ÖSTRA TOLLSTADS KYRKA

Historiken kompletterad vid inventeringen 2004:
KYRKOBYGGNADEN
Under 1100-talet eller tidigt 1200-tal uppfördes en stenkyrka i Östra Tollstad med stomme av kalksten och gråsten. Kyrkan hade rektangulärt långhus och ett smalare absidförsett kor. Det är oklart när kyrkans torn tillkom. Det finns en uppgift om att ett torn byggdes 1774, men det rör sig troligen om en ny tornöverbyggnad. 1682 sattes en predikstol upp tillverkad av Petter Bengtsson Holm. Han var en av bildhuggarna i den s k "Wernerska verkstaden" och bodde i byn Mathem i Östra Tollstad. Verkstaden startades av Holms svärfar Johan Werner d ä, som var "hovconterfejare" hos Pehr Brahe d y på Visingsö och arbetade både med måleri och som bildhuggare. Även hans söner Johan Werner d y och Henrik Werner, liksom ytterligare en svärson, Erik Bengtsson Holm, var verksamma som bl a bildhuggare. De arbetade främst i trä. Alla var under kortare eller längre perioder bosatta i Mathem. För att kyrkan skulle kunna rymma den ökande befolkningen byggdes en "nykyrka" eller den s k "träkyrkan" till på norra sidan år 1730-31. Det finns inget känt fotografi på kyrkan, men dels är den avbildad 1874 i "Märkligare svenska kyrkor" och dels fick skoleleverna rita av kyrkan innan den revs i mitten av 1880-talet. Redan i slutet av 1760-talet började uppförandet av en ny kyrka diskuteras. Det var då tänkt att den skulle bli gemensam för Östra Tollstad och annexförsamlingen Sya, men snart ändrades detta och de båda församlingarna planerade för varsin ny kyrka. I Östergötland nybyggdes 53 kyrkor under hundraårsperioden 1760 -1860, i allmänhet som ersättning för en mindre, medeltida kyrka. I en del av de nya kyrkorna ingick delar av de medeltida murarna. Förutom befolkningsökningen bidrog bl a nya stilideal och även nya teologiska idéer till uppförandet av de nya, större kyrkorna. Mellan 1860 och 1890 uppfördes ytterligare 19 nya kyrkor, bland dessa den nya kyrkan i Östra Tollstad. Efter många års diskuterande om kyrkbygget, framför allt var den nya kyrkan skulle ligga, beslutade man sig för ett läge 250 m sydväst om den gamla kyrkan. Ritningarna till en ny kyrka utfördes av arkitekt Fredrik Reinhold Ekberg och de godkändes år 1884. Ekberg ritade bl a kyrkor till några församlingar i norra delen av Sverige. De tidigaste ritningarna till Östra Tollstad kyrka visar en nygotisk katedral med tegelfasader men de slutliga ritningarna visar på putsade fasader. På ritningarna ligger sakristian på kyrkans andra sida, liksom långsidans ingång och en torntrappa är ritad från vapenhuset. Två trappor är dock inskissade från själva kyrkorummet och troligen byggdes aldrig torntrappan. Även läget för två kaminer, en på var långsida, har ändrats en fönsteraxel mot söder. Av okänd anledning "spegelvändes" kyrkan. Det kan t ex ha berott på det slutliga valet av plats. Kyrkan byggdes 1885-1886 och då revs även den medeltida kyrkan, som visade sig vara i mycket bättre skick än vad som hade sagts. I samband med rivningen skulle de gamla inventarierna säljas. Kyrkoherde Melin skrev till "löjtnanten" Anton Ridderstad vid Östgötha Museum och bad honom komma till Östra Tollstad för att bestämma vad som "kan och får försäljas eller icke samt bestämma priset för det försäljbara". Kyrkostämman hade dessutom beslutat att vad som inte kunde försäljas skulle överlämnas till museet.
Den nya kyrkan lades inte i den traditionella väst/östliga riktningen, utan i nordnordost/sydsydväst (nord/syd). Ett odaterat fotografi visar den nya kyrkans interiör och vissa tillägg när det gäller färgsättningen kommer från en beskrivning upprättad av Erik Fant i samband med 1920-talets restaurering. Altaruppsatsen omgav ett kors bland molnformationer. och motivet var målat med limfärg. Altaret var väggfast, dekorerat och utan antipendium. Det fanns en panelad, gråmålad bröstning i koret och långhuset. Till altarringen hörde panelade grindar på ömse sidor, som stängde av altarutrymmet. I hjälmvalvet fanns det stjärnor. Korfönstren var matta med skarpt röda och blå rutor insatta. På ett språkband i triumfbågen kunde man läsa: "Här är ett heligt rum, ty här bor wisserligen Gud, och här är himmelens port." Väggarna hade en målad fältindelning, liksom taket. Predikstolen hade uppgång direkt från sakristian och öppningen var täckt med ett draperi. Pehr Hörbergs altartavla hängde över dörren till sakristian. En kamin fanns på västra långväggen (fotografiet omfattar inte motsvarande plats på östra väggen). Senare flyttades kaminerna till korväggen. Ljuskronorna var avsedda för fotogenlampor. Bänkarna var ekådrade och hade öppen rygg med bara en tvärslå. Övrigt snickeri var målat i brungula toner. Exteriört var kyrkans tak och plåtavtäckningar rödmålade och spiran var redan då kopparklädd.

1927 upprättade arkitekt Erik Fant ett program för restaurering av kyrkan och 1928 var åtgärderna genomförda. Erik Fant anlitades för många kyrkorestaureringar vid den här tiden. I Östra Tollstad övertogs hans arbete av ingenjör J Jonsson. Exteriört innebar restaureringen putsreparationer och att plåttaket och avtäckningarna målades med svart färg, bruten i kopparton. Fönster och dörrar målades om i mörk ton. Invändigt sattes Pehr Hörbergs altartavla in i altaruppsatsen, vägg och tak under orgelläktaren kläddes över med plywood, glasrutorna i dörrarna till vapenhuset sattes igen och bänkarnas ryggar gjordes hela. I övrigt bestod förändringarna till stor del i en ny färgsättning i ljusare toner. Fotogenlamporna byttes ut mot andra ljuskronor. I sakristian ordnas ett mindre arkiv.

Mellan åren 1956 och 1958 genomfördes en del större förändringar under ledning av arkitekten och professorn Erik Lundberg. Kyrkorummet präglas fortfarande idag av dessa förändringar. Erik Lundberg var ledande när det gällde restaureringar och förändringar i kyrkor vid mitten av 1900-talet. Nu tillkom de stora läktarunderbyggnaderna. Liksom fallet var när kyrkan byggdes, verkar det som om resultatet blev spegelvänt jämfört med ritningarna och bl a behöll man den västra läktartrappan istället för den östra. Ombyggnad skedde även i sakristian där trappan till predikstolen togs bort och ersattes med ett inbyggt skåp. Väggar och dörrar kläddes med panel och färgsattes på samma sätt som läktarunderbyggnaden. En del nya dörrar tillkom och de flesta dörrarna fick nya gångjärn och nya dörrvred och låsbrickor utformade som stiliserade blomkalkar. Ny armatur tillverkades till en del utrymmen. I kyrkorummet lades golvet till stora delar om och bänksitsarna breddades. Tvärgångar togs bort och den östra ingången sattes igen med en panelvägg. 1600-talets predikstol placerades invid den f d ingången. Läktarens mittparti breddades med två sektioner. Erik Lundberg ritade ett nytt fristående altare och förändring av altarringen. Interiören ommålades totalt och bänkinredning, läktare och predikstol renlutades innan ommålning. Innanfönster sattes in.

Exteriör beskrivning
Kyrkan är orienterad i nordnordost/sydsydväst (nord/syd) och har rektangulärt långhus med kor i samma bredd. Koret avslutas med en femsidig absid. Sakristian ligger väster om koret och tornet står i norr. Kyrkan är byggd av tegel och gråsten. Fasaderna är slätputsade och avfärgade i vitt. Sockeln består av släthuggna granitblock med tunn, konvex fog. Kyrkan har fler nygotiska inslag. Långhus, kor och torn är försedda med plåtavtäckta strävpelare och under taklisten löper en spetsbågig list. Under torntaket finns en tandlist och därunder en tunn dekorlist med trepassbågar. Sadeltaket över långhuset och sakristian samt korabsidens
tak täcks av svartmålad galvaniserad plåt med förskjutna hakfalsar. Den spetsiga tornspiran är täckt med kopparplåt. Fönsteröppningarna är spetsbågiga med plåtavtäckt, rusticerad omfattning runt den övre delen. Fönstren är originalfönster med bågar och spröjsverk av gjutjärn. Den nuvarande färgsättningen är grönt. Solbänkarna är klädda med sentida plåtbleck. I sakristian och i tornet finns enklare, spetsbågiga fönster. Mindre fönsteröppningar finns högre upp i tornet och på norra tornfasaden finns ett enkelt rosettfönster. De dubbla tornöppningarna är spetsbågiga och försedda med grönmålade luckor med liggande panel. I den åttkantiga tornspiran finns fyra små, spetsbågiga fönster med träspröjs. Huvudingång finns i tornet i norr och tidigare även på östra långsidan, där portalen är bevarad i exteriören. Båda ingångarna har spetsbågiga portaler med rusticerad och profilerad omfattning. Dubbeldörrarna har spetsbågig dekoration i de övre speglarna. Över östra ingången finns ett spetsbågigt överljus och på motsvarande plats över norra ingången finns en textplatta av röd kalksten med inskriptionen: ÅR 1885 UPPFÖRDES DETTA TEMPEL. En enklare spetsbågig portal markerar ingången till sakristian i dess norra fasad. Själva dörren är en enklare spegeldörr, troligen från 1950-talets renovering. I svickeln över dörren finns ett enkelt reliefornament i form av en cirkel.