VÄSTER

OMRÅDE
Nära stora Göteborgsvägen i nordöstra Bosgården ligger detta bostadsområde med fyra lamellhus. Området ligger i korsningen av Hagåkersgatan (fd Sturegatan) i norr och Vänortsgatan (fd Nordenskjöldsgatan) i öster. Längs gatorna sträcker sig två gula tegelhus och på gården ligger två röda dito i svagt nordvästlig-sydöstlig riktning. Mellan de två röda tegelhusen finns i söder återvändsgatan Tolsegårdsgatan (fd Columbigatan). I söder ansluter villaträdgårdar direkt mot tomterna och i nordväst i kvarteret Hedin (där ett av de röda tegelhusen står) ligger ett inhägnat daghem från 1966 med en våning.

I höjd med norra halvan av kvarteret breder Bosgårdens enda parkliknande yta ut sig åt väster. Till största delen består den av en lekplats från 1950-talet, med bland annat en stor asfaltplan med ritade lekfigurer, asymmetriskt inhägnad med en sarg av plywood och träpanel på metallben. Några av leksakerna, såsom en klättergubbe med keps, ser också ut att vara av äldre dato, vilket är ovanligt att finna. Ett pilformat litet fönsterlöst hus med beige träpanel och spetsen åt lekplatsen ligger nära Hagåkersgatan, där gångvägen leds in i området. Möjligen kan detta vara en så kallad parklek, vilket var en större kommunal lekplats där personal fanns att ansvara för barnen medan föräldern uträttade ärenden. I övrigt är ytan grusbelagd med buskplanteringar. I sydväst ansluter villatomter från 1920-talet och framåt.

Kvarteret har ett lågt staket och buskage som gränsmarkering åt "parken". Åt gatorna finns lövhäckar med ett fåtal träd i och gården har gräsmattor med några löv- och barrträd, flera sittplatser med gröna träspaljéer bakom och ett lusthus från 1992, samt två nya sophus med vit träpanel. Parkering finns mellan de röda tegelhusen, vid Tolsegårdsgatan och garage åt gården i norra huset.

BYGGNADER
Lamellhusen har lättbetongfasader med träbröstningar under fönstren och betongsten i bärande innerväggar. Gatuhusens fasader är släta, men relativt kraftigt förskjutna i djupled ungefär på mitten. Våningsantalet är tre, källare finns samt vindsgavelbostäder. De två husen åt gatorna har enstens gult fasadtegel, de två på gården rött. Gavlarna åt söder har gul, eller gulbeige plåtklädsel i rutor från 1971. På norra husgaveln finns ett putsat grunt burspråk. Norra huset är sammanbyggt med en transformatorstation i väster med gult tegel, stora plåtdörrar på gaveln, utkragande takgesims och sadeltak med takskägg runt om. Sadeltaken går i liv med fasaden på gavlarna och har lagts om med röda tegelpannor. Skorstenarna är av rött tegel. De röda husen har en takgesims av fyra skift som kragar ut till takfoten, påminnande om dansk arkitektur. Balkongerna vetter åt gården och har nya fronter med smalkorrugerad, rostfärgad plåt. Eventuellt är balkongerna förstorade. De är indragna och skjuter ut något. Både enkla och dubbla finns. De senare delas av tunna betongskärmar som inte når upp till tak och är målade i ton med fronten. Även franska balkonger med vita smidesräcken finns.

Våningar: 3, källare
Stomme/konstruktion: betongsten
Fasad: fasadtegel, plåt på gavlar
Fasadfärg: gul, röd, gul
Takform: sadeltak
Takmaterial: röda tegelpannor
Utvändiga detaljer: takgesims, balkonger av olika slag, burspråk

Fönstren är vita av metall. I de gula husen är det huvudsakligen perspektivfönster med ett stående smalt vädringsfönster och i de röda dito, även med två vädringsfönster. Åt väst finns fönster med både stående och liggande smal luft. Fönstren är symmetriskt placerade i rader. Trapphusfönstren har enkla tegelomfattningar på huset åt Hagåkersgatan. Entrédörrarna av trä är bevarade, med heltäckande dekor av frostade romber i tre horisontala glasrutor och dito smalt sidoljus. Omfattningen till den något indragna dörren är tunn, bestående av fasade naturstenskivor med kopparbleck. Trappstegen är gjutna och har skrapgaller.

Daghemmet är ett Åseda-hus med två vinkelställda längor. Sadeltaket är pappklätt och fasaden hade ursprungligen stående träpanel, men tilläggsisolerades och kläddes 1987 med Steni-skivor. Vertikalt runt de parställda enluftsfönstren som löper runt huset, är skivorna blågrå och i övrigt gråvita. Denna uppdelning av fasaden syns inte på originalritningarna.

KOMMENTAR
Områdets byggnader har i förhållande till övriga i omgivningen ändrats en del, arkitekturen är återhållen med traditionella förtecken, så att den vare sig är särskilt typisk eller unik för perioden. Gården har en upplöst karaktär. Mycket intressant är lekplatsen däremot.

Området är upptaget i Mölndals kulturmiljövårdsprogram 1988, tillsammans med flera av omgivande kvarter.