flertalet inventarier är av yngre datum som t ex den stora kormattan i blått med nonfigurativt mönster från 1976 och Libraria, mässhakar och antependier från 1990-talet och nattvardssilver av Rey Urban. En ljusbärare i smide med ljushållare av mässing har formen av ett timglas, ritad och skänkt av konstnärinnan Caroline Grinda-Christensen omkr 2001. En Mariaskulptur av trä är monterad på sydväggen intill koret sedan omkr 1992. På orgelläktarens balustrad sitter idag två ljushållare av smide och svartplåt med förgylld dekor i form av Gustaf II Adolfs namnchiffer och krona (tidigare eventuellt placerade på korskranket). Sidoskeppets altare är utfört av Sveriges Televisions verkstäder, som också tillverkat trästödet för den dopskål av glas, blåst i Skansens glashytta, som ersatt tidigare dopfunt.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

Gustaf Adolfskyrkan uppfördes som garnisonskyrka för Svea livgarde under åren 189092. Kyrkan är uppkallad efter Gustaf II Adolf, Sveriges krigarkonung framför andra. Den invigdes den 6 november 1892, på årsdagen av hans död, i närvaro av bl a kung Oscar II.

Arkitekt är Carl Möller (18571933), som även har stått för ritningarna till S:t Johannes kyrka (188390). Gustaf Adolfskyrkan är precis som S:t Johannes kyrka en tegelkyrka i nygotik, men i betydligt mindre skala än denna. För Johannes församling har Möller även ritat Johannes folkskola (189091) vid Norrtull samt Stefanskyrkan (190004) i Vanadislunden. Han ritade också ett antal mindre tegelkyrkor ute i landet.

Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Ladugårdsgärdet, tidigare i kronans ägo, hade sedan 1600-talet varit exercisfält för Stockholmsgarnisonens regementen. Dessa fick under 1800-talet sina kaserner förlagda till just Ladugårdslandet, som då var rena landsbygden. Behovet av gudstjänstlokaler löstes för de olika förbanden genom att man byggde flera små träkyrkor, t ex Holmkyrkan på Blasieholmen där Nationalmuseum ligger idag och Artillerikyrkan på Artillerigården vid Riddargatan. Hedvig Eleonora kyrka uppfördes ursprungligen också för militärens räkning.

Redan i mitten av 1700-talet hade det framförts önskemål om en kyrka för hela garnisonen och det bildades en Kyrkobyggnadskassa. Först 1890 realiserades planerna på en egen kyrka i och med att grundstenen för Gustaf Adolfskyrkan lades och den kunde invigas två år senare. Kyrkan fungerade som garnisonskyrka fram till 1928. Då hade själavården vid de militära förbanden genom ett riksdagsbeslut några år tidigare i princip upphört.

Gustaf Adolfskyrkans existens var därefter hotad. Både rivning och ombyggnad för annat ändamål, bl a biograf, var aktuellt under 1920-talet. Under några år var kyrkan uthyrd till Protestantiska Episkopalförsamlingen. I och med tillkomsten av Gärdets bostadsbebyggelse norr om Valhallavägen under 1930-talet, blev kyrkan intressant för Oscars församling och har fungerat som en av dess kyrkor sedan 1938. Först 1964 övergick kyrkan genom köp i Oscars församlings ägo varefter kyrkorummet renoverades under ledning av arkitekten Björn Linn (f 1933). Kyrkan återinvigdes 1968.

Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning, uppförd i en något anglosachsiskinspirerad nygotik med en asymmetrisk plan. Det lägre sidoskeppet i norr har ett kvadratiskt torn i nordväst där huvudentrén är placerad. I nordost finns en sakristia med rektangulär plan. Koret i öster är rakslutet och lägre och smalare än huvudskeppet. I sydväst skjuter ett litet vapenhus med kvadratisk plan ut. Stommen är av tegel.

Fasaderna är av maskinslaget rött tegel, murat i blockförband ovan en sockel av granit. Fasaddetaljerna är av huggen kalksten, bl a den nygotiska västportalen med sin skulpterade dekor föreställande S:t Görans kamp mot draken och därovan en relief föreställande Gustaf II Adolf och hans dödsår, 1632. Till huvudentrén i väster leder en bred granittrappa. Framför kopparporten finns en gallergrind i järnsmide med dekor i form av heraldiska djur, blommor m m. Övriga ytterdörrar är av mörkbetsat trä med stora beslag. Ovan dörren till sakristian finns en kalkstensrelief. Det lilla vapenhuset i söder är uppfört i en svarttjärad träkonstruktion, försedd med dekorativa textband. Här finns, vid sidan om granittrappan, en sekundär handikappramp av granit. De två stora rosettfönstren, som dominerar väst- och östfasaderna, har kraftigt masverk av kalksten och är försedda med glasmålningar. Under det västra finns fem små blinderingar med dekorativt kalkmåleri. Ovan det östra sitter en kalkstenstavla med inskriptionen "Denna kyrka bygdes under Konung Oscar II 20 regeringsår 1892". Övriga fönster är spetsbågiga och har också glasmålningar. Taket är skifferbelagt. Tornet med sin spetsiga spira är kopparklätt, krönt av en förgylld tupp, och har fyra små fialer med förgylld toppdekor. Kyrkans två klockor är gjutna av firman Backman & Co, Stockholm, 1893.