Beskrivning Inventeringsår (2000) <itemDescription> |
-
Bebyggelsen i kvarteret Ögonfransen består av en nästan 500 meter lång bågformad byggnad. Den utgör två skilda fastigheter och uppfördes av två byggherrar, HSB och MKB. Byggnaden ritades 1959, den östra delen av Sven Grönqvist på HSB:s arkitektkontor, och den västra delen av Thorsten Roos och Bror Thornberg för MKB. Den låga men långsträckta byggnadskroppen fungerar som en skyddande mur mot trafi...
Visa hela
Bebyggelsen i kvarteret Ögonfransen består av en nästan 500 meter lång bågformad byggnad. Den utgör två skilda fastigheter och uppfördes av två byggherrar, HSB och MKB. Byggnaden ritades 1959, den östra delen av Sven Grönqvist på HSB:s arkitektkontor, och den västra delen av Thorsten Roos och Bror Thornberg för MKB. Den låga men långsträckta byggnadskroppen fungerar som en skyddande mur mot trafiken på den närliggande gatan och motorvägen. Innanför bågen breder Segevångs centrala grönyta ut sig. Kontrasten mellan trafiken utanför och lugnet och grönskan innanför är påtaglig. Byggnaden är ett suterränghus, med tre våningsplan mot gatan och fyra mot grönytan. Fasadmaterialet är gult tegel, och de parvis grupperade utanpåliggande balkongerna har sidoväggar i vitmålad betong. Dessa balkongpartier ger fasaden ett varierat om än repetitivt uttryck. Lägenheterna i suterrängvåningen har uteplatser mot parkytan, och under sommarhalvåret är övergången från grönska till bebyggelse närmast flytande. Den låga omslutande byggnaden och parken med dess högresta träd harmonierar väl med varandra. Mot Segevångsgatan varieras fasaduttrycket genom delvis indragna balkonger, vitmålade fasadpartier vid trapphusen och fönsterbröstningar i brun puts. På två ställen finns passager genom bottenvåningen. Förändringar i byggnaden har utförts på olika sätt av de olika förvaltarna, bland annat vad gäller inglasning av balkonger. Hela den långa byggnadskroppen ger trots dessa variationer ett enhetligt intryck. I väster är byggnaden sammanlänkad med en envånings affärslänga vid Segevångs torg. Byggnadens sista del innan torget är förskjuten norrut. Bland boende på Segevång finns en föreställning att det skulle skett ett misstag när man började bygga: när man byggt den första västligaste delen, skulle man ha insett att man kommit för långt norrut och skulle hamna för nära motorvägen. Därför skulle resten av byggnadskroppen justerats till i en ny sträckning, och därmed uppstod förskjutningen. Om förklaringen stämmer eller om det var ett sätt att vidga gårdsrummet där torget tar vid är ovisst. I det ursprungliga stadsplaneförslaget finns dock inte förskjutningen.
Stäng
|