HALMSTADS RÅDHUS

TINGS- OCH RÅDHUSINVENTERINGEN, BYGGNADSHISTORIK OCH BESKRIVNING - Observera att rådhusets interiörer inte inventerades inom ramen för Tings- och rådhusinventeringen. Följande text bygger därför huvudsakligen på bearbetningar.

Rådhuset består av flera huskroppar uppförda kring en sluten innergård. Den högsta husdelen, som idag betraktas som "rådhuset" och dit huvudentrén är förlagd, vetter mot torget i norr och är uppförd i fem våningar (fullmäktigesalen på fjärde våning har dubbel takhöjd). 1982 kompletterades rådhuset med en tillbyggnad mot söder och i samband med den gjordes också förändringar av den gamla byggnaden. Bland annat skapades en uppglasad arkadgång mot innergården.

Rådhuset byggdes med ett bärande system av betongpelar och fasader av rött tegel. Arkitekterna Yngve Ahlbom, Nils Sterner och deras medarbetare Hilding Sundberg vann första pris för sitt förslag "Tre hjärtan" i den arkitekttävling som utlystes inför byggandet av ett nytt rådhus i Halmstad (Aremar, 1988, s 28-40).

Efter ytterligare en tävling utsågs också konstnären Stig Blomberg att smycka fasaden och Halmstadgruppen engagerades för smide och intarsior, skulptören Bernhard Anderson för tegelreliefer, konstnären Edvin Öhrström för glas och senare för en dekoration på terrassen. Högst upp på byggnadens torgfasad finns en klocka som kröns av konstnären Stig Blombergs skepp med en pojke. Konstverket symboliserar en sägen med hallandsanknytning som handlar om "...rättrådighetens seger över lögnen och om den friska ungdomliga dådkraften (Gunnarsson, 1988, s 55-56)." Nedanför uret finns ett klockspel som visar olika figurgrupper fyra gånger per dygn. Grupperna skall representera staden och rådhuset: "Barndomen - leken" skall visa Halmstad som bad- och sommarstad, "Laxfiskarna" fiskets betydelse, "Smederna" hantverket och industrin, "Stadens väktare"(som enligt lagman Nils Ljunggren bär borgmästaren Georg Bissmarks anletsdrag) lyser med sin lykta hela natten och representerar rådhuset som vakar över staden och dess invånare.

Rådhusets bottenvåning består av arkader, andra och tredje våningen präglas av räta fönsterband och fjärde och femte våningen upptas av fönster i dubbel höjd som ligger förskjutna till den östra sidan av byggnaden. I den översta våningen markeras stadsfullmäktigesalen av höga fönster och en paradbalkong som löper längs fönsterraden.

Rådhusrättens forna sal ligger en trappa upp och används idag som sammanträdesrum. Salen vänder sig ut mot torget men utmärks inte i fasaden. Sven Jonson från Halmstadgruppen smyckade dubbeldörrarna till salen med intarsia (Gunnarsson 1988, s 55-56). Bland annat visas ett allseende öga, rättvisans blinda gudinna, stiliserade perspektiv av rättsbyggnader med arkader samt lagens svärd.

I rådhuset fanns ursprungligen rådhusrätt och magistrat, stadsfullmäktige, polis, landsting, stadsfogdekontor och uppbördsverk (Nilsson, 1988, s 113). På 1960- och 1970-talen diskuterades en tillbyggnad av rådhuset, eftersom lokalerna ansågs otillräckliga (Nilsson, 1988, s 113-120). Efter en arkitekttävling, utlyst 1977-78, gick uppdraget till vinnaren Carl Nyréns förslag "Rådhusvin". Samtidigt med tillbyggnaden gjordes även en ombyggnad av det gamla rådhuset. Vid husets 50-årsjubileum 1988 hade kommunkansliet och de kommunala förvaltningarna sina lokaler i byggnaden.

KÄLLA: Tings- och rådhusinventeringen 1997-12-04, Aremar, Sven (1988) "Ett rådhus blir till" I Rådhuset 50 år - Ett stycke Halmstadshistoria, Halmstad kommun, Gunnarsson, Blomberg (1988) "Halmstadgruppen och Öhrström", I: Rådhuset 50 år - Ett stycke Halmstadshistoria, Halmstad kommun, Nilsson (1988) "Rådhusets tillbyggnad" I: Rådhuset 50 år - Ett stycke Halmstadshistoria, Halmstad kommun, Rådhuset. Uppfört 1936-38. Ark Yngve Ahlbom o Nils Sterner. Påkostad, högklassig funktionlistisk arkitektur, som ansluter till den lokala tegeltraditionen. Tillbyggnad åt söder av Carl Nyrén 1980-82.