KLOCKRIKE KYRKA (JOSEPHINE KYRKA)

Exteriör beskrivning
Klockrike kyrka är orienterad i öst-västlig riktning och består av ett rektangulärt långhus som i öster inrymmer kor, sakristia och väntrum, samt ett torn i väster. Kyrkan är uppförd av sten och tegel och de vita fasaderna är spritputsade med slätputsade omfattningar och dekorativa detaljer, som t ex en profilerad list i fönsteröppningarnas nederkant. Sockeln är spritputsad och avfärgad i grått. Tornets väggliv avslutas uppåt med en konsollist och kröns av en huv med en öppen trälanternin målad i gult. Det relativt flacka sadeltaket, som ursprungligen var spåntäckt, är sedan 1967 belagt med kopparplåt. Även tornhuven, ståndrännor, stuprör och fönsterbleck är av kopparplåt. De symmetriskt placerade fönsteröppningarna är rundbågiga med brunmålade gjutjärnsbågar med dekorativ spröjsning. Bågarna är inmurade direkt i väggen. Huvudingången är via tornet i väster, men en ingång finns även centralt på södra sidan av långhuset. Västportalen har en rakavslutad rusticerad omfattning med en låg stickbågig dörröppning. Den grönmålade dubbeldörren är sannolikt originaldörren med spegelindelning med en nedre räfflad fyllning. Över porten finns en minnestavla av kalksten med följande inskription: KYRKAN JOSEPHINA SAMMANBYGGD AF KLOCKRIKE OCH BRUNNBY FÖRSAMLINGAR UNDER KONUNG CARL XIV JOHANS 8DE REGERINGSÅR 1826. Sydingången är placerad i en rusticerad mittrisalit. Den södra porten har i stort sett samma utformning som den västra, men är eventuellt en kopia från 1985 av den ursprungliga dörren. En äldre kalkstenhäll ligger som trappsten. Även mitt på långhusets norra sida finns en mittrisalit, men med ett fönster. På östra sidan finns en liknande port till sakristians förstuga och på tornets nordsida en ingång till en f d likbod med en rundbågig enkel plankdörr med äldre smide. Den f d likboden är inrymd under torntrappan och används som förråd.

Historiken kompletterad vid inventeringen 2005:

KYRKOBYGGNADEN
Den äldsta kända kyrkan i Klockrike socken var uppförd av sten under medeltiden. Dess byggnadshistoria är inte närmare känd. Man vet dock att den hade blivit tillbyggd i norr och söder och hade på 1820-talet formen av en korskyrka. Kyrkan var tornlös och klockorna hängde i en klockstapel. Klockstapeln, som allmänt kallades Helge Björns torn, förstördes vid ett blixtnedslag 1818. Detta bidrog till att sätta fart på beslutet att bygga en ny gemensam kyrka för Klockrike och Brunneby församlingar. Den nya kyrkan uppfördes på Gislorps ägor en knapp kilometer norr om den medeltida kyrkplatsen. Kyrkan uppfördes mellan åren 1821-1830 efter ritningar utförda av arkitekt Samuel Enander vid Överintendentsämbetet. Enander (1788-1843) ritade ett stort antal kyrkor i en enkel och saklig stil som genom Överintendentsämbetet spreds över hela landet. Kyrkan, som fick namnet Josephina efter landets kronprinsessa, fick ett stramt nyklassicistiskt formspråk med rena vitputsade fasader, stora symmetriskt placerade fönsteröppningar och ett relativt flackt sadeltak. Planformen är rektangulär och i den östra delen avdelades utrymmen för bl a sakristior och herrskapsläktare. Kyrkan hade ursprungligen två sakristior för både komminister och kyrkoherde. På den ursprungliga ritningen från 1821 har Enander ritat in en altarpredikstol. Altarpredikstolen var ett uttryck för en strävan att koncentrera prästens hela insats till koret och hade sin storhetsperiod runt skelskiftet 1800. Redan på 1830-talet avråddes dock församlingarna från att uppföra altarpredikstolar. Korabsiden försågs istället med en stor muralmålning föreställande Jesus uppståndelse ur graven. Altaret var försett med ett förgyllt kors med svepning. Kyrkan hade även herrskapsläktare, vilka ovanligt nog placerades i öster med öppningar över sakristiedörrarna. Öppningarna försågs med rullgardiner, som var målade av Bengt Frökenberg. Målaren Bengt Frökenberg (1776-1845) var bosatt i Vadstena och Linköping och var inspirerad av Pehr Hörbergs måleri och efterbildade ofta dennes målningar. Sannolikt har han även utfört korabsidens målning samt övrig dekormålning. Kyrkan försågs med en ny orgel byggd 1842 av orgelbyggaren Per Zacharias Strand i Stockholm. Strand (1797-1844) var en ofta anlitad orgelbyggare som har byggt ett 70-tal orglar till kyrkor runt om i landet.

I mitten av 1800-talet bekostade en privatperson en ny altartavla. Den är målad av Fredrik Westin (1772-1862), som bl a var professor vid Konstakademien i Stockholm. Altaruppsatsen ritades av arkitekt Carl Gustaf Blom Carlsson vid Överintendentsämbetet. Under 1800-talet övermålades en del av korväggens målningar och fönsteröppningarna försågs med gjutjärnsfönster.

En större renovering utfördes 1939-1940 under ledning av arkitekt Karl Martin Westerberg. En del av korväggens övermålade dekorationer togs åter fram, bänkarna moderniserades och interiören försågs med en ny färgsättning. Före renoveringen hade kyrkan 660 sittplatser samt 84 på läktaren. K M Westerberg (1892-1963) beskrivs som en konservativ klassicist som under 1920-1950-talen ritade ett antal kyrkor och kapell runt om i Sverige. Under såväl 1960-, 1970- och 1980-talen var byggnadsingenjör Ture Jangvik i Linköping ansvarig för en del förändring både exteriört och interiört, varav det mest genomgripande var att ersätta långhusets spåntak med kopparplåt 1967. Kyrkans nuvarande utformning och färgsättning härrör från den senaste renoveringen, som utfördes 1998 under ledning av arkitekt Magnus Ahrén. Kyrkorummet försågs då med läktarunderbyggnader och bl a bänkinredningen återfick en äldre färgsättning i en rödbrun marmorering.