AKALLA

KULTURHISTORISK KLASSIFICERING
Värderingsdatum: 2007-12-19
Utförd av: Ann-Charlotte Backlund, Martin Lagergren, Kerstin Mandén-Örn, Per Olgarsson, Magnus Rönn, Anna Sterner, Heidi Vassi, Britt Wisth, Stockholms stadsmuseum.

Grönt = Fastighet/fastigheter med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.

Dessa höghus utmed centrumstråket Sibeliusgången har betydande arkitektoniska, arkitekturhistoriska och miljöskapande kvaliteter. På tidstypiskt sätt kombineras mörk spritputs med ljusare plåtpartier och fönster i blått, grönt eller beige. Husens färgskala har stor betydelse för Akalla som helhet. Enligt ett mycket medvetet färgschema gavs de högre husen mörkare färger som skulle kontrastera mot de ljusare låga bostadshusen i norra Akallas storgårdskvarter (jämför med kv. Sveaborg 2, 4-5, Nystad 2-3, Saima 1, Kotka 1). Att på detta sätt ge husen kraftiga färger var ett svar på den kritik som hade riktats mot de nya bostadsområdena som ofta uppfattades om trista och enformiga.

Byggnaderna berättar pedagogiskt om stadsplanering och samhällsdebatt under 1970-talet. Akalla centrum lanserades med slagordet "Nu bygger vi högt igen!". Genom att uppföra ett långsträckt centrum med lägre bebyggelse och höga bostadshus skulle gator och torg bli livaktiga, samtidigt som fler boende fick nära till service och en riktigt fin utsikt över Järvafältet. De höga husen skulle även fungera som markörer i stadsbilden och annonsera centrumstråket på långt håll. Området har alltså stadsbildmässiga värden inte bara för själva Akalla utan även för landskapsbilden på det öppna Järvafältet i söder.

Området är en bra exponent för tidens konsekvent trafikseparerade planering. Gårdar och gångstråk är helt bilfria. De är underbyggda med garage och en underjordisk bilgata; Nystadsfaret, varifrån boende och butiksägare kan ta hissar upp i husen. Gårdarna bevarar på det stora hela sin ursprungliga gestaltning. Detta gäller både markplanering, enskilda delar som de låga gårdshusen, och detaljer såsom formgivna belysningsarmaturer mm. Det system med skärmtak som ursprungligen ledde från entréerna ut längsmed Sibeliusgången är sedan ett antal år borta. Trots denna förändring är område och bebyggelse välbevarat.
INVENTERING ÅR 2000
OMRÅDE

Sex höga skivhus i östra delen av centrala Akalla placerade parallellt med långsidorna mot varandra. Husen ingår i raden av skivhus som markerar stadsdelens centrumstråk.

Byggnaderna ligger med gavlarna vinkelrät mot det centrala centrumstråket Sibeliusgången i söder, respektive en entrégata i norr. Garaget, som är placerat under gårdarna, kan nås via det underjordiska Nystadsfaret, både från Norgegatan i öster och Nystadsgatan i väster. Gång och biltrafik är på detta sätt helt skilda från varandra. Längst i väster gränsar området till en torgbildning framför entrén till tunnelbanans biljetthall med träd och en fontän. Fontänens upphovsman är Bertil Johnson. I öster är det Norgegatan som utgör gräns för områdets utbredning, bortom den börjar grannstadsdelen Husby. Sibeliusgången är belagd med betongplattor och utmed hela sträckningen från Norgegatan till platsen framför tunnelbanans biljetthall löper ett fristående skärmtak. Vinkelrät mot detta gångstråk leder mindre gångstråk, också de försedda med skärmtak, tvärs över gårdarna till entrégatan i norr och fram till husens entréer. I anslutning till entréerna finns friliggande tvättstugor och stora cykelförråd. Här finns också sittplatser och lekredskap. Marken är asfalterad. Träd och buskar är planterade i jordbehållare av trä. Låga betongmurar fungerar som avskärmare mot söder och norr. Denna beskrivning gäller enbart varannan gård. De övriga har gräsmattor fram till fasadlivet och centralt placerade uteplatser med bord, bänkar och buskar i jordbehållare av trä. På dessa "gröna gårdar" finns även föreningslokaler, placerade utefter Sibeliusgången. Den ena inrymmer Träff 12:an och den andra används av Frälsningsarmén.

BYGGNADER
· Våningar: 12
· Tak: Motfallstak, form och material ej belagt. Delvis plåtinklätt murkrön, delvis neddragen takfot i korrugerad plåt. Centralt placerat hissmaskinrum.
· Fasad: Rödbrun spritputs. Band av ljusbeige ädelputs med glimmer.
· Sockel: Preobasbehandlad betong med imiterad fog och obehandlad platsgjuten betong.
· Fönster: Enluftsfönster och enluftsfönster med vädringslucka. Inplåtade träfönster. Mellan fönstren korrugerad plåt.
· Balkong: Indragna. Fronter av korrugerad aluminium, överliggare av silvereloxerad aluminium. Innervägg av vitmålade reglar och mörkgrått skivmaterial.
· Entré: Uppglasade ståldörrar i ett parti med aluminiumprofiler och glas. Takfoten inklädd med tryckimpregnerad liggande panel.
· Stomme: Betong
· Lägenhetsstorlekar: 1-3 rok. Nystad 1, huset längst i väster, innehöll enligt ritningarna ett antal "invalidlägenheter" på 1 rok.
· Förändringar: De flesta av de ursprungliga aluminiumportarna är utbytta mot nya i stål. Fönstren har fått bågar och karmar inklädda i plåt.

Trapphusen är indragna från fasadlivet och är klädda med korrugerad plåt i samma utförande som takfoten.
De sex husen är indelade i grupper om två och två. Varje grupp har en kulör som går igen i takfot, hissfasad, vissa fönsterband, skärmtak, sockelbehandling m.m. De tre kulörerna är från väster räknat beige/brun, blå och grön. Även tvättstugorna omfattas av denna färgindelning. Tvättstugorna har motfallstak, spritputsade gavlar och långsidor i liggande brunbetsad träpanel. Takfoten är av korrugerad plåt. Fönstren är av plåt och dörren i aluminium. Cykelförråden har korrugerade plåttak och väggar av galvaniserade stålgaller. De två föreningslokalerna som ligger mot gångstråket, Träff 12:an respektive Frälsningsarmén, har en utformning som är snarlik tvättstugorna men färgsättningen är avvikande. Träff 12:an innehöll enligt ritningarna en så kallad "Fältstation" d.v.s. barnavårdscentral och läkare. Frälsningsarméns lokal var enligt samma ritningar tänkt att inrymma en "social servicecentral". Takfot och fönster på dessa byggnader är svartlackerade. Fasaderna har brunbetsad panel. Partierna som sammanbinder de två husen med de intilliggande skivhusen har fasader i vit spritputs med betongglasförsedda ljusslitsar mot norr.

KOMMENTAR
I sin roll som markörer av det centrala centrumstråket Sibeliusgången fyller byggnaderna en mycket viktig funktion i stadsbilden. Planen och uppdelningen i entrégård respektive "grön gård" är typiskt för tiden. Färgsättningen kan ses som ett sätt att hantera den stora skalan. Systemet av skärmtak är ett exempel på hur ett enskild faktor fått dominera närmiljöns utformning. Trafiksepareringen är ovanligt konsekvent genomförd, såväl garagen och angöringsgatan till dessa är överdäckade. Byggnaderna och närmiljön med gårdar och gångstråk är mycket välbevarade. Till och med gårdarnas möblering med bänkar, bord, belysningsarmaturer och sopkorgar m.m. har kvar sitt ursprungliga utseende vid inventeringstillfället, år 2000.