ÖSTRA HUSBY KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2004:
KYRKOBYGGNADEN: Den medeltida kyrkan uppfördes i sten, troligen under 1100-talet. Den ursprungliga planlösningen är okänd. Det finns en planritning över kyrkan från sent 1700-tal och den visar en kyrkobyggnad med många olika tillbyggnader. En del inventarier från den medeltida kyrkan finns bevarade, bl a ett stort triumfkrucifix från andra fjärdedelen av 1300-talet. Det kan vara tillverkat av någon av de ledande bildhuggare, som var verksam vid domkyrkobygget i Linköping. I mitten av 1700-talet fick kyrkan en rikt dekorerad predikstol och en altarring. Båda föremålen såldes i samband med att den nya kyrkan i Östra Husby byggdes och finns idag i Kvarsebo kyrka på andra sidan Bråviken.

Den nuvarande kyrkan i Östra Husby byggdes 1806-1809 i sten, något norr om den gamla kyrkan. Liksom i många andra församlingar i stiftet hade man beslutat att den medeltida kyrkan skulle ersättas av en större kyrka, byggd enligt de nya stilideal som rådde vid sekelskiftet 1800 och anpassad efter den rådande liturgin. Byggmästare Casper Seurling gjorde ritningarna till den nya kyrkan och de bearbetades av arkitekten Olof Tempelman på Överintendentsämbetet i Stockholm. Seurling har ritat många kyrkor i Östergötland och i vissa fall var han byggmästare för kyrkor ritade av andra. Olof Tempelman, som var född i Östergötland, var en av Sveriges ledande arkitekter och ritade byggnader bl a åt Gustav III. När det gällde Östra Husby föreslog Tempelman en ovanlig lösning - en liten läktare på var långsida. På en av läktarna skulle orgeln placeras. Nu blev inte detta förverkligat, utan orgelläktaren placerades i norr. Däremot använde man sig av förslaget till en altarnisch omgiven av kolonner i koret.

Kyrkan blev mycket lång, 40 m, med sex fönsteraxlar och en portal på var långsida. Den östra portalen är igensatt och där finns en tillbyggd värmecentral. Båda gavelfasaderna, i norr och söder, är rakslutna. Det vanliga vid den här tiden var annars att koret fick en rundad eller flersidig avslutning och att tornet sköt fram. Här valde man att dra in tornet i byggnaden och lägga ett rum på var sida om vapenhuset. De putsade fasaderna är ljusa och släta med en del rusticerade partier. Den västra och östra portalen kröns av tempelgavlar och långhusets valmade sadeltak är relativt lågt. Allt detta "hörde till" tidens nyuppförda kyrkor. Tornet kröns av en relativt kraftig lanternin med låg huv, helt panelade väggar och en tunn balustrad i plåt. Lanterninen byggdes sluten från början för att ge plats för ett tornur. Ett nytt tornur installerades 1958. Samtliga takytor är idag täckta med svartmålad plåt, men enligt uppgift ska taken ursprungligen ha varit täckta med spån.

Invändigt präglas kyrkorummet av ljus och rymd. Väggarna och det tunnvälvda taket är putsade och målade i brutet vitt. Övergången mellan väggar och tak markeras av en kraftig list som sitter lågt, i höjd med fönstrens övre del. Kyrkorummet domineras av Pehr Hörbergs stora altarmålning "Kristi Himmelsfärd" på korväggen över altarnischen. Knektsonen från Småland, Pehr Hörberg (1746-1816), var sin tids mest anlitade kyrkomålare. Han har målat 87 altartavlor varav 57 i Östergötland. "Kristi Himmelsfärd" målades i samband med att kyrkan byggdes och några år senare kompletterade Hörberg målningen. Då tillkom två tavlor, läktarmålningar och en valvmålning. De två tavlorna hänger över dörrarna till sakristian respektive skrudkammaren. Kyrkan byggdes med en läktare över koret med en öppning till kyrkorummet på var sida om den stora altarmålningen. En trappa leder från nuvarande sakristian till läktaren. På de två läktarbarriärerna fanns målningar av Pehr Hörberg - "Kristi dop" respektive "Nattvarden". Målningarna har länge varit undanlagda, men är i dag åter monterade och uppsatta i långhuset nära orgelläktaren. Läktaröppningarna sattes igen vid den stora ombyggnaden 1908 och täcktes av de två målningar som finns där i dag, utförda av konstnären C R Forslund. Även absidvalvet över altarnischen målades av Pehr Hörberg. Valvet är indelat i fem segment och målningarna föreställer Kristus och de fyra evangelisterna. Altarnischen omges av doriska kolonner och bakom nischen finns en glasmålning utförd 1908 av firman Neuman & Vogel i Stockholm. Som altarprydnad står det "nakna korset", ett stort förgyllt kors med en törnekrona. Det "nakna korset" var ett omtyckt motiv i tidens kyrkor. Fram till senare delen av 1700-talet var kyrkokonsten rik på avbildningar av gestalter ur Bibeln. Senare använde man sig hellre av symboler så som det "nakna korset" med törnekrona och svepduk, lagens tavlor, en kalk mm. Även den flersidiga predikstolen i Östra Husby kyrka är rikt dekorerad med förgyllda symboler. I koret står en sentida dopfunt. Den öppna bänkinredningen, i dag målad i grönt, är från 1908. På orgelläktaren står orgeln från 1826. Orgelverket är byggt av Gustaf Andersson från Stockholm och fasaden ritad av arkitekten J W Gerss. Orgeln har senare byggts om och renoverats. Tornet är indraget i kyrkan och vapenhuset flankeras av smårum. Det västra rummet är idag ytterligare indelat i små utrymmen och här finns trappan upp till orgelläktaren. Golvet i vapenhuset utgörs av diagonalt lagda kalkstensplattor i olika grå och röda toner. Under kyrkorummets norra del finns ett gravkor.

År 1908 gjordes en stor ombyggnad under ledning av arkitekt Agi Lindegren, som var verksam i många kyrkor. Bl a gjorde han stora förändringar i S:t Larskyrkan i Linköping och S:t Olai kyrka i Norrköping. Han arbetade mycket med rikt dekorerade interiörer, men det mesta av hans förändringar har avlägsnats vid senare restaureringar. I Östra Husby innebar Lindegrens ombyggnad att öppningarna till korläktaren sattes igen och försågs med målningar, koret fick en ny glasmålning och den ursprungliga, slutna bänkinredningen ersattes av dagens öppna bänkar. Orgelfasaden och korväggen dekorerades med girlanger. I koret gjordes en del andra förändringar, eventuellt ersattes altarnischens kolonner med nya och korgolvet byggdes ut från att bara ha omfattat altarpartiet. Ombyggnaden innebar även en del förändringar av mer teknisk art. Den östra portalen sattes igen och man byggde ett värmerum utanför. Därifrån leddes värmen i rör in till kyrkan. Nya fönster med järnbågar sattes in.

Under 1940- och 50-talet utfördes en del ytterligare tekniska installationer och i början av 1940-talet satte man i innanfönster. 1958 var det dags för nästa ombyggnad, då under ledning av arkitekt Kurt von Schmalensee, som bl a var stadsarkitekt i Norrköping. Även han var verksam i många östgötakyrkor. Nu ersattes det ursprungliga ovala altaret av ett enklare altare. Det gamla ovala altaret finns idag undanställt på korläktaren. Girlangdekorationerna i koret togs bort och Hörbergs målning i absidvalvet målades över. Denna målning togs fram igen vid ombyggnadsarbetena 1998. Vid samma tillfälle togs masonitskivor bort från bänkryggarna. Det är osäkert när dess skivor sattes på bänkarna. Sakristian flyttades från det östra rummet till det västra, där trappan till korläktaren finns, och en dörr togs upp från västra rummet till utrymmet bakom altarnischen. Den tidigare sakristian gjordes om till skrudkammare. Färgsättningen i kyrkorummet ändrades delvis.